Striden mellan ex-vd:n och nätjätten Google rasar vidare. 45-åringen tänker ta sin kamp för att bli glömd av Google hela vägen till högsta domstolen om så krävs.
Hans mål är att tvätta sitt digitala rykte – men även att få en prejudicerande dom kring rättstillämpningen den EU-domen som tvingade Google att införa ett system för den som vill ha bort träffar i sökjättens resultat.
Därför har 45-åringen överklagat domen från Stockholms tingsrätt, som slog fast att Google gjorde rätt i att låta länkarna ligga kvar. Nu väntar han på prövningstillstånd från Hovrätten.
Gustaf Brusewitz, nordisk kommunikationschef på Google, ger nu sin syn på domen som lär vara den första i sitt slag i Sverige.
”Jag kan inte kommentera överklagandet förutom att vi håller med tingsrättens bedömning”, säger han till Breakit.
I målet ställs den enskildes integritet mot allmänhetens rätt att få ta del av information via Googles söktjänst. Det kan ge ett förtydligande kring den svenska tillämpningen av EU-domstolens utslag.
För medierna kan målet bli intressant då länkarna gäller artiklar publicerade på en gundlagsskyddad tidning med utgivningsbevis.
Gustaf Brusewitz konstaterar att även om fallet skulle nå högre instanser, och resultera i en prejudicerande dom, så är varje begärande unikt.
”Omständigheterna är olika från fall till fall. Vi välkomnar all form av vägledning från domstolar och dataskyddsmyndigheter”.
En liknande tvist, där en läkare gick till domstol för att få bort sökträffar till en Flashback-tråd, slutade med en hemlig förlikning.
Är detta mål viktigare för er i och med att det handlar om en grundlagsskyddad tidning?
”Jag vill inte recensera de enskilda fallen, men vi välkomnar all typ av vägledning från domstolar och dataskyddsmyndigheter”, säger Gustaf Brusewitz.
Det var den omtalade Costeja-domen 2014 som ledde till att ”rätten att bli glömd” infördes i hela EU. Den innebär i korthet att människor har rätt att begära att sökmotorer som Google tar bort resultat för sökfrågor som innehåller deras namn.
Det är upp till Google att avgöra om sökträffarna ska tas bort eller inte. De ska endast ligga kvar om det bedöms ligga i allmänhetens intresse.
För många är Google en central källa till information. Och Google bygger även sin mycket lönsamma annonsaffär kring sökmotorns i dag helt dominerande ställning på marknaden.
Costeja-domen blev ett stort bakslag för Google.
”Vi har att rätta oss efter EU-domstolens beslut, som är högsta instans i Europa. Vi var lite förvånande och inte helt välkomnande när domen kom, men följer den genom att på ett så ansvarsfullt och snabbt sätt som möjligt hantera de begäranden som kommer in”, säger Gustaf Brusewitz.
Sedan två år tillbaka sitter ett team baserat på Irland och hanterar floden av människor som vill få bort oönskade sökträffar. De tar ställning till om sökträffar på en persons namn leder till webbsidor som är ”bristfällig, irrelevant, inte längre relevant eller överflödig”. Det ställs sedan mot allmänhetens intresse av att informationen fortsätter att visas vid sökningar på personen.
Gustaf Brusewitz uppger att det handlar om ”ett antal dussin” personer som har den sysselsättningen. Vid behov konsulteras expertis från det aktuella landet.
På två år har totalt 436.182 begäranden kommit in. Det innebär i runda slängar 600 nya ärenden per dag. Om vi räknar med att Google skulle ha 50-100 personer som jobbar varje vardag innebär det en arbetsbörda på 8-16 ärenden per dag och anställd.
”Vi har nog med personal för att hantera detta så snabbt och omsorgsfullt som det krävs”, säger Gustaf Brusewitz.
Hur mycket kostar hanteringen för er?
”Vi går inte ut med någon siffra, men en organisation som är så stor som Google kan hantera det. För mindre aktörer, exempelvis i startupfas, kan det vara mer problematiskt".
Rätten att bli glömd gäller alla sökmotorer som samlar in, lagrar och återvinner personuppgifter. På Grund av Googles dominerande ställning har den främst kopplats ihop med den amerikanska sökjätten.
Här kan du läsa mer om hur många svenskar som vill bli glömda av Google.