Ett varumärke kan hyllas som en förebild ena dagen och kastas in i en kris nästa. Så är fallet för Djerf Avenue, som hamnat i blåsväder efter Aftonbladets avslöjande om missförhållanden bakom kulisserna. Det här är inte bara en pr-mardröm – det är en kris som hotar intäkter, investerarnas förtroende och bolagets framtida tillväxt.
Enligt granskningen har tidigare anställda vittnat om en arbetsmiljö präglad av rädsla och bristande ledarskap, samtidigt som företaget utåt profilerar sig med värderingar som jämställdhet, hållbarhet och respekt. Diskrepansen mellan vad varumärket lovar och vad det faktiskt levererar kunde inte vara tydligare. Frågan är: hur länge kan en sådan bubbla hålla innan den spricker?
Att förebygga en kris är inte bara att göra "det rätta" utan det handlar om ren och skär överlevnad. Ett misskött varumärke riskerar inte bara att förlora kunder utan också att tappa förtroendet från investerare, vilket i sin tur kan hota både kapitalanskaffning och expansion. Här är tre konkreta sätt hur Djerf Avenue hade kunnat förebygga och undvika krisen:
-
Leva bolagets värderingar på riktigt: Hos Djerf Avenue ser vi tydligt vad som händer när de fina orden inte matchar verkligheten. Bolagets värdeord är, enligt deras hemsida, “snällhet, inspiration och respekt”, men orden måste också bli en del av kulturen och vardagen. Ledningen kan inte bara prata om värderingar – de måste visa dem i varje handling.
-
Hitta sina svagheter innan media gör det: De borde ha ställt sig frågorna ”Hur mår vår arbetsmiljö? Vilka risker bubblar under ytan?” Regelbundna riskanalyser hade kunnat hjälpa Djerf Avenue att identifiera problemen innan de blev en skandal. Bolaget borde ha satt upp åtgärder och visat både medarbetare och investerare att de har koll.
-
Lyssnat på sina medarbetare: Fallet Djerf Avenue visar vad som kan hända när signaler om problem ignoreras. De hade kunnat skapa en kultur där deras medarbetare vågar säga ifrån utan att vara rädda för eventuella konsekvenser. Om någon flaggar för att "vi har ett problem", borde de ha lyssnat och agerat innan problemen blev offentliga.
Ett liknande exempel är e-handelsbolaget Nakd, som i december 2020 hamnade mitt i en storm av kritik när arbetsmiljön avslöjades vara allt annat än hållbar. Obetald övertid, långa arbetsdagar och utnyttjande av praktikanter målade upp en allt annat än en positiv bild av bolagskulturen. Kritiken exploderade när influencers som Rodja Pazooki öppet uppmanade till bojkott, och flera samarbeten avbröts. Grundaren Jarno Vanhatapio försökte dämpa elden genom att erkänna historiska problem, pausa praktikantprogrammet och starta en internutredning. Men skadan var redan skedd vilket bidrog till att Nakd:s varumärke tog en rejäl smäll.
Vid en kris är varje minut avgörande. Att ha en tydlig plan, förberedda budskap och utsedda talespersoner kan göra skillnaden mellan att stoppa krisen eller låta den förstöra allt. Men floskler som "vi tar detta på största allvar" utan faktiska åtgärder? Det är som att släcka en skogsbrand med en vattenspruta.
Transparens är inte bara moraliskt rätt – det är ekonomiskt nödvändigt. Konsumenter och investerare förväntar sig idag autenticitet och ansvar. Bolag som själva tar kontroll över narrativet, i stället för att låta medierna göra det, har en mycket större chans att överleva stormen. Riskanalyser och förebyggande åtgärder är inte bara en rekommendation utan de ska vara en självklarhet.
Djerf Avenue är inte det första, och det kommer inte vara det sista företaget att hamna i kris. Men deras fall är en varningssignal för alla bolag där ute: kriser kommer förr eller senare. Frågan är inte om det händer – utan när. Är ni redo att agera innan era kunder och investerare gör det?
TANJA TABRIZIAN, pr-rådgivare
LÄS MER: MATILDA ANDERSSON: Toalett-incidenten sätter fingret på influencerbolagens största svaghet