Hyperloop är ett nytt transportsätt som kan beskrivas som en kombination mellan rörpost, ett air hockey-bord och en Concorde. Vagnar, med människor eller gods, åker i rör, i hastigheter över 1000 kilometer i timmen.
Bakom idén ligger Elon Musk, som pendlar varje vecka mellan Tesla i San Francisco och SpaceX i Los Angeles. När ett snabbtåg mellan de två orterna presenterades blev han besviken över både den låga hastigheten och den höga kostnaden. Tillsammans med ingenjörer på de två företagen tog han fram den grundläggande idén. Som vd för två miljardföretag ansåg han sig inte ha tid att genomföra projektet själv, utan gav bort idén gratis. Ett flertal personer har nappat och framförallt två företag tävlar nu om att bli första med att vidareutveckla idén till verklighet och bygga hyperloops. Intresset runt om i världen är stort. I Bratislava har Hyperlopp Transport Technologies ett avtal om att bygga en bana till Brno och en till Prag. I Abu Dhabi har kontrakts skrivits med Hyperloop One om en bana till Dubai.
Även här i Norden finns långt framskridna planer. Ett team som kallar sig FS Links vill se en Hyperloop mellan Helsingfors och Stockholm, och i förlängningen vidare till Oslo, Köpenhamn och kontinenten. De har gett KPMG och Ramböll i uppdrag att utreda. För en biljettkostnad av 168 kronor skulle du kunna åka mellan de två huvudstäderna på 30 minuter. Sträckningen skulle gå via Salo och Turku på den finska sidan, över till Åland, in i Sverige via Norrtälje, vidare till Arlanda och där dela sig i en del som går till Uppsala och en annan till Stockholm.
På den svenska sidan har intresset varit svalt. När jag frågade infrastrukturminister Anna Johansson (S) i riksdagen, viftade hon undan det. I Finland händer det desto mer. Ramböll har fått ytterligare ett uppdrag från FS Links och Salo kommun att titta på möjligheten av att bygga en testbana mellan Salo och Turku.
Här på svenska sidan sitter vi med armarna i kors. Det känns typiskt hur svenska myndigheter och många politiker agerar idag. Dålig entreprenörsanda, få som lyfter på blicken. Det offentliga Sverige behöver bli mer snabbrörligt. Den tekniska utvecklingen accelererar, det går inte att sitta och avvakta. Då hamnar investeringar, spetskompetens och utveckling på andra platser.
Hyperloop är en mycket ung teknik, ingen vet hur den kommer att utvecklas och hur snabbt. Idén och grundkonceptet är emellertid mycket intressant och skulle förändra transporter om den går att bygga till en rimlig kostnad. Vi ska idag såklart inte binda oss till någon storskalig utbyggnad av Hyperloop, men vi ska vara med och utveckla tekniken. Det uppdraget borde regeringen ge till Trafikverket.
Många känner sig negativa över tillståndet i Sverige och världen. Akuta problem med flyktingkris och brottslighet tar vår uppmärksamhet. Om vi istället lyfter blicken så har vi all anledning att vara positiva. Som Hans Rosling visade oss utvecklas världen i rätt riktning och vi kan snart lösa några av världens största problem. Den snabba tekniska utvecklingen ger oss chans till växande företag, fler jobb, hög tillväxt, bättre miljö, längre liv – och bättre kommunikationer. Det kommer inte ske av sig själv, vi måste skapa den framtiden. Sveriges bästa dagar ligger framför oss.
Mathias Sundin
Skattepolitisk talesperson för Liberalerna