25 aktieägare sitter i ett mötesrum på advokatfirman Baker McKenzies kontor på Vasagatan 7 i Stockholm.
Småägarnas kritik mot riskkapitalbolagen är föga subtil.
“Det här är kriminellt!”
“Nej, det är det inte. Inte i Sverige. I USA hade de blivit stämda.”
De mindre ägarna vet redan innan vad som kommer att hända. Vissa har tagit med sig egna advokater som stöd.
Riskkapitalbolagen Industrifonden och Northzone har gett dem två val. Antingen plockar de fram lika mycket som de investerat fram till nu – oftast flera hundra tusen kronor – eller så kan de vinka hela sin investering adjö.
Så beskrivs händelserna den 16 augusti av flera källor till Breakit. Det var då styrelsen och storägarna beslutade att sänka annonsbolaget Widespaces värdering kraftigt, vilket sedermera resulterade i att flera aktieägares investeringar blev näst intill värdelösa. Flera av de tidiga ägarnas andelar – de som inte ville eller kunde investera mer pengar i det förlusttyngda bolaget – späddes ut med nära 95 procent.
Eller för att göra det ännu konkretare: Den som satt på 100.000 Widespace aktier i januari ägde då dryga 6 procent av bolaget. Nu utgör samma antal aktier endast 2 promille av bolaget.
Samtidigt gick de två största ägarna – Northzone och Industrifonden – från att äga drygt hälften av bolaget till över 80 procent av bolaget. Detta tack vare att ett äldre konvertibellån, där riskkapitalbolagen stod för majoriteten av lånesumman, plötsligt kvittades mot ett stort antal aktier till samma extremt låga värdering.
Exakt hur detta gick till är rätt tekniskt och stökigt (se faktaruta i botten). Men klart är att situationen har fått flera ägare att rasa mot riskkapitalbolagen.
En av dessa ägare är den tidigare Kinnevik-toppen Bruce Grant. Han var en av Jan Stenbecks närmaste vänner och har bland annat suttit i Kinneviks styrelse.
“Jag kommer investera i nästa runda, men jag känner med investerarna som blir så massivt utspädda nu. Det är konstigt att man kan komma undan med en nedåtrunda där ägare späds ut 50 gånger i Sverige. I USA skulle varenda aktieägare stämma dem”, säger han men vill inte utveckla mer än så.
En annan ägare i Widespace, som vill vara anonym, är inne på samma spår.
“Alla kanske inte har kapitalet. Men det här är egentligen inte en kostnadsfråga. För mig handlar det om att jag som investerare ska kunna välja om jag vill fortsätta satsa eller stå över en investeringsrunda. I det här fallet går inte det. Är man inte med är man i princip ute helt och hållet”.
Johan Englund, investerare på Industrifonden, köper däremot inte kritiken. Han menar att alla hade samma möjlighet att teckna aktier i bolaget.
Industrifonden och Northzone förklarar den låga emissionskursen med att bolaget önskade att så många som möjligt skulle delta i emissionen.
“Det är ingen som har fått sämre villkor”, säger Johan Englund och fortsätter:
“Bolaget kom till oss och sade att man ville städa upp på lånesidan. Vi gick med på att konvertera vårt lån i förtid till samma villkor som nyemissionen”.
Trots den hårda kritiken var det bara tre aktieägare som röstade emot förslaget om nyemission och kvittning av konvertibel på stämman: Jakob Sintring, Björn Söderström och Hans Göran Nilsson.
Breakit har försökt nå ägarna som röstade emot för en kommentar utan att lyckas.
Men enligt flera källor till Breakit finns det en förklaring till att inte fler röstade emot.
“Det står i aktieägaravtalet att man måste rösta enligt styrelsens förslag. Det är bara ett fåtal som inte skrivit på det avtalet. De vägrade när Northzone och Industrifonden gick in”.
Johan Englund på Industrifonden hävdar dock att det inte ingår i aktieägaravtalet att man måste rösta enligt styrelsens beslut.
Är det här ett schysst sätt att agera på?
“Det schyssta i alla sammanhang tycker jag är att ge alla aktieägare möjlighet att delta i alla emissioner på lika villkor. I min värld är det moral och etik. Det är bara att beklaga men de spelregler måste människor som investerar i företag ta ansvar för att sätta sig in i. Det kan komma att göras fler kapitalrundor i tillväxtbolag. Om man ger sig in i den investeringen gör man klokt i att vara medveten om det”, säger Johan Englund.
Läs hela Northzone och Industrifondens förklaring här.