Krisande Northvolt har milt sagt varit en lång följetong – och i går kväll kom nästa drag från batteritillverkaren. Bolaget meddelade då att det har ansökt om konkursskydd enligt Chapter 11 i USA, vilket helt enkelt är det som regleras i det 11:e kapitalet av den amerikanska konkurslagen.
“Chapter 11 är föregångare till lagarna om rekonstruktion som vi har i Europa. Om Northvolt beviljas konkursskydd enligt ‘Chapter 11’ får bolaget ett så kallat moratorium. Det blir alltså skyddade mot konkurs och utmätning”, säger Marie Karlsson Tuula, professor i civilrätt vid Linnéuniversitet.
“Företaget får genom det här skyddet i lugn och ro möjlighet att ordna upp kapitalet, återfå lönsamheten och chans att göra en rekonstruktion av både verksamheten och bolagets finansiering”, säger hon.
En annan som följer turerna kring Northvolt är Göran Millqvist, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.
“Det här gör att bolaget får mer tid på sig att hitta ny finansiering, nya kreditgivare och komma överens med de befintliga fordringsägarna om nedskrivning av de gamla skulderna.”
Varför har Northvolt ansökt om en sådan här process i USA och inte i Sverige?
“I USA har Chapter 11-regleringen funnits mycket längre än i Europa och har hanterat betydligt fler fall. Man har en helt annan vana och en helt annan kapacitet i hanteringen där. Reglerna där är också, i viss mån, bättre sett ur fordonsägarnas synpunkt och borgenärernas positioner”, säger Göran Millqvist.
Det skapar alltså, åtminstone på pappret, bättre möjligheter att få till en lyckad rekonstruktion i USA än i Sverige.
“Det räcker med att ett företag har ett amerikanskt dotterbolag för att få göra en sådan här ansökan.”
Men det faktum att man har gått in i ett amerikanskt Chapter 11 förfarande betyder inte att någon är förhindrad att begära bolaget till konkurs i Sverige, konstaterar Göran Millqvist.
“Det finns inga hinder för det.”
Vad händer om Northvolt begärs i konkurs i Sverige när bolaget har ansökt om Chapter 11 i USA?
"Man kan tänka sig något olika scenario. Jag vet inte på rak arm vad Northvolt har för koppling till USA. Men man kan tänka sig att det blir så att det svenska bolaget går i konkurs. Och det amerikanska förfarandet fortsätter i den delen. Men det är nog, tror jag, inte någon särskilt intresserad av."
Om det så däremot skulle bli fallet kan det hela bli ännu mer komplicerat, menar han.
“Om Svensk Domstol får in en begäran om att försätta Northvolt i konkurs får den ett bekymmer. Ska domstolen ta i beaktande att det pågår ett förfarande i USA? Hur ska processen där hanteras om det inleds en process här? Det blir väldigt komplicerat", säger Göran Millqvist.
Det låter som en riktig härva?
“Det skulle det kunna bli. Än så länge är det inte det, men potentiellt så skulle det kunna bli en riktig härva som skulle pågå i hur många år som helst och kosta hur mycket som helst.Vi får helt enkelt se vad som händer”, säger han.
Kommer Chapter 11-processen ge det resultatet Northvolt vill ha?
“Ja, det tror jag. Som jag förstår det så finns det tillräckliga intressen om att det ska funka”, säger han.
Åter till Marie Karlsson Tuula, som är desto mer tveksam.
“Jag vågar inte sia om hur det kan gå. Men förutsättning att lyckas är större än misslyckas, det tror jag ju.”
Hon konstaterar att ett annat svenskt bolag relativt nyligen ansökt och framgångsrikt använt sig av Chapter 11: flygbolaget SAS.
“Det tog lång tid och det kostade ofantligt mycket pengar. Men samtidigt så kan man tänka sig att man räddar det som räddas kan. Är det värt det? Det vet man inte förrän efteråt”, säger Marie Karlsson Tuula, som understryker att det är Northvolt som själva måste betala för processen.
“Jag vet ju inte hur mycket det kostar, men jag kan misstänka att det är en oerhört stor kostnad. Men man måste ställa det i relation till om bolaget överlever, men det vet man ju inte just nu.”
Kommer Northvolt-anställda i Sverige att få lön under procesen?
“Nej, troligtvis inte. Lönegaranti saknas i amerikansk rätt. Men Chapter 11-processen ger inte något formellt skydd mot konkurs för de svenska bolagen”, säger Marie Karlsson Tuula.
Än så länge är det oklart vem eller vilka som kommer att stå som ägare av bolaget efter processen, vilket Dagens industri har rapporterat om. Tidningen skriver även att de befintliga aktieägarna har lägst prioritet i en sådan här process – och att svenska skattebetalare kan få se miljarder gå upp i rök i den här processen.
De statliga buffertfonderna äger nämligen 3,7 procent av aktierna i Northvolt och att första till fjärde AP-fonden har tillsammans lagt hela 5,8 miljarder kronor i batteriföretaget.
Kan allt det här gå upp i rök under processen?
“Jag vågar inte svara på om pengarna kommer att gå förlorade, men mycket tyder på att de kan göra det”, säger Marie Karlsson Tuula.
Varför?
“Eftersom de troligen inte är säkerställda borgenärer utan oprioriterade.”