Den tredje artikeln i denna serie om AI avslutade vi med ett resonemang kring perspektiv, och det perspektiv du väljer när det kommer till AI är det som kommer att avgöra om du kommer att lyckas eller misslyckas i den tid som ligger framför. Där jag i förra artikeln var mer pessimistisk och gick in på farhågorna vill jag därför i sista delen av denna serie nu lyfta blicken och se möjligheterna med AI för oss människor – på ett individuellt plan såväl som organisatoriskt.
Din respons är avgörande
År 1816 uppfanns stetoskopet av den franske läkaren René Laennec. Först i formen av en hopvikt pappersrulle, och senare i träform. Han uppfann det till följd av sin prydhet, då han inte ville komma för nära kvinnors bröst när han skulle lyssna till deras hjärtslag. Det ironiska är att läkarsamfundet först ställde sig skeptiskt till Laennecs innovation med motiveringen att läkekonsten handlar om mänsklig interaktion. Det vore onaturligt för en läkare att placera ett verktyg mellan honom själv och patienten.
1800-talets läkare var rädda för förändringen, liksom mänskligheten alltid har varit avvaktande inför det nya. Vi såg det med maskiner och elektricitet under den industriella revolutionen. Men faktum är att vi måste ställa om och se bortom vår rädsla för att ha en chans att överleva.
För första gången någonsin i mänsklighetens historia håller vi på att skapa något som är smartare än oss, och vad konsekvenserna av det blir har faktiskt inte en enda av oss en susning om. Tidigare har alla mänskliga uppfinningar gjort saker på grund eller med hjälp av vår befallning. De har varit beroende av oss och gett oss stöd.
Men AI är något helt annat då det i viss mån redan nu, men alltmer framöver, kommer att överträffa mänsklig intelligens. Det är, om du tänker på det, en helt otrolig tanke och en situation som mänskligheten aldrig någonsin tidigare har varit med om. AI kan därmed vara en enorm möjliggörare, men även ett stort hot, beroende på det perspektiv du väljer att se det utifrån.
Nyligen var jag på gymmet, och då pratade jag med en 82-årig farbror som simmar varje dag. Han sa något som för alltid kommer att vara fastetsat hos mig.
”Det är jävliga tider, men det finns ingen annan trygghet än förmågan att anpassa sig." Det är så mycket visdom i det där att det är helt brutalt. Över 60 års livsinsikt komprimerad i en enda mening som blev serverad på ett silverfat till dig och mig. ”Det finns ingen annan trygghet än förmågan att anpassa sig.” Här är den första brutala insikten som du och jag måste bli varse om – teknikens utveckling bryr sig nämligen inte om våra känslor eller åsikter. Den kommer att utvecklas oavsett vad vi gör. Så vi måste välja att utveckla oss själva eller bli obsoleta.
Du avgör själv din inställning
Douglas Adams, författaren till en av mina favoritböcker – Liftarens guide till galaxen, skrev en gång följande i boken The Salmon of Doubt kring vårt förhållande till teknik:
”I’ve come up with a set of rules that describe our reactions to technologies:
- Anything that is in the world when you’re born is normal and ordinary and is just a natural part of the way the world works.
- Anything that’s invented between when you’re fifteen and thirty-five is new and exciting and revolutionary and you can probably get a career in it.
- Anything invented after you’re thirty-five is against the natural order of things.”
Första gången jag läste det där som ung förstod jag inte mycket av det, men efter att ha läst om boken efter att jag fyllt 35 slog det mig hur sant det var. Det vi föds med i våra liv blir en del av hur vi förhåller oss till världen.
Tekniken vi kommer i kontakt med mellan 15 och 35 är en spännande och viktig del av vår karriär, men efter 35 så händer det något. Man blir kanske, för att uttrycka det milt, lite konservativ. Man är inte lika på, och är lite mer återhållsam med vad man lägger sin tid på. Mycket på grund av att man har sina vanor. Man vet vad man gillar och inte gillar, och man vill inte besväras med för mycket nya saker. Ens stagnation, på individ- och bolagsnivå, blir andras progression.
Det jag dock inte håller med Douglas Adams om är att det inte alls måste sitta i åldern, utan är en mindset-fråga. Här och nu har du valet att tro att det är kört, eller tänka att du banne mig ska bli den bästa AI-nörden som du bara kan bli. För det här är oerhört viktigt att förstå: det är inte AI som kommer att ersätta dig, utan en som kan hantera AI kommer att göra det.
Var den som ligger i framkant
Allt det handlar om är hur man kan använda AI till sin fördel. Vid varje teknologisk revolution pratas det alltid om hur alla jobb kommer att ersättas, men det blir i stället nya sätt att jobba, och det skapas nya jobb.
Därför är det av yttersta vikt att du tar dig tid att studera ämnet, pröva dig fram och se till att du ligger i framkant kring det som sker. Bara att du läser denna artikel (och kanske hela artikelserien) visar att du är på rätt spår, men testa dig även fram med diverse AI verktyg.
Vet du inte var du ska börja? Inga problem. I detta webinar presenterar jag över 10 AI-verktyg som faktiskt är helt magiska. Jag visar även hur man från start till mål inom loppet av 10 minuter kan starta ett företag med idé, namn, affärsplan, logotyp, hemsida, bilder, annonser och även en presentationsvideo. Det är faktiskt helt galet.
I slutet av denna artikel kommer fler konkreta tips på hur du utvecklar din kompetens i den nya AI-världen, men för att verkligen utvecklas i rätt riktning är det viktigt att först förstå inom vilka områden AI (antagligen) aldrig kommer att kunna ersätta människan.
Maskinens och människans styrkor
Författaren Arthur C. Clarke skrev att varje tillräckligt komplex teknik är omöjlig att skilja från magi, och det är nog där vi är idag. Vi har i och med AI öppnat en Pandoras ask där vi inte riktigt kan se vad utfallet i slutändan blir, men hur det kan användas redan nu är faktiskt som ren magi. Fast hur magiskt det än upplevs, har all teknik alltid praktiska och fysiska begränsningar.
I boken What computers can't redogör forskaren Hubert Dreyfus för begränsningarna hos AI och vad som särskiljer människan. Boken var mycket kontroversiell när den kom 1972. I datorernas begynnelse fanns utopin att inget var omöjligt genom kodning och datorer i den nya mänskliga eran av AI. Men tiden verkar ge Dreyfus allt mer rätt i att det finns vissa oöverkomliga begränsningar. Ni kommer säkert ihåg, från del 1 av denna serie, vad skillnaden är mellan smal och generell AI. Smal AI kan utföra specifika uppgifter, medan generell AI, även benämnd som AGI, är ett AI-system med människoliknande intelligens som kan utföra ett brett spektrum av uppgifter.
Generell AI är vi inte i närheten av. Forskarkåren är oense när vi kan nå dit, om det är 10 år, 100 år eller om vi ens någonsin kan få maskinell intelligens lik den mänskliga. Men oavsett är det viktigt att förstå att en AI i framkant, likt ChatGPT, har sina rötter i regler, och regler är uttryck för en kollektiv konsensus. Det är därför den i många avseenden är väldigt bias och försöker ha konsensus i allt den skriver.
Den bästa mänskliga intelligensen är dock rotad i kreativitet, och kreativitet är ett uttryck för en singularitet och något helt unikt. Datorn behöver data för att skapa medan människan kan skapa ur intet. Detta är grundpremissen, och det som särskiljer oss från maskiner idag. Senare kanske vi kommer att komma till en annan fas, men det ligger längre fram, och när det kan hända har ingen någon aning om.
I boken Human + Machine av Paul Daugherty och H. James Wilson ger författarna läsaren en bild som på ett bra sätt visar synergieffekterna i samspelet mellan människa och maskin. På den högra sidan finns det som maskinen gör långt bättre än människan. En maskin är inte beroende av sömn, vila eller kost. Den kan därför jobba dygnets alla timmar året runt och passar perfekt för jobb som är repetitiva och kräver en stor mängd datainformation. I det avseendet har vi människor inte en chans mot maskinen, och bör inte heller ta den matchen.
Illustration från min bok Apparnas Planet – människans roll i en digital värld.
På den vänstra sidan har vi det som kallas mänsklig aktivitet, och här ingår naturligt de mjuka värdena med förmågor som ledarskap, empati, kreativitet och omdöme. Det är förmågor som människan behärskar bäst och därmed har kontroll över. Sedan har vi två axlar där maskin möter människa och där människa möter maskin. Här i gränslandet skapas synergi.
Ett exempel på när AI ger människan superkrafter skulle kunna vara en kirurgiskt komplex operation där AI genom att jobba simultant med sin datakapacitet kan förse kirurgen med värdefull information som kan rädda hela operationen. Men det handlar på motsatt sätt också om att människan tränar och utbildar maskinen, så att den blir smartare och kan hjälpa oss att fatta bättre beslut.
Det finns en magisk brytpunkt där maskiner och människa kommer att samverka – kanske ser vi redan det genom diverse så kallade cobot-initiativ, som innebär att maskin och människa samverkar.
En bra bild på hur vi kan se och använda oss av AI framöver är miniräknaren. AI gör det möjligt för oss att utföra viktiga uppgifter snabbare och mer effektivt, samtidigt som det ger oss mer tid att fokusera på andra uppgifter som kräver mänskliga färdigheter och kunskaper.
Detta gör oss inte mindre smarta, utan ger oss snarare möjligheten att bli ännu smartare och mer effektiva i vårt arbete. Likt miniräknare har AI blivit ett viktigt verktyg för många yrken, men det har inte ersatt behovet av mänsklig kunskap och färdigheter.
Värdet i det icke-digitala
Teknologi är, som vi många gånger har nämnt i denna serie, sällan lösningen utan snarare ett effektivt medel för framgång. Var och en av oss måste fråga sig själv vad utvecklingen betyder på sikt, både för en själv personligen och för ens organisation. På vilket sätt kan vi jobba med AI? Om vi startade vårt företag idag utifrån vetskapen om hur livet är i denna AI-värld som vi nu faktiskt befinner oss i, hur skulle vi göra det då? Och på vilket sätt skulle vi skapa magi för våra medarbetare och kunder?
Ställ dig själv den frågan, men var vaksam. Det är lätt att falla tillbaka i apati, och få känslan att om framgången finns i data och AI, hur ska vi då ha en chans att konkurrera med giganter som Amazon, Google, Alibaba eller Microsoft? Men det handlar inte bara om AI och data, och det handlar framförallt inte om att den störste vinner. Det handlar om att göra allt det som AI, data och jättebolag inte kan göra lika bra, det som digitalisering i sig inte kan skapa – liv. För än så länge är det människor, djur och växter som har förmågan att skapa liv. Maskinen kan hjälpa till att hålla oss vid liv, men det är faktiskt vi som skapar livet. Det gäller både på ett mänskligt plan och ett organisatoriskt.
Livet i dig, det vi tidigare benämnde som singularitet, är kreativiteten. Liv i en organisation är kulturen, atmosfären och det vi har gemensamt. Ur detta liv föds nya kreativa idéer som blir till nya innovationer, och utifrån den utvecklingskraften får vi förnyad styrka att leva. När människor väljer att samarbeta föds nya ekosystem, nytt liv och ny utveckling, där små spelare kan konkurrera med de allra största – de vi är tillsammans gör oss extra unika.
Bara för att elektricitet föddes blev inte alla bolag elbolag. På samma sätt kommer det i slutändan bli med AI. Alla bolag kommer på ett eller annat sätt använda sig av AI, men blir inte AI-bolag för det. Svaret på framtidens frågor finns kanske inte inom dig, men de finns där inom er organisation, genom kraften av den kollektiva intelligens som ni kan skapa. Den närmaste tiden kommer agnarna skiljas från vetet. En del organisationer kommer att blomstra och andra dö ut, helt enkelt.
Utveckla dina mänskliga styrkor
För att undvika att bli ersatt av AI och andra som har anpassat sig till AI är det viktigt att fokusera på utveckling av de mänskliga färdigheter och kunskaper som är svåra att automatisera, såsom kreativitet, social kompetens, empati och problemlösning. Du bör också vara beredd på att lära dig nya tekniker och färdigheter som är relevanta för din bransch, och att fortsätta utvecklas hela tiden.
Här är fem konkreta tips för att undvika att ersättas av AI:
- Utveckla din mänskliga interaktion: delta i sociala aktiviteter, träna på att presentera dig själv och din arbetssituation och läs böcker om kommunikation och sociala färdigheter.
- Lär dig nya färdigheter: delta i onlinekurser eller utbildningar, läs facklitteratur och delta i branschrelaterade event och sök mentorskap från erfarna kollegor.
- Utforska kreativitet: delta i kreativa aktiviteter som målning, musik, dans eller skrivande, experimentera med nya idéer och material och sök inspirationskällor som museer eller konstutställningar.
- Förbättra problemlösningsförmågan: delta i utmanande spel eller pussel, träna på att tänka utanför boxen och sök mentorer eller kollegor som är bra på problemlösning.
- Samarbeta med andra: delta i teambyggande aktiviteter, sök mentorskap från erfarna kollegor och delta i branschrelaterade event och nätverka med andra i din bransch.
Ett område som verkligen öppnar upp sig för många fler på grund av AI är programmering.
Barriären för att skapa mjukvara kommer att minska dramatiskt. När AI blir bättre på att skriva kod kommer tech inte längre att vara begränsad till människor som kan koda. Det betyder att vem som helst kommer kunna bygga appar, plattformar och digitala produkter utan att behöva tekniskt kunnande. Allt som krävs är din mänskliga kreativitet. Det är milt sagt revolutionerande.
Tillgängligheten innebär i sin tur att ribban bland annat kommer att höjas för vad som är bra mjukvara när fler kan vara med och på ett effektivt sätt skapa nya produkter. Betänk hur musiken blev digital genom smarta och digitala instrument. Musikerna dog inte ut för det, utan det blev snarare så att kreativiteten flödade ännu mer. Nyckeln är således att förstå hur du får AI:n att göra jobbet åt dig, snarare än att veta hur man gör jobbet själv.
Ta vara på det magiska med AI
Slutligen vill jag lämna er med en optimistisk tanke, och slå ett slag för den mest potenta fördelen med AI och all annan automatiserad teknik som någonsin har skapats. Nämligen utrymmet som frigörs.
Har du hört talas om den magiska tvättmaskinen? Det var den fantastiska Hans Rosling som i ett Ted-talk introducerade berättelsen för världen. När Hans var pojke berättade hans mamma för honom om det magiska med tvättmaskinen: hur det räckte med att mata maskinen för att den sedan skulle göra resten av jobbet. Under tiden den arbetade kunde de gå till biblioteket, eller skriva böcker. Så maskinen gjorde alltså inte bara kläderna rena utan producerade på sätt och vis också barnböcker! Den magiska tvättmaskinen är en bra metafor för det som teknik, datorer och internet har möjliggjort. Och kring AI har magin bara börjat.
Maskiner gör det de är bäst på, och vi människor gör det vi gör allra bäst. När maskinen jobbar och tänker kan vi drömma, utforska och skapa. Vara kreativa och ta risker. Ja, ta vara på vår fulla potential. Så låt oss utforska människans roll i en digital värld och ta en titt på värdet som finns i det icke-digitala. För 2000-talets största uppfinningar kommer inte enbart handla om teknisk innovation utan också om ett utforskande av vad människan är och vad sann mänsklighet egentligen innebär. Välkommen till de mjuka värdenas tidsålder.
EQ har nu gått om IQ – hur långt du kan ta detta är helt upp till dig.
ARASH GILAN är vd och medgrundare av marknadsföringsbyrån Viva Media.
Han driver även vd-podden och skrivit flera böcker inom tech och digitalisering
där den senaste boken heter “En djävel på e-handel”.