Breakit logo
Sök ikon
Breakit logo

Efter granskningen – nu vill anställda på Foodoras högkvarter bilda fackklubb

Foodoras huvudkontor i Stockholm.

Intresset för att bilda fackklubb på Foodoras kontor har hittills varit svalt bland medarbetarna. Men nu tas diskussionerna upp igen, enligt källor till Breakit.

Julia Lundin

Julia Lundin

julia@breakit.se

Reporter

Breakits granskning av arbetsmiljön bland Foodoras anställda har bildat svallvågor. Efter publiceringen har det hållits interna krismöten på bolaget och anställda har blivit informerade om sina rättigheter. Foodora har även infört möjligheten att ställa anonyma frågor direkt till vd:n och koncernchefen Hans Skruvfors.

Nu kan dessutom en fackklubb vara på gång.

Under 2021 blev Foodora det första last mile-bolaget i Sverige att sluta ett kollektivavtal för sina, då, 2000 cykel- och mopedbud. Men högkvarteret har ännu inget kollektivavtal. Det har inte heller de 500 lagerarbetare som jobbar i dolda “Foodora-markets” eller de 2500 personer som är bilbud.

Det här är något som de anställda har reagerat på.

Foodora är faktiskt en av de som erbjuder buden de bästa arbetsvillkoren. Däremot är det jättekonstigt att vi inte får ta del av det på huvudkontoret”, sa en källa i vår stora granskning.

Foodora har under en längre tid varit prioriterat för fackorganisationen Unionen. Flera av de som fått sluta på Foodora och som i samband med det har skrivit på avslutsavtal för att garantera att de inte yppar något de har varit med om på företaget, har varit i kontakt med Unionen. Men det har hittills varit svårt att hitta engagemang nog för att bilda en fackklubb.

Nu ska dock flera personer vara försiktigt intresserade av att organisera sig fackligt.

“När jag började på Foodora visste jag inte ens vad kollektivavtal var. När avtalen infördes för buden så började vi kika mer på det och har även fått hjälp från Unionen”, säger en källa på Foodora.

Fackfrågor i techbranschen – en trend

Foodora är inte ensamma. I samband med varselvågen som just nu sveper över tech-Sverige har fackfrågorna plötsligt blivit aktuella. Även hos de allra hetaste techbolagen. När Klarna i maj 2022 deklarerade att 10 procent av tjänsterna skulle bort hade facket inte informerats. Fackklubbsordföranden Sen Kanner, som själv erbjudits avgångsvederlag, gick då igenom ett par intensiva veckor med otaliga samtal från oroliga medlemmar.

När Spotify i slutet på januari fick besked om storvarsel, och att 100 medarbetare i Sverige skulle beröras, så bildades bolagets första fackklubb. Inspirationen kom från Klarna och uppslutningen blev enorm.

Diskussionerna bland de anställda på Foodora ska ha intensifierats det senaste halvåret. Men för att Foodora ska teckna kollektivavtal krävs en stor majoritet fackligt anslutna som vill ha igenom det – bolaget kommer alltså inte frivilligt att skriva under. 

“Det är av ren nyfikenhet. Vi går igenom våra avtal och ser om det är något som brister och som kan förbättras med kollektivavtal.”

På Unionen välkomnar man Foodora-medarbetarna.

“Vi uppmanar alla medlemmar att engagera sig fackligt för att förbättra arbetsvillkoren och få kollektivavtal på sin arbetsplats. Att göra detta tillsammans är nyckeln till framgång både när det gäller att få ett kollektivavtal på arbetsplatsen, men också för att få möjligheter att påverka och förbättra på jobbet,” säger Vera Songer, regional ombudsman i Stockholm.

Hon ser att trenden kring att starta fackklubbar på techbolag och hos nya spelare som Foodora kommer öka.

“Det hoppas jag. Det har varit många medlemmar som har hört av sig den senaste tiden och då stöttar vi dem att till exempel starta fackklubb och att förhandla om kollektivavtal. Jag jobbar mycket med dataspelsbranschen och där har vi en hel del arbete på gång.”

“Vi har påmints om våra rättigheter”

I Breakits stora granskning framkom det att Foodora präglas av en utbredd tystnadskultur. Restaurangägare ska ha uttalat upprepade hot mot de anställda i telefon, bland annat på grund av feldebiteringar som Foodora gjort. När Foodora sa att de skulle stänga av krögarna, såg de anställda sin provision försvinna, och valde istället att brösta händelserna.

Tystnadskulturen kan härledas till den låga medelåldern, menar källan vi nu pratar med. Incidenterna med den våldtäktsdömde chefen som höll workshops om hot med anställda gjorde att de blev osäkra på vad de fick säga och inte.

“Det är många unga som arbetar här, och lite äldre chefer. Det finns inte alltid kunskap kring vad man har rätt till. Jag hade ingen aning om att det är tystnadsplikt om jag går till HR till exempel. Nu tycker jag att människor är mer pålästa.”

Hur ser engagemanget ut bland de anställda inne på Foodora?
“Just nu är det inte så stort. Jag tror att det beror på att avtalen vi har är rätt schyssta, och att det inte är något akut.”

Källan berättar att granskningen internt har väckt tankar bland de anställda.

“Vi är många nya medarbetare här nu och deras reaktioner har varit blandade. De kan inte relatera till artikeln, eftersom de inte har upplevt händelserna. Men det har inneburit att man påminns om hur viktiga ens rättigheter är.”

LÄS OCKSÅ:

1. Anställda vittnar inifrån högkvarteret – usel arbetskultur, hot och våldtäktsdömda chefer på Foodora
2. Krismöten på Foodora – pressad Hans Skruvfors talar ut: "Det är jävligt olyckligt”
3. Sekretessavtal på livstid – är det rimligt? Så svarar advokaten
4. Krögarnas missnöje med Foodora: “De är som en kartell – de slukar våra pengar”
5. Julia Lundin: "Jag är Foodora-krögarnas värsta mardröm"

Vet du mer? Tipsa reportern på julia@breakit.se. Självklart går det bra att vara anonym.

Vill du vara först med det senaste? Ladda ner Breakits app här och aktivera pushar – då missar du aldrig en viktig nyhet!

Läs mer