Diagnostikbolaget Werlabs affärsidé är att sälja blodtester, som de menar ska hjälpa kunden att förebygga och förhindra olika sjukdomar.
I ägarlistan finns en lång rad tunga namn som är välkända för Breakit-läsaren, exempelvis Cristina Stenbeck, Harald Mix, Jonas Nordlander, Karl-Johan Persson och Gunilla von Platen.
Under pandemin satsade bolaget också på att tillhandahålla covid-tester och vaccinationer, i vad man själva beskriver som något man gjorde för att “hjälpa samhället under de svåra pandemiåren.”.
Från 2019 till 2021 steg omsättningen från 54,6 till 239,2 miljoner kronor, samtidigt som resultatet (efter finansiella poster) gick från minus 14,2 till plus 19,5 miljoner kronor.
Efter att det covid-relaterade affärsbenet nu försvunnit faller också intäkterna tillbaka en bra bit.
Enligt bolagets färska bokslut som Breakit nu har tagit del av uppgick omsättningen förra året till 112,6 miljoner kronor, med en förlust på 24,1 miljoner kronor.
“Samtidigt växte verksamheten exkluderat Covid-tester och vaccinationer med 32 procent under samma period där tillväxten tilltog under sista kvartalet 2022 då bolaget åter fokuserade på hälsokontroller och arbetet med preventiv hälsa”, skriver Werlabs i bokslutet.
Den sista vaccinationslokalen stängdes i januari i år, och de säger sig nu fokusera helt på den tidigare affären inriktad på preventiv hälsa och hälsokontroller.
De uppger också att de under året har satsat på investeringar i bland annat teknisk infrastruktur och nya provtagningsställen, vilket bolaget också har kostnadsfört direkt.
Så sent som i mars tog bolaget in 15 miljoner kronor i en nyemission som värderade bolaget till 625 miljoner kronor, inklusive de nytillskjutna pengarna.
“I ett läge där andra är på defensiven passar vi på att luta oss fram och gör en offensiv satsning. Vi har tagit in en mindre summa för att öka hastigheten i vår produktutveckling och forskning”, sa Werlabs vd Henrik Forsberg till Breakit då.
Bolagets affärsidé har tidigare fått kritik från läkarhåll, bland annat för att blodtester kan vara skapa onödig oro och leda till belastning på den allmänt finansierade vården.