När Jina Zachrisson inledde sin karriär klädde hon sig i kostym.
Oftast i en “håll käften-kostym”, enligt egen utsago.
I dag är hon bankir på investmentbolaget Goldman Sachs och aktuell med boken “Maktskifte? Jämställdhet enligt kvinnliga näringslivseliten.”
“Jag har fått så otroligt mycket frågor från framförallt manliga bekanta och kontakter i näringslivet som har försökt anställa och behålla kvinnor men som inte har lyckats”, säger Jina Zachrisson till Breakit.
När hon flyttade tillbaka till Stockholm efter många år i Londons finansvärld lät chocken inte vänta på sig. Näringslivet, framförallt finans, var inte alls lika jämställt i Sverige som i Storbritannien. Samtidigt upplevde hon debatten om jämställdhet som luddig.
“Jag tänkte att det bara var att fråga kvinnorna som bevisligen gjort karriär och lyckats om vad de tror att problemet är och hur det ska lösas.”
När vi pratar befinner hon sig på firmans kontor på Blasieholmsgatan i Stockholm när hon svarar i telefon för den här intervjun. Idag har hon rollen som managing director på investmentbolaget. “Håll käften-kostymen” hänger sedan några år tillbaka i garderoben. Nu är det en svart kjol, skjorta och en elegantare jacka som utgör hennes arbetsoutfit.
“Det är inte alla som har kostym längre, men när jag började var det så. Då klädde jag mig för att motsvara vad männen hade på sig”, säger hon.
“Men det var ett tag sedan nu. Klimatet var nog tuffare då.”
I boken, som kom ut under våren, har hon intervjuat 50 höjdare inom näringslivet. Samtliga är kvinnor. I uppställningen finns bland annat Susanne Najafi, vd på Backing Minds, Ulrika Saxon, vd på Bonnier Ventures och Elisabeth Beskow, vd på DNB Sverige.
Det dröjde inte länge innan reaktionerna regnade in.
Måste man hämta på förskolan är det svårt att dessutom kunna ha ett arbete där man jobbar mot börsen
Från finansvärlden tycks kommentarerna vara eniga om en sak för att öka jämställdheten: ändra börsens öppettider.
“Många säger att det är en no-brainer. Måste man hämta på förskolan är det svårt att dessutom kunna ha ett arbete där man jobbar mot börsen som nu stänger 17.30”, säger hon och påpekar att i London, där öppettiderna är annorlunda, är handelsgolven mer jämställda.
“Här i Stockholm är det 80 procent män om jag får gissa. Jag tror inte att det har så mycket med grabbkultur och att kvinnor inte känner sig hemma och så, som det har med de faktiska tiderna att göra.”
Därför ser det ut som det gör
Reaktionerna har även berört vad Jina Zachrisson benämner som kontroversiella ämnen som tas upp i boken.
“Som chef behöver man våga behandla kvinnor och män olika på jobbet. Det är framförallt många kvinnor som har hört av sig och sagt att de håller med om och kan relatera till”, säger hon.
Kraftigt generaliserat kan tjejer upplevas mer känslosamma än killar, menar hon.
“Många kvinnor gråter när de är arga för det är så många av oss lär sig uttrycka frustration. Om man inte vet om det som manlig chef så är det klart att man tycker att det är jättejobbigt att jobba med tjejer för att de kan verka vara känslosamma.”
Majoriteten av personerna hon intervjuat är emot kvotering – åsikter som även har förekommit efter boksläppet.
“Det verkar som att kvinnor är jättekänsliga för att få en chans primärt för att de är kvinnor.”
Men vad är det egentligen som gör att näringslivet är så långt ifrån jämställt? Enligt personerna som intervjuades i finns det tydliga faktorer.
Barn är en del av ekvationen, men inte hela. Men många höll med om att något förändras när familjen blir större. Tjejer tar ofta majoriteten av föräldraledigheten och vabbar oftare. Därmed “cementeras” föräldrarollerna tidigt, enligt Jina Zachrisson.
Det verkar som att kvinnor är jättekänsliga för att få en chans primärt för att de är kvinnor
I samband med föräldraledighet har arbetsgivare, som tidigare kanske har lyckats skapa en jämställd organisation, därmed svårt att fortsätta att upprätthålla det. Det är inte heller ovanligt att mammor under en period går ned i arbetstid efter att ha fått barn, enligt personerna som intervjuats i boken.
Även samhällets bild av kvinnan spelar in – och den sociala pressen.
“Flera av kvinnorna som intervjuades berättade att om hon hämtar sitt barn på förskolan hälften av dagarna i veckan, så är hon en medioker mamma, men om hennes man hämtar hälften av dagarna så är han är fantastisk pappa och höjs till skyarna”, säger hon och föreslår en lösning.
“En konkret åtgärd där skulle kunna vara att lagstadga om 50/50 föräldraledighet.”
Skulle det verkligen fungera på individnivå?
“Jag har ingen aning. Men jag tror att man måste vara drastisk om man vill göra förändringar. Det är statliga pengar det handlar om så man borde kunna göra det. Det finns kanske föräldrar som absolut inte vill dela på ledigheten. De kanske kan lösa det på annat sätt, men då tvingar man folk att förändra den här cementeringen under de tidiga åren.”
“För vissa individer kanske det skulle vara jättejobbigt, men vill man göra förändringar på samhällsnivå så är det det som krävs.”
En konkret åtgärd där skulle kunna vara att lagstadga om 50/50 föräldraledighet
Det var däremot inte många av de som intervjuades i boken som höll med om ovanstående, tillägger hon.
Så kan det bli en förändring
Så vad måste hända för att näringslivet ska bli mer jämställt? Förutom att ändra börsens öppettider och att chefer behöver våga behandla män och kvinnor på olika sätt?
“Om man utgår från att makt och kapital hänger ihop, varför ska man då frivilligt dela med sig av det om man inte måste? Om det i slutändan handlar om att män måste flytta på sig för att ge kvinnor utrymme måste det finnas andra incitament än att vara godhjärtad.”
“Det finns evidens på att en diversifierad ledningsgrupp och styrelse är gynnsamt för lönsamheten.Men innan man nått någon slags botten, och känt att man förlorar marknadsandelar eller har svårt att rekrytera för att man inte är ett jämställt bolag, så har jag svårt att se att man ger bort makt frivillig om man inte är tvingad till det.”
Hon har därmed svårt att tro att en förändring kommer att komma organiskt.
Samtidigt som många påpekar att den yngre generationen tänker annorlunda, något som Jina Zachrisson också antyder, är skillnaden mellan nystartade bolag och äldre företag i verkligheten inte särskilt stor.
“Jag har svårt att tro att man av välvilja kommer omfördela makt och kapital. Det kommer att gå fruktansvärt långsamt om man inte gör krafttag på makronivå. Kvotera mer, lagstadga föräldraledighet, göra konkreta riktade åtgärder i olika branscher och i samhället som helhet.”
Tror du att näringslivet kan bli jämställt?
“Jag är inte hoppfull om jag ska förlita mig på att vi ska lyckas göra det själva. Det behövs åtgärder. Man behövde ju lagstadga om kvinnlig rösträtt. Det är det få som opponerar sig mot idag.”