Han slår sig ned i den kritvita soffan och öppnar sin Macbook. Utanför fönstret har våren äntligen kommit till Stockholm.
I kvarteren kring Mariatorget där Tayyab Shabab, 27, och hans fru Komal Tayyab, 24, bor sjuder gatorna av liv denna torsdagseftermiddag. Soltörstande stockholmare passar på att njuta.
Uppe i lägenheten i det vita funkishuset på Björngårdsgatan är stämningen dämpad.
Parets vardagsrum har, förutom soffan, ett litet bord och en tv-bänk som står på fiskbensparketten. Det är mycket sparsamt inrett, något som vittnar om att boendet är tillfälligt.
På datorskärmen visar Tayyab Shabab projekt efter projekt som han varit med om att skapa under sina tre år som utvecklare i Sverige.
Där syns Kronobergs Länstrafiks sajt och Jetskill.se. Den senare är en sajt som Fryshuset står bakom, med målet att få unga att anta utmaningar för att samla ihop färdigheter för att sätta på sitt cv.
Den senaste tiden har Tayyab Shabab ägnat sin arbetstid åt ett mer hemligt jätteprojekt. Han är anställd på apputvecklar-bolaget Dynamo, men är utlånad som konsult till ett annat företag.
”Vi bygger en applikation för den japanska börsen. Det är ett väldigt stort projekt som ska vara klart i slutet av året”, säger Tayyab Shabab.
Komal ställer fram ett par skålar framför oss. Sen kommer ett par koppar med pakistanskt chai-te smaksatt med mycket mjölk och kardemumma. Vi äter "gur walay chawal", en efterrätt gjord på ris och vad som tycks vara stora mängder råsocker.
Framtiden för paret är oviss. Ingen vet om Tayyab och Komal kommer att vara kvar i Sverige när jätteprojektet för den japanska börsen ska levereras.
I höstas kom utvisningsbeskedet. De flesta har vid det här laget läst om fallet – och många liknande.
Tayyab Shabab har själv inte gjort något fel. Han har hög kompetens inom ett av de områden där svenska företag skriker efter arbetskraft. Han är utvecklare, bland annat specialiserad på Facebooks ramverk för att designa snygga webbappar.
Men Migrationsverkets tolkning av lagen innebär att han inte kan få ett nytt arbetstillstånd.
Orsaken: Hans tidigare arbetsgivare betalade in för lite tjänstepension, något som i efterhand har korrigerats.
Under hösten blev Tayyab Shabab något av en portalfigur för problematiken. Han har fått stöd av tunga företrädare från näringslivet och ledande politiker. Den ideella organisationen Centrum för rättvisa tog sig an fallet, och har drivit en process för att överklaga.
I tisdags kom kallduschen. Utslaget ryms på en rad: Överklagan avslås.
”Det känns fruktansvärt, att efter åtta månaders väntan få det beskedet”, säger Tayyab Shabab.
***
Tayyab Shabab föddes 1989. Han växte upp i den lilla pakistanska staden Sargodha. Den ligger i ett vidsträckt torrt slättlandskap 27 mils bilresa söderut från huvudstaden Islamabad.
Hans pappa jobbade på den stora flygbasen i Sargodha, som i dag heter PAF Base Mushaf.
Den utgör högkvarter för det Pakistanska flygvapnet.
Här växte Tayyab Shabab upp. Tolv år av hans barndom tillbringade han tillsammans med de andra familjerna i kolonin som omgärdade basen.
”Det var ganska häftigt. Jag och min pappa brukade gå och titta på flygplanen. Sargodha är en väldigt liten stad, men är känd för att ha den bästa flygbasen i Pakistan”, säger han.
På ställen som Sargodha levs livet efter traditionella värderingar. Många föräldrar har ett par yrken som de gärna ser att sina barn satsar på.
”Antingen ska du bli läkare, eller ingenjör”, sammanfattar Tayyab Shabab.
Han följde sina egna föräldrars råd.
Men Tayyab lyckades inte komma in på de universitet som han och föräldrarna hade spanat in. Däremot hade han en reservplan: datavetenskap. Tayyab Shabab erbjöds en plats på University of Sargodha – och tog den. Att utbilda sig till programmerare var dock inte något som vid den tiden stod högt i kurs på den pakistanska landsbygden.
”Mina föräldrar var lite arga, de tyckte inte att jag var en bra student. Men jag själv kände mig glad”, minns Tayyab Shabab.
Han förstod snart att han hade talang, något som lärarna också såg.
När universiteten i Pakistan skulle göra upp i en programmeringstävling fick Tayyab Shabab ingå i det lag som skulle representera Sargodha.
Utmaningen var att under tidspress skriva ihop ett program som kunde addera långa strängar av sifferkombinationer, på ett varierande antal rader, och samla dem i en ny fil.
Det gick bra.
”Jag vann inte förstaplatsen, men mitt lag kom på andra plats. Det gjorde att folk såg att även vi som kom från ett litet universitet, som inte var så populärt, faktiskt kunde prestera”.
Tayyab Shabab fick jobb, redan innan han gått klart skolan. När han tog sin kandidatexamen 2011 kunde han lätt ge sig ut på arbetsmarknaden beväpnad med både teori och praktik.
I Lahore jobbade han för Nexbridge, grundat av Mubashir Mian. Senare värvades Tayyab Shabab av tyska Coeus Solutions, som kom med ett ”riktigt bra erbjudande”.
Han hade lätt kunnat fortsätta att göra karriär. Men Tayyab Shabab ville fortsätta studera.
”I Pakistan vill man ofta ha minst en master. Jag kände själv att jag ville lära mig mer inom mitt fält för att utvecklas”, säger Tayyab Shabab.
Jakten på en master skulle ta honom till Sverige – och till slut slunga in Tayyab och hans fru Komil in i en av Sveriges just nu mest uppmärksammade strider mot Migrationsverket.
***
Egentligen skulle det bli Tyskland. Där fanns gratis utbildning. Men Tayyab Shabab lyckades inte få en av de åtråvärda platserna på de tyska universiteten.
En kompis tipsade honom om Sverige. Tayyab Shabab skrev ihop en ansökan till Linnéuniversitetet.
”Där var det lätt att komma in, och jag fick ett stipendium”.
Så det blev Sverige.
Åren 2013-2015 pluggade Tayyab Shabab på det lilla universitetet i Växjö, omgärdat av de småländska skogarna.
Hemma i Sargodha fanns väldigt lite växtlighet, mest damm och torra slättmarker. De svenska skogarna påminner Tayyab Shabab lite om familjens utflykter till hans farföräldrar uppe i bergen.
Vid den här tidpunkten skedde en till stor förändring i den då 25-årige Tayyab Shababs liv. Han hade tidigare träffat den några år yngre Komal på universitetet i Sargodha. De gillade varandra.
Tayyab bad, enligt traditionell sed, sina föräldrar att kontakta Komals föräldrar med ett frieri.
”Det var vårt val, men på landet i Pakistan fungerar det fortfarande så att föräldrarna framför frieriet”, säger Tayyab Shabab.
De gifte sig i september 2015, berättar Tayyab som snabbt får mothugg.
”Det var i oktober”, rättar Komal.
Allt verkade gå bra. Tayyab fick jobb på HL Design, en webbyrå i Växjö. Och Komal flyttade till Sverige.
Våren 2016 gick flyttlasset till Stockholm efter att Tayyab Shabab värvats av Dynamo Digital Ventures.
Bolaget, som sitter på Nybrogatan på Östermalm i Stockholm, har i dag 50 anställda utvecklare och räknar med intäkter på 50 miljoner kronor i år. Bolagets specialitet är mobilappar.
Vd:n Mathias Plank kan, i likhet med många andra, inte hitta tillräckligt med kompetenta medarbetare inom Sveriges gränser.
”Det finns inte på kartan, varken för oss eller stora bolag som Spotify. Man måste rekrytera duktiga medarbetare med internationell bakgrund”, säger han.
Just Spotify har just nu ett 15-tal anställda som är i en situation liknande Tayyabs.
Själv är Tayyab Shabab duktig inom React, Facebooks ramverk för att bygga snygga webb-appar.
”Det är ganska nytt, så det är inte så många som kan det bra”, säger Mathias Plank
***
Tayyab och Komal sitter bredvid varandra i sin vita soffa och sippar på sitt te. Jag ber dem att fundera på framtiden. Tayyab skulle lätt kunna få ett jobb i ett annat land, och slippa väntan på ett besked om Migrationsöverdomstolen ska pröva hans fall – eller om migrationsminister Morgan Johanssons löfte om en ny lag hinner bli klar i tid.
Samtidigt sliter situationen även på parets förhållande.
”Jag har svårt att sova, och ibland svårt att koncentrera mig på arbetet. Men samtidigt vill jag stanna här, och jag vill inte lämna min arbetsgivare som behöver mig”, säger Tayyab Shabab och fortsätter:
”Allt stöd jag har fått gör också att jag verkligen vill stanna i Sverige. Det känns väldigt bra”.
Paret har livet framför sig. Ett liv som just nu är fryst.
”Det är värre för Komal, hon har inte ens ett svenskt personnummer, kan inte få sjukvård eller gå på SFI”.
Komal, vad gör du på dagarna medan Tayyab jobbar?
”Inte så mycket faktiskt. Helst skulle jag vilja jobba inom bank- och finans eftersom jag har en master inom handel, men jag sitter mest hemma på dagarna”.
Paret – båda troende muslimer – ber nu till högre makter för att allt ska gå vägen. Att Migrationsöverdomstolen ska komma fram till att de inte måste lämna Sverige. Så länge processen är igång får de stanna tillfälligt.
De skulle gärna bilda familj men det är uteslutet i nuläget.
”Hon vill ha barn, men utan ett svenskt personnummer kan det kosta hundratusen kronor att föda på ett sjukhus”, säger Tayyab Shabab och tillägger:
”Jag vill också gärna bilda familj”.
Han har ett otroligt lugn, trots den pressande situation som varat sedan brevet från Migrationsverket kom den 15 september 2016.
”Utvisningen ska verkställas genom att du reser till Pakistan, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig”, stod det.
Fallet exploderade i medierna. Tayyab Shabab har sedan dess varit omslagspojke för det vidare problemet.
Hans namn och bild syns hela tiden i nyhetsartiklar, ledartexter och i sociala medier. Hur känns det, undrar jag.
”Det känns bra, det ger hopp. Att jag fortfarande är här beror på att jag har fått ett sånt stöd”.
Annie Lööf, Centerpartiets ledare, sade i veckan att utvisningshotet som hänger över Tayyab Shabab är ”ologiskt och ovärdigt”.
Många kräver en snabb lagändring, som gör att små misstag från arbetsgivare inte automatiskt ska vara grund för avslag på ansökningar om nya arbetstillstånd. Techbolagen vittnar om många fall liknande Tayyabs.
Själv tror Tayyab Shabab att hans enda chans att få stanna i Sverige är att hans överklagan till Migrationsöverdomstolen bifalls. Men där är oddsen i nuläget långt från goda, har hans advokat sagt.
”Bara domstolen kan rädda mig”, säger Tayyab Shabab.
Vill du veta mer om frågan? MIssa inte Breakits artikelserie #SverigeBehöverKodarna.