Foodtech har inte riktigt slagit igenom än. Men det betyder inte att det inte händer saker på området.
Förra året investerades 5,6 miljarder dollar i foodtech globalt, enligt analysfirman CB Insights. Och många svenska investerare har börjat intressera sig allt mer för området.
Exakt vad som innefattas i själva begreppet foodtech, mer än att det ofta handlar om något sätt att göra livsmedelsbranschen mer hållbar, är inte helt tydligt.
CB Insight räknar i sin nämnda sammanställning ovan in allt från leveransappar till företag som tar fram nya typer av matvaror.
I maj ägde för första gången eventet Sthlm foodtech rum, på Sup46.
Arrangör bakom är Johan Jörgensen, som är investerare, internetveteran, foodtech-bloggare och aktuell med olika projekt inom foodtech.
Han ser stor potential inom området och menar att vi bara är i början på en stor förändring.
“De stora matföretagen i Sverige, som Ica, Coop och Hemköp har börjat röra på sig när det kommer till hemleverans av mat. Bolag som Mathem och Mat.se tuggar på. Men när det kommer till informationslagren runt själva maten finns det inte så mycket än”, säger han.
Det skulle kunna röra sig om tjänster för att få bättre näringsinformation och informtaion om priser, eller kanske tjänster kring själva matlagningen. Men också hur själva maten ska produceras smartare, menar han.
“Och då pratar jag inte om bönder, utan om matfabriker där du tillverkar mat”, säger Johan Jörgensen.
Han tycker inte heller att det går att skilja bolag inom mat och hälsa åt helt. Ju mer hälsomedvetna vi blir desto mer bryr vi oss om maten.
“Det är omöjligt att inte tro att hälsofrågan helt kommer att välta matindustrin. Där kommer bolag som blodtestföretaget Werlabs in, de har superkoll på mat. När du börjar förstå hur maten du stoppar i dig påverkar hälsan kommer saker förändras”, säger han.
Även om foodtech inte kommit så långt så tycker han att Stockholm har börjat få ett bra ekosystem.
“På så sätt att det finns en mycket stark techsektor, intresserade investerare, en kraftigt ökad medvetenhet om mat, fantastiska restauranger och ett antal matbjässar som är hyfsat på tårna. Det i kombination med att vi är hälsofreaks utgör bra förutsättningar”.
Matindustrin står för 10 procent av världens BNP, Johan Jörgensen menar att många entreprenörer börjat förstå att det kan finnas pengar att hämta där.
“Här har Stockholm och Sverige möjlighet att skapa en helt ny basindustri. Den globala maten är en så oändligt mycket större marknad än dating eller gaming. Jag försöker få ekosystemet att sluta titta på sådana små företeelser och istället titta på de riktigt stora utmaningarna. Vi ligger långt framme och har alla förutsättningar att bli en ledande global hub”.
“Investerarna har vaknat, de har börjat titta på det här. Det som händer nu är att det börjar komma roligare och roligare case. En hel del är inte lanserat än, men det kan bli ganska bra”, säger han.
Enligt Per Anell, techinvesterare på Industrifonden, är foodtech ett område som riskkapitalbolaget följt under flera år och som man har identifierat som extra intressant.
"Grunden är att vi har en befolkningsexplosion, fler munnar ska mättas samtidigt som den odlingsbara marken inte blir större”, säger han.
Per Anell tycker att havredrycksföretaget Oatly, som Industrifonden investerat i, är ett bra exempel på svensk foodtech.
"Man har skapat nya, livstilsanpassade matvaror baserat på innovation och forskning. Internationellt har vi Impossible Foods, som är jätteintressant", säger han.
Impossible Foods är ett amerikanskt bolag som gör hamburgare utan animaliskt protein, men som smakar (enligt bolaget) som kött. Ett gäng forskare har tagit fram det som anses vara det ultimata substitutet. Målet är bland annat att minska köttproduktionen och på så sätt även klimatpåverkan. Google ska ha fått nobben när de velat köpa bolaget för 250 miljoner dollar.
Men det är inte enbart globala utmaningar som får sektorn att växa. Utan också hälsa och medvetenhet om vad vi stoppar i oss. Dessutom gör matkassar och liknande tjänster att vi får en bekvämare livsstil.
“De olika områdena ger olika typer av innovationer och idéer. En annan del av foodtech som jag tycker är extra intressant är idéer som utmanar och förenklar distributionskedjorna, som knyter producenter närmare konsumenten och ger denne möjlighet att veta när, var och hur varan producerats och fraktats,” säger Per Anell.
Här är en lista på tio spännande svenska foodtech-bolag, som Breakit skakat fram tillsammans med Johan Jörgensen och Per Anell.
Läs också om Oumph, som tar fram en köttliknande produkt för att få med sig köttätare på vego-tåget, och som går spikrakt uppåt.