Den excentriske amerikanske techinvesteraren Bryan Johnson har tagit nästa steg i sin mission att rent fysiskt bli 18 år igen (läs mer om vad han vill och gör här). Bland annat. I går skrev vi att amerikanen, som grundat bolaget Kernel, även tagit hjälp av en svensk startup.
Bryan Johnson har fått stamcellsinjektioner av Cellcolabs i kliniska försök på Bahamas.
Det är inte heller vilka celler som helst, enligt. Bryan Johnson. Han stoltserar med att nu ha ”Young Swedish Bone Marrow”, enligt en post på Linkedin där han också listade alla möjliga hälsofördelar.
Cellcolabs, baserade på Camp Solna vid Karolinska, har tagit in över 100 miljoner kronor i två omgångar av Norrsken och några av Sveriges mest profilerade entreprenörer och investerare, däribland Ash Pournouri, Sven Hagströmer och Avito-grundarna Jonas Nordlander och Filip Engelbert.
Bolaget har som uttalat mål att demokratisera användningen av stamcellsterapi, alltså när man tar stamceller från en person och injicerar dem i en annan.
Breakit har ringt upp upp Cellcolabs vd Mattias Bernow för att ta reda på hur bolagets vision egentligen går ihop med en förmögen 45-årings mission om att få tonårskropp – och kan på kuppen reda ut några myter kring vad stamcellsterapi egentligen är.
Först en kort lektion i hur hela processen funkar och varifrån Cellcollabs stamceller egentligen kommer, de som är grunden i den industriella produktion som bolaget nu har lyckats bygga upp.
”Vi får våra celler från benmärg från höften. Man är en så kallad benmärgsgivare, precis som man kan vara en blodgivare. Precis som när man donerar blod är det inte vem som helst som som kan donera utan man genomgår en noggrann screening. Den är faktiskt ännu rigorösare än om man ska donera blod”, säger Mattias Bernow.
Mattias Bernow, som är läkare i botten, berättar att de som är villiga att donera sina stamceller hälsoscreenas först i intervjuer, sedan väntar läkarundersökningar om omfattande provtagningar.
”Young Swedish Bone Marrow”, var det.
Mattias Bernow passar på att debunka ett vanligt missförstånd.
”Har det att göra med fosterceller? Nej! Det här är unga och friska vuxna och stamcellerna växer tillbaka hos dontatorn. Vi har återkommande givare”, säger han.
I Cellcolabs handlar det i de flesta fall om läkarstudenter från Karolinska. De är mellan 18 och 28 år (efter 30 börjar stamcellerna nämligen att tappa sin potens). Mattias likställer en donation med ett tandläkarbesök i obehagsnivå och säger att donatorerna förutom att få sin hälsa kartlagd får fika och 2000 kronor på fickan som kompensation för den tid de lagt ner.
”Och det bästa av allt, man får vara med på vår resa för att göra gott i världen. Vi vill demokratisera avancerad stamcellsterapi och det finns inte en läkarstudent i världen som inte vill vara med och hitta det nästa stora genombrottet inom hälsa och sjukdom”, säger han och fortsätter:
”Tänk om vi kan halvera alla de kroniska sjukdomarna. Tänk om stamcellsterapi kan vara det som antibiotikan var för infektionsjukdomar för 100 år sedan? Där skulle våra celler kunna fylla en funktion och vi vill inte arbeta reaktivt, vi vill arbeta preventivt för att förebygga hjärtinfarkter och cancer.”
Hutlöst dyrt
Cellcolabs bygger på 20 års forskning från ledande professorn Katarina Le Blanc vid Karolinska Institutet. Målet är att skala upp produktionen av kvalitativa stamceller till en sådan nivå att priset på dem faller.
I dag är stamcellsterapi endast för dödssjuka eller svinrika – det är hutlöst dyrt – Cellcolabs vill göra forskningen och i förlängningen behandlingen billigare.
Nu till Bryan Johnson – en stormrik amerikan med mål att bli 18 igen.
Bryan Johnsons Linkedin-inlägg.
Varför har Bryan Johnson fått stamcellsbehandling av Cellcolabs?
”Den här typen av celler är oerhört dyra, det vill säga de som kallas GMP-celler och är godkända för att användas i människor. Vi har som en del av vår resa satt upp kliniska studier, bland annat på Bahamas och en av dem är fokuserad på preventiv behandling av karidovaskulär sjukdom och i den inkluderar vi studiedeltagare som söker sig till oss och det gjorde Bryan Johnson på sin mission där han jobbar med ”Don’t Die”.”
Mattias Bernow flikar in att han i vanliga fall inte skulle prata om en studiedeltagare men gör ett undantag för Bryan Johnson eftersom han redan har berättat allt själv.
”När han fick upp ögonen för Cellolabs så kontaktade han oss och berättade att han i två års tid hade letat efter en sådan här behandling.”
Techinvesteraren har betalat för att delta, 25.000 dollar närmare bestämt, det vill säga över en kvarts miljon.
”Vi är agnostiska inför vem som deltar i vår studie. Vi blir bara glada och tacksamma. Det är fortfarande något de allra flesta inte har råd med och det är därför viktigt att de som har råd faktiskt är med, för att det trycker forskningen vidare. Det innebär att vi kan fortsätta att skala upp produktionen och på sikt få ner priset till nytta för alla.”
”Den här forskningen är dyr och långsam och alla som kan skynda på den är vi tacksamma för.”
Med sin plattform blir Bryan Johnson blir som någon slags influencer för Cellcolabs – fast han betalar för det.
”Vi är glada över att kunskapen om stamceller kommer ut. Han har en stor megafon och lyfter frågorna. Det ligger i linje med vad vi vill få ut av studien för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom”, säger Mattias Bernow.
Var det så här ni hade tänkt använda stamceller – för att injicera i en förmögen 45-åring som vill bli 18 år?
Mattias Bernow skrattar till.
”Vårt mål är att demokratisera tillgången. Vårt mål är att man ska kaunna betala detta out of the pocket. Vill få ner priset så att den breda medelklassen ska ha råd, inte bara den breda medelklassen i Europa och USA – utan även i låginkomstländer. Alla ska ha råd att betala. Nu kostar deltagandet i Bahamas 25.000 dollar, om vi kan få ner det till 2.000 dollar vore det fantastiskt.
Kan han vänta sig positiva effekter?
”Personligen hoppas jag det men the jury’s still out”, säger Mattias Bernow.
Han säger att det inte har gått att påvisa några negativa effekter av Cellcolabs typ av stamceller. Gör de ingen nytta så gör de ingenting. Låt säga att man är kärnfrisk med inga underliggande hälsorisker – vad händer då.?
”Vi hoppas på någon effekt. Men det är klart vill man visa störst effekt så hade vi tagit de allra sjukaste på en gång men vi exkluderar ingen, i studien ingår hela spektrat från kärnfrisk till svårt sjuk. Vi är intresserade och tacksamma för alla som vill vara med. De som har råd sponsrar forskningen vidare.”
Slet sitt hår
Cellcolabs är delvis fött ur frustration, säger Mattias Bernow. Katarina Le Blanc fick godkännande av Läkemedelsverket att testa gruppens stamceller på tio intensivvårdspatienter under covidpandemin men de stamceller som fanns räckte bara till sju patienter.
”Alla sju kom ut med bättre livskvalitet än andra covid-överlevare. Katarina slet sitt hår eftersom behandlingen tycktes fungera men att det inte gick att få tag på tillräckligt många celler. Det var då Katarina och finansiärerna bakom Cellcolabs gick samman. Man måste lösa den industriella produktionen så att alla faktiskt har råd att forska.”
Enligt Mattias Bernow är det viktigt att sprida kunskapen.
”När det kommer till stamcellsbehandlingar så finns det är en massa ‘snake oil’ och charlataner där ute. Ett av forskningsfältets eller kanske stamcellsmarknadens stora problem är trovärdighetsfrågan. Det finns tyvärr gott om mindre nogräknade leverantörer och kliniker som i stort sett utlovar stamceller på en bakgård på mindre nogräknade destinationer. Det är därför oerhört centralt att alltid följa forskning och etablerade regelverk. Som mottagare av behandling måste man säkerställa att de celler som används är av GMP-klass, det vill säga för bruk i människa”, säger han.
”Allt vi gör bygger på vetenskap och vi ser fram emot att fortsätta och utöka våra samarbeten med forskare, kliniker och Big Pharma.”