Statliga Vinnova är en viktig aktör för den svenska startupscenen. Myndigheten förmedlar miljarder i bidrag till innovationsprojekt bland annat genom att stötta det svenska inkubatorsystemet.
Men hur ser pengaströmmarna egentligen ut från Vinnova?
Det var entreprenören Jens Nylander nyfiken på. Hans nya hjärteprojekt är att med AI granska offentliga fakturor och data för att komma åt slarvet. När han satte sitt AI-maskineri på Vinnovas utbetalningar fann han märkliga exempel på offentligt anställda, forskare och lärare, som fått miljonbidrag för så kallade bisysslor där de anställt varandra och plockat ut stora pengar genom lön och utdelning. Jens Nylander kallar det ett perfekt sätt för arbetskamrater att dela på bidragsmiljoner.
”Efter att jag matat mitt AI-system med miljarderna i bidragsstöd som gått till 42.527 mottagare hittar jag hundratals miljoner som gått till bolag som består av offentligt anställda som kvitterat ut aktieutdelningar och extralön samtidigt som de varit anställda på universiteten och högskolorna”, skriver Jens Nylander i den senaste granskningen.
”I vissa av fallen har dessutom pengarna försvunnit spårlöst eller bolagen har stängts ner när bidragen är slut.”
I ett fall som Jens Nylander belyser har en professor och en projektledare vid Linköpings universitet fått miljoner i bidrag för att köpa ett lagerbolag som ska vara partner i deras forskningsprojekt. Bolaget uppger att de ska anställa en student men anställer istället en make till en arbetskollega i bolaget. En konsult som bor på Franska rivieran ska vara vd men arbeta gratis åt bolaget är det sagt. Hen blir dock aldrig officiellt vd.
I andra fall som Jens Nylander belyser har bidrag kunnat flyttas till nya dotterbolag och majoriteten av bidraget betalats ut i lön och utdelning till de universitetsanställda.
Breakit har pratat med Peter Eriksson, enhetschef på Vinnovas verksamhetsutveckling. Han säger att myndigheten alltid välkomnar genomlysningar av arbetet.
Vad säger ni om det som framkommer i Jens Nylanders granskning?
“Vi är ansvariga över skattemedel och tar alla granskningar på största allvar.”
Han säger att det för den delen inte hör till ovanligheterna att forskare startar egna bolag. Det är inte fel i sak att ge bidrag till sådana.
Men hur kontrollerar ni att det går rätt till när forskare har bisysslor?
”Vi har en process för hur man söker och blir bedömd och hur man får successiva ersättningar. Det vill säga att man måste rapportera kostnader och genomgå slumpvisa revisioner. Det handlar både om våra egna revisorer och upphandlade granskningsbyråer”, säger Peter Eriksson.
”Vi har en systematik när det gäller granskningsarbetet och vi agerar efter risk och väsentlighet”, säger han.
Samtidigt kan han inte ge en uppskattning av hur stor andel av Vinnovas pengar som har hamnat snett.
”Vi vet inte hur stort problemet är med bisysslor utan det här har lyfts fram av andra.”
Med “andra” syftas det på Riksrevisionen och tidigare Högskoleverket som i årtionden lämnat kritik för bristande information och kontroller avseende bisysslor för offentligt anställda.
“De sitter med en bättre bild än vi. Sedan får man inte glömma att det fantastiska resultatet av den mesta delen av det jobb som görs.”
Sedan ett par år har Vinnova ändrat sina villkor för hur utbetalningar görs, enligt Peter Eriksson.
Vill du vara först med det senaste? Ladda ner Breakits app här och aktivera pushar – då missar du aldrig en viktig nyhet.