Förra veckan blev jag och kanske ytterligare 50 personer bjudna på lunch på nya Epicenter av Sime och Stockholms stad. I inbjudan (ett vanligt mejl) stod det att ett liknade möte arrangerades 2012 - och att det den gången senare resulterade i framkomsten av hubbar som Sthlm tech, Epicenter och SUP46.
Självfallet hände detta inte bara tack vare mötet för fyra år sedan, men när människor träffas formuleras drömmar, och bara när vi har ord på våra mål kan de realiseras.
Följaktligen tycker jag att en del av de ord som sades på mötet är värda att dokumenteras. Här följer min bild: till att börja med så var den sura känsla som präglade årets upplaga av Sthlm Tech Fest i Waterfront (“detta är slutet på IT-bubblan”) inte alls närvarande på lunchmötet. Istället diskuterades hur den rådande sommarvärmen i mitten av september bidrar till den rådande högkonjunkturen.
Visserligen är 27 grader och sol dåligt för e-handel och fintech eftersom vårt behov av att sitta framför datorn och lägga om lån och shoppa går ner när vi svettas. Å andra sidan, när människor möts på kaféer och i barer eller väljer att gå och cykla hem från jobbet istället för att sitta i en bil, så uppstår oplanerade möten och på dessa realiseras entreprenörsdrömmar = ännu starkare högkonjunktur.
Vi vågar mer när vi är varma, enligt min vän hjärnforskaren Katarina Gospic.
Som vanligt på tillställningar av denna sort jämför vi i Stockholm oss med digitala knutpunkter som London, Berlin, New York, Tel Aviv och Silicon Valley. I Stockholm har vi i dag tech-entreprenörer från 1999 och den pågående IT-hajpen. Vi har ännu långt kvar till Silicon Valleys position med tech-entreprenörer och riskkapital från 6-7 generationer - men vi har faktiskt drygt 10 procent av Sveriges välutbildade befolkning bosatta inom ett mycket begränsat område.
Det är ungefär som om USA hade haft en stad med 30 miljoner smarta människor.
En annan åsikt, bland många, som kom fram på lunchen är att det saknas mötesplatser med riktiga pengar plus kunskap. Ett förslag jag gillade var tanken om att forskare på våra universitet kunde få pitcha sina bästa idéer för både startups och storföretag. Uppenbarligen funkar detta bra i New York när det gäller media. Läs gärna mer här.
På det hela taget tycker jag att Sveriges stora multinationella företag måste bli mycket bättre på att öppna upp sig för ny talang och startups. Högsta ledningen tjatar då och då om detta i artiklar i Dagens Industri och det nämns på möten i Davos och Symposium, men det vore bättre om detta budskap trummades ut på internkonferenser. Jag har haft ett gäng möten med bolag från börsens A-lista och kulturen är fortfarande “vi är störst och bäst och du ska nog prata med någon… annan!”
Nyligen meddelade Volvo Cars att företaget ska anställa 400 ingenjörer för att bygga självkörande bilar och samarbeta med Uber. I en tid när 70-80 procent av de som studerar ekonomi och teknik på våra bästa universitet drömmer om att bli entreprenörer hade det varit roligare (och säkert smartare ekonomiskt) om Volvo bjöd in startups och lät dem pitcha på Volvos utmaningar.
Här tycker jag att Telia ska ha en stor eloge för man var snabba att både samarbeta med Spotify och sedermera gå in som delägare. Jag menar: varför är inte SEB eller Swedbank delägare i Foundedbyme? Och varför var det Microsoft som köpte Minecraft och inte Ericsson?
Det bästa vore förstås om svenska storföretag lade ned sina R&D-avdelningar och ersatte dem med startups. Än är vi inte där, men kanske om fyra år är detta verklighet.
Optimismen i torsdags var det i alla fall inget fel på.