När jag tänker på de tidiga dagarna av dataprogrammering i Sverige, ser jag en värld där kvinnor var de som skapade framtidens teknologi. Dessa kvinnor var hjärnorna bakom de avancerade beräkningarna som banade väg för digitaliseringens framsteg under 1950- och 60-talen. Från världens första programmerare, Ada Lovelace, till den svenska datapionjären Elsa-Karin Boestad-Nilsson, som inte bara var den första akademikern i Sverige att koda, utan även aktiv för jämställdhet inom branschen.
Men trots att kvinnor alltså har haft en central roll i att forma den digitala verklighet som vi nu lever i, är kvinnornas närvaro inom techsektorn idag påfallande skral. Som så ofta sker, när en bransch uppnår erkännande och status, blir den plötsligt dominerad av män.
När en bransch uppnår erkännande och status, blir den plötsligt dominerad av män
De flesta känner till Mark Zuckerberg, Bill Gates och Jeff Bezos, men det är betydligt färre som kan nämna en enda framstående kvinna inom tech.
En studie från PWC 2017 visade att 78 procent av 2000 tillfrågade universitetsstudenter inte kunde nämna en enda. Samtidigt var det bara tre procent av de kvinnliga studenterna som angav en karriär inom tech som deras förstahandsval. Studien har några år på nacken, men även Global Gender Gap Report från 2023 visar att kvinnor är grovt underrepresenterade i ledande positioner i techbranschen.
Den överväldigande dominansen av manliga profiler inom techsektorn leder till en påfallande brist på kvinnliga förebilder. Detta, tror jag, bidrar till att avskräcka unga kvinnor från att satsa på en karriär inom tech. Trots att fler kvinnor än någonsin tar examen inom teknik, är det 2023 betydligt färre som faktiskt förblir fortsatt verksamma inom STEM-områden ett år efter examen.
Dominansen av manliga profiler inom techsektorn leder till en påfallande brist på kvinnliga förebilder
Det jag inte kan sluta fundera över är hur vi ska kunna driva verklig innovation när det saknas en mångfald av perspektiv. Det är en utmaning som måste övervinnas.
En ojämn könsfördelning inom techbranschen har inte bara konsekvenser för den branschen i sig, utan får även dominoeffekt inom andra områden, särskilt de som domineras av kvinnor. De digitala systemen som styr vår vardag – i sjukvården, utbildningen och andra samhällssektorer – är ofta utformade och implementerade av män, trots att det är kvinnor som utgör majoriteten av arbetskraften inom dessa områden.
Utmaningarna som kvinnor står inför i dessa yrken förstärks av en manligt kodad digitalisering som inte tar hänsyn till deras unika behov och erfarenheter. Representation är avgörande, inte bara ut rättvisesynpunkt, utan även för att skapa produkter och tjänster som är relevanta och användbara för alla.
På samhällsnivå måste vi ompröva fördelningen av riskkapital. Det är oacceptabelt att endast 0,5 procent av svenska riskkapitalinvesteringar gick till bolag med enbart kvinnliga grundare år 2022. Kapitalet investerades främst i bolag grundade av en homogen grupp av vita män.
Vi behöver röra oss mot en mer feministisk digitalisering, där kvinnor spelar en aktiv roll i att forma framtidens digitala landskap
Det är viktigt att komma ihåg att läget inte alltid varit så här och att förändring är möjlig. Vi behöver röra oss mot en mer feministisk digitalisering, där kvinnor inte bara inkluderas utan spelar en aktiv roll i att forma framtidens digitala landskap.
Låt oss inspireras av Ada Lovelace, Elsa-Karin Boestad-Nilsson och andra kvinnliga pionjärer. Genom att lyfta fram kvinnors bidrag, både i det förflutna och idag, kan vi skapa en mer inkluderande och innovativ framtid.
Ann-Therése Enarsson, vd för tankesmedjan Futurion och redaktör för antologin Felkod kvinna