Malmö-bolaget Flow Neuroscience grundades 2016 av Daniel Månsson och Erik Rehn. I februari bär det av till den kinesiska staden Shenzhen, strax norr om Hong Kong. Där finns ett av världens största ekosystem för tillverkning av elektronik.
Flow Neuroscience har nämligen blivit antaget till världens främsta hårdvaruaccelerator, HAX, som drivs av den amerikanska investeringsfonden SOSV.
”Det är ungefär 1.200 företag som söker, och de tar in 30 bolag om året”, säger Daniel Månsson, vd för Flow Neuroscience.
Deltagande i HAX innebär, förutom 111 dagars intensivt arbete i Shenzhen, för att gå från prototyp till färdig produkt, även en såddinvestering.
Bolaget håller även på att ta in ytterligare kapital för att nå hela vägen till marknaden.
Daniel Månsson har en bakgrund inom mjukvaruutveckling men är också psykolog. Han grundade Flow Neuroscience tillsammans med neurovetaren Erik Rehn, som tidigare varit forskningsingenjör i artificiell intelligens hos Vicarious och medgrundat app-utvecklingsbyrån Slagkryssaren.
De hade, likt många andra, sett hur psykisk ohälsa blivit ett accelererande samhällsproblem. WHO förutspår att klinisk depression kommer vara den näst mest kostsamma sjukdomen i världen år 2020, efter hjärt- och kärlsjukdomar.
För den enskilde innebär depression ofta stora negativa konsekvenser. Exempelvis är självmordsfrekvensen högre bland deprimerade.
Flow Neuroscience har tagit på sig uppgiften att via ny teknik hitta ”en så kostnadseffektiv och skonsam behandling” mot depression som möjligt. Sättet de ska göra detta på handlar dock varken om långa sittningar med psykologer eller antidepressiv medicin.
”Vår teknik består av två delar som går hand i hand. Dels ett headset för hjärnstimulering och dels en app som hjälper dig att ändra dina vanor och beteenden”, säger Daniel Månsson.
Här är det läge att stanna upp lite och reda ut vad det egentligen handlar om.
Ni har kanske hört talas om ECT (elektrokonvulsiv behandling). Svårt deprimerade personer kan bli hjälpta av att elchocker skickas genom hjärnan. Denna behandling sker på sjukhus inom den offentliga sjukvården. Patienten sövs och ett kontrollerat epileptiskt anfall framkallas. Det finns dock en del kritik mot behandlingsmetoden, som kan framkalla minnesförlust och förvirring.
Flow Neurosciences behandling bygger istället på stimulering med en väldigt mycket svagare ström, som enligt bolaget ska undvika de negativa konsekvenserna av ECT.
Idéen är att en svag ström som leds genom hjärnan kan påverka hur lätt eller svårt det är för hjärnceller att aktiveras. Flow lutar sig mot forskning som visar att bara en liten påverkan kan motverka en aktivitetsobalans mellan hjärnhalvorna som man ofta ser hos patienter med depression.
”Vår metod har inget att göra med de elchocker man får inom sjukvården. Vi skickar in 2 miliampere, medan ECT-patienter får 800", säger Daniel Månsson.
Det låter inte helt okomplicerat att övertyga folk om detta fungerar?
"Den reaktionen får vi ibland, ofta innan vi har förklarat vad metoden innebär. Den stimuleringsteknik vi använder har starkt stöd i forskningen, och Socialstyrelsen har precis nyligen börjat rekommendera en liknande metod som bygger på magnetisk stimulering. Fördelen med vår teknik är dock att den är billigare och enklare att använda.”
Hur känns det när man skickar ström från tinning till tinning?
”Det kittlar lite under elektroderna”.
I dagsläget kan Flow Neuroscience inte lova att produkten kan hjälpa deprimerade. Men tanken är att produkten ska godkännas för medicinsk användning, så att bolaget med fog kan påstå att strömmen genom härnan – i kombination med en KBT-liknande app – kan reducera symptomen vid depression.
“I och med vårt deltagande i HAX kommer utvecklingsprocessen accelereras avsevärt. Iterationstiderna för hårdvaruutveckling är mycket kortare i Kina. Vi håller också på att genomgå en extremt rigorös certifieringsprocess för att få headsetet och appen medicintekniskt godkända.”
Fotnot: I segmentet "Veckans break?" presenterar vi varje helg ett helt nytt svenskt startupbolag – som är i en mycket tidig fas. Läs tidigare artiklar i serien här.