Instabee, bolaget bakom Instabox och Budbee, möter skarp kritik från budbilschaufförer som vittnar om en arbetsmiljö präglad av stress, tidspress och utebliven övertidsersättning i en SVT-granskning.
Förarna beskriver hur de tvingas köra långt över hastighetsgränser, hoppa över lunchraster och tvingas arbeta gratis när scheman inte går ihop.
Instabees företrädare har inte velat ställa upp på intervju med SVT, utan istället svarat på mejl. Under måndagen kontaktar istället bolagets pressavdelning Breakit med en förfrågan om intervju med vd:n Alexis Priftis.
Varför valde ni att avböja en intervju med SVT och istället svara via mejl? Det kan ju tyckas vara rimligt att prata med de som faktiskt har förstahandsuppgifter.
“Jag är egentligen hemma föräldraledig nu och såg imorse att vi hade avböjt. Jag förstår själv inte varför, men nu blev det så. Vi har ingenting att dölja, och det är därför jag tyckte det var viktigt att jag tar tid att prata nu”, säger Alexis Priftis, och poängterar att han också ska prata med SVT.
Alexis Priftis menar att bilden över hur bolagets verksamhet fungerar först och främst behöver tydliggöras. Den är uppdelad i två huvudsakliga delar: de egna bolagen med kollektivavtal och externa åkeripartners.
Han menar att de flesta åkerierna sköter sig bra, men att det har funnits problem med vissa.
Instabee misstänker att rapporterna i det här fallet kommer från ett åkeri som de redan avslutat sitt samarbete med för att de inte nådde upp till kraven.
“Vi måste ha externa samarbeten i hemleveransmodellen, för behovet kan sjunka kraftigt vissa perioder. För våra egna anställda följer vi självklart reglerna i kollektivavtal. När det gäller hur vi arbetar med våra partners har vi inte direkt kontroll över allt, men vi har avtal som tydligt säger att det inte är tillåtet att inte ersätta folk som faktiskt arbetar.”
Han fortsätter:
“Visst kan det finnas enstaka rutter som tar längre tid än planerat, vilket kan bero på väder, trafik eller förarens erfarenhet. Men när det sker ska det inte drabba föraren. Partners måste ansvara för den levererade kvaliteten, och om en enskild förare drabbas återkommande måste vi se över planeringen.”
Så personerna som larmar om detta har kanske inte fått betalt för övertiden?
“Så kan det vara, men det ligger ett steg bortom vår direkta kontroll. När vi väl upptäcker oegentligheter för vi en diskussion som kan leda till att vi avslutar samarbetet.”
Hur ser er process ut för att kontrollera att partners följer avtal och behandlar sina anställda korrekt?
“Vi har en ordning för kontroller, där vi regelbundet genomför revisioner där vi tittar på till exempel lönespecar och gör stickprover. Vi har en ganska omfattande process för att upptäcka fel som plockar upp missförhållanden då och då. Om det är mindre allvarligt rättas det till. Är det grövre säger vi upp samarbetet.”
Bolaget har också en visselblåsarfunktion där anställda anonymt ska kunna larma om missförhållanden.
“Dit kommer det in ungefär ett ärende per vecka eller varannan vecka. Det är en viktig kanal för anställda och icke-anställda att anonymt tipsa om missförhållanden. Vi gör alltid en utredning då.”
De som nu larmar om missförhållanden kanske inte känner att anmälningarna där leder någonstans?
“Det stämmer inte. Men ibland används systemet av människor med en egen agenda. Det händer att uppgifter inte stämmer, men vi utreder alla ärenden. Kanske märker inte anmälaren alltid vad som händer, men vi kan garantera att vi följer upp.”
En del av kritiken är att tidsscheman sägs vara orealistiska att klara i tid. Hur säkerställer ni att de är genomförbara?
“Vår kärnverksamhet är att planera så noggrant som möjligt. Lyckas vi inte med det så levereras inte paketen i tid, vilket är helt centralt för vår affär. Visst blir det fel ibland, och då ska föraren ändå ha rätt ersättning. Vi har regler för att inte låta enskilda förare drabbas av tidspress. Det stämmer inte att det regelmässigt är omöjligt att klara schemana. Ibland kan det vara tajt, men då har vi rutiner för att kompensera föraren.”
Många förare är unga, kommer från andra länder och kanske inte kan språket. Finns det en ökad risk att det går snett i och med det?
“För våra egna anställda har vi väldigt bra koll. Men i samarbeten med externa parter kan det hända att vi inte har full insyn. Då och då kan vi upptäcka missförhållanden i och med detta och då agerar vi. Tyvärr är det svårt att ha 100 procent koll i en bransch som denna.”
Hur ska ni se till att era samarbetspartners sköter sig bättre?
“Majoriteten av åkerierna är seriösa. Men problemet är att de är en bit från oss i leveranskedjan och då kan vi inte alltid upptäcka oegentligheter direkt. Vi skriver avtal med dem, men om de bryter mot det eller lämnar felaktig information kan det ta tid innan vi inser det. Då är det antingen en granskning eller en visselblåsning som får oss att uppmärksamma problemet.”
Under året tecknade Instabee kollektivavtal med Transport. Det gäller dock enbart för de som är anställda i bolaget. Det finns inte krav på att de som är anställda hos åkerierna ska ha kollektivavtal.
“Det fungerar överlag bra för oss. Men vi kan inte tvinga alla åkeripartners att ha kollektivavtal. De är ofta för små och har oregelbunden kapacitet. Vi försökte få till ett anpassat kollektivavtal, men nådde inte hela vägen.”
Var det ett förslag under förhandlingen, att åkerierna skulle ha ett anpassat kollektivavtal?
“Vi försökte pusha för det, men det gick inte igenom. Bland annat behöver man kunna göra justeringar med kort varsel i branschen, och det är svårt att lösa inom befintliga kollektivavtal.”
Är det något ni kommer ändra framåt baserat på den här granskningen?
“Vi bedriver redan ett kontinuerligt förbättringsarbete. För oss är det inte några nya insikter, utan mer enstaka fall vi redan känt till via vår visselblåsar-funktion. Om de berörda inte redan har visselblåst skulle vi uppskatta om de gjorde det så vi kan utreda det.”