En majoritet av EU:s finansministrar vill försöka införa någon sorts omsättningsskatt på digitala bolag. På så vis ska jättar som Google, Amazon och Apple inte komma undan med att betala lite eller ingen skatt alls i EU.
Sverige tillhör minoriteten skeptiska länder.
Trots många frågetecken beslöt finansministrarna att försöka enas om en inriktning vid ekofinmötet i december.
"Omkring 20 länder stödjer en global lösning som OECD försöker utveckla. Dessutom stödjer mer än hälften av EU-länderna en lösning på kort sikt inom EU", sade Estlands finansminister Toomas Töniste, som var värd för ekofinmötet, vid en presskonferens.
Mest entusiastiska var tio länder. De undertecknade ett uttalande framtaget av Frankrikes finansminister Bruno Le Maire om en "utjämningsskatt" i form av en omsättningsskatt.
"Beloppen som inhämtas ska spegla en del av vad dessa företag borde betala i bolagsskatt", löd uttalandet.
De tio länderna är Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Österrike, Grekland, Portugal, Bulgarien, Rumänien och Slovenien. Inom de närmaste två veckorna ska EU-kommissionen lägga fram förslag på olika valmöjligheter hur den digitala skatten kan se ut.
Förutom det franska förslaget om en omsättningsskatt finns ett estniskt förslag om att beskatta företag med "virtuell närvaro" i ett land, trots att fast driftsställe saknas där. Andra tankar är att integrera den digitala skatten i EU:s gemensamma konsoliderade bolagsskattebas (CCCTB). En nackdel med detta är att arbetet går mycket trögt. Eventuellt skulle CCCTB kunna införas endast för den digitala ekonomin i ett första steg.
EU-källor medgav att avgränsningen mellan den digitala ekonomin och den traditionella ekonomin är en av svårigheterna med skatten.
För svensk del oroas finansminister Magdalena Andersson av en övergång till omsättningsskatt på konsumentmarknaden från skatt på vinst hos en koncerns huvudkontor. Det skulle vara till nackdel för Sverige, som ju är ett stort exportland.
"Det här är väldigt tidigt i processen. Vi måste diskutera i Sverige, med riksdagen och EU-nämnden", sade hon till journalister.
På mötet tillstod hon att den låga beskattningen av internetjättarna är ett problem som måste åtgärdas, uppgav mötesdeltagare.
Bruno Le Maire underströk att folkopinionen växer sig allt starkare mot fenomenet. Risken finns att populistiska krafter tar över frågan, sade han.
"Vi har ett problem med internetjättarna som drar nytta av den europeiska marknaden utan att betala en rättvis skatt", sade fransmannen.
Magdalena Andersson höll med om att rättvisa konkurrensförhållanden och en jämn spelplan mellan företag är viktig.
Bland de skeptiska länderna hörde de som på olika sätt är något av skatteparadis inom EU: Luxemburg, Irland, Malta och Cypern.
Nederländernas finansminister Jeroen Dijsselbloem var dock positiv, men kunde inte skriva under uttalandet eftersom regeringen bara är en expeditionsministär.
Luxemburgs finansminister Pierre Gramegna påpekade att även om ett företag har stor omsättning behöver det inte betyda att företaget nödvändigtvis går med vinst.
Danmarks finansminister Kristian Jensen uttalade sig kraftigt mot en omsättningsskatt. Han varnade för att konsumenterna i så fall flyttar sina inköp till USA och Kina.
Många av de tveksamma länderna vill att OECD även i fortsättningen ska sköta arbetet eftersom en global lösning behövs.
Storbritannien varnade för att USA kunde hoppa av OECD om EU agerade alltför aggressivt på egen hand.
Å sin sida argumenterade förespråkarna att EU-spåret inte skulle sinka OECD. Tvärtom kan EU:s arbete driva på OECD, sade anhängarna.
När kommissionen inom kort har lagt sina förslag om olika alternativ ska EU:s stats- och regeringschefer diskutera digital skatt vid ett toppmöte i Tallinn den 29 september. Toppmötet är tänkt ge vägledning framåt.
Därefter ska som sagt finansministrarna försöka enas om en gemensam hållning vid sitt ekofinmöte den 5 december.
Till våren ska sedan kommissionen lägga fram ett lagförslag.
"Vi bör verkligen försöka undvika 28 olika nationella åtgärder", sade Estlands generaldirektör för skattefrågor.
Alla beslut i skattefrågor kräver enhällighet. Detta försvårar beslut.
Men en möjlighet är att en mindre grupp EU-länder inför skatten i ett så kallat förstärkt samarbete.
Exempel på redan existerande förstärkta samarbeten är EMU och Schengensamarbetet.
Kommissionens vice ordförande för finansmarknaden Valdis Dombrovskis varnade dock för att EU:s digitala inre marknad skulle fungera sämre om bara en mindre grupp EU-länder införde den digitala skatten.