Det började som en studie där tre professorer från Luleå Tekniska Universitet skulle observera hur offentliga svenska finansiärer fattade beslut kring riskkapital.
Efter att ha suttit med och följt besluten noterade forskarna en tydlig trend – att kvinnliga entreprenörer behandlades annorlunda.
De bestämde sig för att gräva djupare i materialet, som togs fram 2009 till 2010, och som baseras på 36 timmar av dialoger och 210 transkriberade sidor.
Nu har det mynnat ut i en rapport.
Det är nedslående siffror som presenteras. De kvinnliga entreprenörerna fick i snitt 25 procent av sitt efterfrågade kapital, medan männen fick över hälften. Samtidigt nekades över hälften av kvinnorna kapital helt, 53 procent – att jämföra med männen där 38 procent fick avslag.
”Det handlar om beslutsprocesser som gör att man inte allokerar medlen på rätt sätt”, säger Jeaneth Johansson, professor i entreprenörskap vid Luleå Tekniska Universitet, till Breakit.
Hon ligger bakom studien tillsammans med forskarkollegerna Malin Malmström och Joakim Wincent.
Totalt rör det sig om 125 kapitalansökningar där 79 procent utgjordes av män och 21 procent av kvinnor
Forskarna analyserade hur beslutsfattarna, två kvinnor och fem män, refererade till dem som sökte kapital och kunde se hur de beskrev män och kvinnor olika.
Medan männen beskrevs som unga och lovande bedömdes unga kvinnor i stället som "oerfarna". Männen beskrevs som "aggressiva men lovande entreprenörer" medan kvinnorna kallades "entusiastiska men svaga".
Jeaneth Johansson menar att det finns föreställningar om hur män och kvinnor är som entreprenörer vilket gör att finansiärerna hamnar på fel spår, trots att de strävar efter en rättvis fördelning.
”Man tror att man är objektiv, men det är man inte”, säger hon.
Jeaneth Johansson kan inte gå närmare in på vilka de offentliga finansiärerna i studien är, men säger att det är aktörer som erbjuder riskkapital som små och medelstora företag kan söka.
Hon berättar att reaktionerna hos finansiärerna varit väldigt blandade.
”En del har kommit fram och sagt att 'det är precis så här det är', andra har varit väldigt besvikna. En del har blivit arga och sagt att 'så där gör vi inte'”.
LÄS MER: Breakits Camilla Björkman: Här är den verkliga skandalen i Techsverige just nu
I Harvard Business Review, där professorerna nu presenterat sina slutsatser, konstaterar de att stereotyperna förstås får konsekvenser för fördelningen av finansiering, men att de även kan få mer långtgående effekter.
"Syftet med offentligt kapital är att använda skattepengar för att stimulera tillväxt och värna om skapande för hela samhället. Könspartiskhet riskerar att leda till att pengarna inte investeras i verksamheter som har den högsta potentialen. Det skadar inte enbart kvinnligt entreprenörskap, det är potentiellt skadligt för hela samhället", anser forskarna.
Jeaneth Johansson konstaterar att det är viktigt att vara medveten och att ifrågasätta strukturerna för att få till en förändring.
”Att man även har tydliga checklistor, mentala checklistor, där man vet vad man ska bedöma så att man inte kommer in på det subjektiva", säger hon.
Studien har publicerats i sin helhet i den vetenskapliga tidsskriften Entrepreneurship Theory and Practice.