Det är deppig läsning som återigen dimper ner i våra inkorgar när Almi släpper sin styrelsestudie – där styrelser i över 122.000 svenska aktiebolag har kartlagts.
Andelen kvinnor som ingår i bolagsstyrelser uppgår till 21 procent. Det är exakt samma siffra som i fjol. Utvecklingen har avstannat, rent av stagnerat.
“Det är otroligt frustrerande att det är så trögrörligt”, säger Anna Lundmark-Lundbergh, vd på Almi Värmland, och ansvarig för kartläggningen.
Vi kan inte annat än att hålla med.
Men å andra sidan, vad hade vi egentligen förväntat oss?
Det är bevisat att bolag med jämställda styrelser har större innovationskraft och går bättre ekonomiskt. Bland annat tog Malin Malmström, forskare vid Luleå universitet, del av Almis styrelsedata häromåret.
Hon konstaterade därefter att företagen med jämställda styrelser presterade bättre – oavsett bransch, antal anställda eller om man ingår i en koncern eller inte.
Så varför går det fortfarande så segt?
Jo, för att vi inte gör jobbet som krävs. Och med “vi” syftar vi på hela samhället och hela näringslivet. Frågan prioriteras inte tillräckligt.
Men hur kommer det sig egentligen? Att det sannolikt leder till att bolagen där ute tjänar mer pengar verkar inte vara incitament nog. Så var är det skon klämmer, egentligen?
Kanske vet man inte hur man ska göra, eller så vågar man inte testa.
Jina Zachrisson, bankir på investmentbolaget Goldman Sachs, tror inte att näringslivet kommer att bli mer jämställt organiskt.
“Det kommer att gå fruktansvärt långsamt om man inte gör krafttag på makronivå. Kvotera mer, lagstadga föräldraledighet och gör konkreta riktade åtgärder i olika branscher och i samhället som helhet”, har hon tidigare sagt i en intervju med Breakit.
Hon kanske är något på spåren.
2022 kom EU med tvingande regler som sa att alla börsnoterade bolag med minst 250 anställda måste ha en jämställd styrelse 2026. Förslaget antogs först 10 år efter att det hade lagts fram. Det här innebär att det underrepresenterade könet, som ju oftast är kvinnor, skulle utgöra minst 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna. Företag som inte följer reglerna riskerar att få böter.
Men Sverige kritiserade direktivet. Vi behöver inte anamma detta, och kan stödja oss mot undantagsregeln, eftersom att vi redan närmar oss det kvantitativa målet. I Sverige är andelen kvinnor som sitter i börsbolagens styrelser nämligen nära 35 procent. Direktivet kan kanske komma att omfatta Sverige framöver, vem vet.
Länderna som däremot redan nu tvingas till kvotering kommer troligtvis att se en snabbare utveckling och Sverige riskerar då att bli sämst i klassen.
Tänk om de onoterade bolagen kunde få lite av det där skarpa strålkastarljuset som börsbolagen har på sig. Då kanske vi inte hade varit i den här sörjan.
För att öka med en endaste ynka procentenhet, från 21 till 22 procent av det totala antalet ledamöter skulle bolagen behöva rekrytera 1707 fler kvinnor till sina styrelser, enligt Almi.
Vi gör nu ett försök att hjälpa er, kära aktiebolag.
I den här kartläggningen levererar vi 199 kvinnor till er styrelse. Tillsammans med förra årets maxade uppställning har ni nu en lista på 350 kvinnliga ledamöter att välja bland.
Det är ändå en bit på vägen, men nu är det ni som får göra jobbet.
–
Är du intresserad av bolagsbyggande och frågor kopplat till kvinnligt ägande och entreprenörskap? Missa inte Breakits nya satsning FemTalk! Här samlar vi 150 av Sveriges främsta entreprenörer, företagsledare och investerare för att djupdyka i kvinnors ägande och entreprenörskap – fyll i intresseanmälan här för att säkra din plats.