Det var stjärnkodaren Tayyab Shabab som verkligen kom att sätta fokus på Migrationsverkets så kallade kompetensutvisningar. Han utvisades efter att hans förra arbetsgivare misslyckats med att betala in hans pensionsförsäkring på rätt sätt. Efter en lång kamp beslutade sig Tayyab Shabab för att lämna Sverige.

Men han är långt ifrån den enda som drabbats av Migrationsverkets skärpta regler. I dag kan ni läsa om programmeraren Sergei som utvisas efter en försäkringsmiss från en tidigare arbetsgivare.

Debatten om de utvisade kodarna har gått het och besluten slår hårt mot den svenska tech-sektorn,  som skriker efter högutbildad arbetskraftigt. Samtidigt pågår flera överklaganden och politiska regeländringar som kan sätta stopp för utvisningarna.

Så vad är det egentligen som händer?

Breakit bestämde sig för att reda ut frågetecknen.

Vad är det egentligen som har hänt?

För runt tre år sedan infördes skärpta lagändringar som bland annat berörde arbetstillstånden.

För att få förlängt arbetstillstånd ska bland annat kraven för lön och försäkringar vara uppfyllda under den tid man arbetat i Sverige. Det här är något flera arbetsgivare missat, vilket lett till utvisningar som slagit hårt mot den svenska tech-sektorn.

Små misstag av arbetsgivare har således drabbat privatpersoner.

Vad är bakgrunden?

Den korta bakgrunden är att det under 2008 infördes en ny lag som skulle underlätta rekryteringen från länder utanför EU. Enskilda arbetsgivare kunde rekrytera under förutsättningen att anställningsvillkoren inte skulle vara sämre än de i svenska kollektivavtal. Samt att det skulle gå att försörja sig på lönen.

Men något gick fel.

Systemet missbrukades av oseriösa arbetsgivare och exempel på detta är thailändska bärplockare som lockades till Sverige under dåliga arbetsförhållanden.

Under 2014 infördes en lagskärpning som bland annat skulle ge Migrationsverket möjligheter att granska arbetsgivare och återkalla pågående arbetstillstånd som inte uppfyllde villkoren.

Fredrik Bergman är chefsjurist på Centrum för rättvisa, som bland annat drev Tayyab Shababs fall. Han förklarar att det under 2015 kom två domar från Migrationsöverdomstolen där personer fick avslag på ansökningar om förlängt arbetstillstånd, efter att arbetsgivaren betalat ur för lite lön. Domarna kom sedan att bli vägledande för Migrationsverkets fortsatta bedömningar. 

Den striktare tolkning har lett till att bland annat högutbildade programmerare utvisats från Sverige, efter att arbetsgivare missat att exempelvis betala in sjukförsäkringar och pension.

Vad händer nu?

Politikerna säger sig vara medvetna om problematiken och uppger att de vill lösa frågan. 

Regeringen lämnade i somras en proposition med ett lagändringsförslag som skulle innebära att arbetsgivare som gjort ett misstag skulle kunna rätta till det innan Migrationsverket påpekade felet.

Förslaget mötte dock kritik för att vara tandlöst, bland annat från Allianspartierna som tappade tålamodet och la ett motförslag.

Det nya motförslaget har behandlats i socialförsäkringsutskottet och skickades i veckan vidare på lagrådsremiss och ska nu besvarar av lagrådet.

Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Johanna Jönsson, suppleant i socialförsäkringsutskottet, förklarar att det nya förslaget är mer täckande än det första. Oavsett hur felet upptäcks ska en helhetsbedömning göras.  

Enligt förslaget ska Migrationsverket och domstolarna ta starkare hänsyn till den så kallade proportionalitetsprincipen. Det innebär i princip att man ska ta hänsyn till enskilda fall och inte ingripa mer än vad som krävs med hänsyn till ändamålet.

"I en sådan bedömning betyder det inte att alla får stanna, så enkelt är det inte. Men om det är ett litet fel som begåtts kan man få en möjlighet att stanna", förklarar Johanna Jönsson.

Felen kan exempelvis innefatta felaktigheter med löner eller missade försäkringar.

Om förslaget går vidare från lagrådet kommer partierna i utskottet att rösta om frågan.

Ambitionen är att det ska träda i kraft den första december.

"Just nu är jag hoppfull men jag tar inte ut något i förskott, det handlar om att vi måste ha med oss de stora partierna, och än så länge har vi det", säger Johanna Jönsson.

Regeringen genomför en utredning

Parallellt med detta genomför regeringen en utredning som ska komma med förslag för att säkra att arbetskraftsinvandrare inte utvisas när arbetsgivaren begått mindre fel. Här utreder man även möjligheten att utfärda sanktioner till arbetsgivare och kompensation till dem som drabbas.

Utredningen ska redovisas före årsskiftet.

"Utskottet välkomnar att regeringen fortsätter det övergripande arbetet med att se om det finns delar man behöver komplettera", säger Fredrik Lundh Sammeli, ordförande i socialförsäkringsutskottet.

Men även pågående rättsfall kan leda till förändringar..

Medan politikerna debatterar har flera av de utvisade valt att överklaga sina beslut. Ett mål som prövas för stunden är fallet med pizzabagaren Danyar Mohammed från Jokkmokk som fick sitt utvisningsbeslut förra våren. Orsaken är att Danyar Mohammeds arbetsgivare missade att höja hans lön med 460 kronor när kollektivavtalet ändrades. 

Fredrik Bergman är chefsjurist på Centrum för rättvisa som driver processen. Han förklarar att ett positivt utfall kan komma att förändra hela spelplanen. Migrationsöverdomstolens beslut är nämligen vägledande (prejudikat) och ska ligga till grund för Migrationsverkets bedömningar i liknande fall.

”Migrationsöverdomstolen ska för första gången ta ställning till om man kan utvisa arbetskraftsinvandrare på grund av mindre fel eller misstag som arbetsgivaren gjort, eller om det måste gälla en proportionalitetsprincip”, säger Fredrik Bergman.

Det betyder med andra ord att domen kan förändra Migrationsverkets framtida bedömningar.

”Genom domen i pizzabagarefallet kan problemen mer eller mindre lösas omedelbart”, säger Fredrik Bergman.

Enligt Migrationsverkets statistik har runt 1 600 personer hittills fått avslag på sina ansökningar om förlängda arbetstillstånd i år. Här framgår det dock inte vilka av besluten som berör avslag på grund av att villkoren i kollektivavtal inte uppfylls. Däremot kan vi notera att avslagen redan dubblats i år jämfört med de tre tidigare åren då siffran legat mellan 759 till 777 avslag.   

Den stora frågan: Vad är det som tagit sådan tid?

I den snabbfotade techbranschen råder det stor frustration kring att regeländringarna dröjer. Nya utvisningar klubbas igenom på löpande band, samtidigt som bolagen skriker efter kompetens.

Så vad är problemet?

Centerpartiets Johanna Jönsson, suppleant i socialförsäkringsutskottet, riktar en känga till regeringen och Socialdemokraterna för att processen gått långsamt.

”Den handlar om en ovilja från Socialdemokraterna. De har en historia av att inte vilja ha arbetskraftinvandring till Sverige och de är fortsatt splittrade i om de tycker att personer som inte kan visa upp rätt papper på att de har rätt utbildning ska få komma":

Fredrik Lundh Sammeli, S, ordförande i socialförsäkringsutskottet, menar däremot att man arbetat så snabbt man kunnat.

”Det är alltid så att lagstiftning tar lång tid för att den ska bli så rätt och hållbar som möjligt”, säger han.