Många får sina röstsedlar eller deklarationen till sin digitala brevlåda. Det tas nästan för givet. Men hur många känner egentligen till att varken Kivra eller uppstickaren Billo (som vi har granskat här) inte får betalt för att sköta myndighetsposten? I Kivras fall uppskattas de uteblivna intäkterna till ungefär 45 miljoner per år. Den digitala brevlådan får istället sina intäkter från privata aktörer som också vill använda appen.
Nu kan det ändras, skriver DI Digital. Civilminister Erik Slottner (KD) har lagt fram ett färdigt lagförslag till riksdagen. För honom är det en ”skymf” att bolagen inte har fått betalt av staten, säger han till tidningen. Han tror att det i förlängningen finns en risk att leverantörerna slutar ställa upp gratis.
”Företagen måste kunna tjäna pengar på sin verksamhet, det är självklart i en marknadsekonomi.”
Lagen är tänkt att gälla redan från årsskiftet. Något exakt belopp finns inte med i lagförslaget. Enligt Erik Slottner är förslaget förankrat hos Tidöpartiet Sverigedemokraterna.
”Måste komma på plats”
Det går trots uteblivna intäkter inte dåligt rent tillväxtmässigt för Kivra. Bolaget omsatte 248 miljoner kronor under 2022, vilket motsvarar en tillväxt på 30 procent. Samtidigt gjorde bolaget en förlust på 26,8 miljoner kronor i fjol.
“Kort sagt så är det här otroligt viktigt och glädjande att regeringen med Erik Slottner i spetsen tar tag i detta. Han gör flera uttalanden som vi kan skriva under på”, säger Kivras kommunikationschef Henrik Höglin till Breakit.
Han säger att den stora utestående frågan är när det kan träda i kraft och där vilar ansvaret på myndigheten för digital förvaltning, DIGG.
“Det måste bara komma på plats.”
Kommunikationschefen säger att Kivra vill att det ska komma på plats så snabbt som möjligt och att den utestående frågan är när detta ska ske. Från Kivras perspektiv kan ersättningen möjliggöra att bolaget kan leverera en så bra tjänst som möjligt.
“Det skapar förutsättningar för oss att skapa mer samhällsnytta.”