Det här är en premiumartikel som vi just nu håller öppen för fler att ta del av. Vill du vara med och göra det möjligt för oss att kunna göra mer fördjupande journalistik? Bli premiummedlem här.
Sommaren 2021.
Ett mejl dimper ner i inkorgarna från en anonym avsändare hos anställda på Foodora i Sverige. En våldtäktsdom ligger som medskickad bilaga.
“Hur kan Foodora anställa en våldtäktsman? Vem rekryterade honom? Kanske Foodoras HR-avdelning skulle ha agerat på detta. Alla kvinnliga medarbetare förtjänar att få veta”, lyder innehållet.
Sekunderna senare raderas mejlet från Foodoras server.
Domen rör en högt uppsatt chef på Foodora som sommaren 2014 ska ha våldtagit en kvinna. Han fick två års fängelse, sänkt från två och ett halvt år, efter överklagan i hovrätten för Västra Sverige.
Foodora skickar ut ytterligare ett mejl där de hotar med legala åtgärder mot de som sprider innehållet vidare.
***
Historien om last mile-bolaget Foodora tar sin början i München 2014, då det startades under namnet Volo GmbH. Inkubatorn Rocket Internet la snabbt vantarna på Foodora. Men kort därefter köptes det upp av Delivery Hero, som redan då ägde den liknande tjänsten Onlinepizza.se. Koncernen är sedan 2017 noterat på Frankfurtbörsen och bedriver verksamhet i 50 länder.
Idag är de rosaklädda cykel- och mopedbuden som levererar mat från drygt 9000 restauranger i 14 svenska städer en välbekant syn på gatorna. Foodora driver även Foodora Market, där konsumenter kan göra inköp av dagligvaror. I februari 2020 rekryterades Hans Skruvfors som vd för den svenska verksamheten. Ett år senare tog han klivet upp och blev koncernchef.
Pandemiåren innebar rejäl medvind i seglen. Under 2021 växte Foodora AB från 705 miljoner till 4 miljarder i omsättning. Monsterökningen på nästan 500 procent är dopad och har sin förklaring i att man under året bytte redovisningsmodell, till återförsäljarmodellen för restaurangerna. Istället för att bara räkna in avgiften man tar från krögarna i omsättningen, räknas nu alla transaktioner. Rörelseresultatet landade på 40,2 miljoner kronor. Det blev deras mest lönsamma år hittills i Sverige.
Foodora har även verksamhet i ytterligare tre bolag. Det ena, DH Logistics, anställer majoriteten av cykelbuden som levererar för Foodora. Det andra, Delivery Hero Dmart Sweden, driver ”dark stores” – lager med dagligvaror som kunden kan beställa via appen och få hemkörda. I maj 2022 köpte Foodora AB ett nytt dotterbolag, Foodora Logistics, som ska bedriva bud- och kurirverksamhet och dataprogrammering.
Även de ökade intäkterna kraftigt under 2021. DH Logistics gick från en omsättning på 164 miljoner till 420 miljoner, medan Dmart gick från blygsamma 3 miljoner kronor i intäkter till 101 miljoner.
Foodora har cirka 6000 anställda i Sverige – varav 500 arbetar på huvudkontoret på Kungsholmen. De kallar sig själva “foodorians”. Själva huvudkontoret är uppbyggt i en mängd avdelningar, såsom finans, marknad, logistik, commercial operations och business compliance.
***
Våren 2021.
Några månader innan mejlet skickas ut framkommer det att anslutna restaurangägare ska ha hotat personal.
“Vi fick hot per telefon. Foodora sa ‘stäng av dem då’. Men då våra mål var skyhöga så var det ingen som vågade. Om tio procent av dina partners någon gång har hotat dig är det tio procent av din portfölj som du mister om du väljer att stänga av dem”, säger en av källorna Breakit har pratat med.
Vi var som Foodoras armé
Restaurangägare kunde sitta och skrika i telefonen. Vid ett tillfälle gick det så långt att en krögare stod utanför en Foodora-medarbetares hem.
“Till slut blev det helt normalt för mig att höra hur hen skulle ringa till tidningarna för att Foodora tagit extra debiteringar. Vi var som en armé som bara tog emot allt.”
Hoten anmäldes aldrig.
“Det togs upp med cheferna. Men folk valde istället att ta det, då här finns en utbredd tystnadskultur.”
Till slut är det ett gäng på huvudkontoret som får nog och kräver ett gemensamt möte. Flera anställda väljer att öppna upp sig och berätta om hoten. Men de pratar även om tillfällen utanför arbetsplatsen, då de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Därefter genomförs workshops kopplade till ämnet.
“Om du tar upp något på ett möte på Foodora är du en måltavla, du skjuter dig själv i foten. Det här var en av få gånger som anställda gick ihop tillsammans”, säger en andra källa.
Chefen som håller i genomgångarna är samma chef som 2014 dömts för våldtäkt. Ledningen på Foodora vet om våldtäkten, enligt källorna, men ska ändå ha valt att delegera uppgiften till honom. Det var alltså först efter att massmejlet skickats ut som det uppdagas för de anställda att han var dömd för brott.
Chefen förklarar under mötet hur de ska vidta åtgärder för att mota bort hot och sexism.
“Han satt där och lyssnade på allt. Responsen var att vi hör er och vi ska införa nya rutiner så att detta aldrig ska inträffa igen. Det hände ingenting.”
Efter vetskapen om domen förändrades arbetskulturen på Foodora. Det pratades mycket i korridorerna.
“Kvinnor kände sig illa till mods. Jag på personlig nivå tycker att om du har gjort ditt straff så ska du på något sätt bli förlåten. Men jag förstår ändå den reaktionen”, säger en tredje källa och fortsätter:
“De sa internt att om ni pratar med någon om det här, eller sprider domen, så kommer ni få se oss vidta åtgärder. De som jobbar på Foodora är så unga, de vågar inte säga emot. De är bara glada över att ha ett jobb.”
Kort därefter får den tidigare dömda chefen sparken. Medarbetarna meddelas via mejl utan någon vidare förklaring.
***
När man pratar om Foodora, eller andra last mile-tjänster, brukar det främst vara budverksamheten som pekas ut för sina brister.
Breakit granskade Uber Eats och Foodora redan 2017. Reportern Erik Wisterberg wallraffade då som cykelbud i Stockholm under två veckor och kunde avslöja exakt hur låga löner de anställda kunde plocka ut. För Foodora gällde 70 kronor i timmen plus 20 kronor per leverans.
Sen dess har både Skatteverket och Arbetsmiljöverket dragit igång stora granskningar av verksamheten.
Det är väldigt juniort hur det bedrivs
Under 2021 besökte Arbetsmiljöverket Foodoras dåvarande adress på Ringvägen i Stockholm. De kunde konstatera hela 17 brister för cykelbuden och deras närmsta chefer. Bland annat ska cheferna ha haft så låga kunskaper inom arbetsmiljö att de varit tvungna att ta in extern hjälp. Det handlade också om bristande hantering av hot och våld, och att buden inte ens hinner gå på toaletten mellan leveranserna.
Under 2019 la Delivery Hero ner Onlinepizza och slog ihop bolaget med Foodora. Detta skifte – att gå från en garage-startup till att bli “corporate” och uppköpta – beskrivs som utmanande.
“Det är ett bolag som vuxit ur ingenting till att bli mer rapporteringsskyldigt. Det finns processer som borde varit där från början. Personerna som skulle axla den här förändringen var fel. Det är väldigt juniort hur det bedrivs”, berättar en källa och fortsätter:
“Man har försökt leva på att man är trendiga och unga och luta sig tillbaka på begreppet startup. Men kom igen, ni sitter på 1000 kvadrat, ni är ingen startup längre.”
Foodora är ett företag med chefer i många led. De som nu pekas ut som ansvariga till arbetsmiljöproblemen är chefer som arbetar nära koncernchefen Hans Skruvfors.
“Det är en hierarkisk arbetsplats. Istället för att flytta chefer som gör fel så flyttar man på personerna under”, säger ytterligare en källa.
“När jag började sa varenda en som jag jobbade med att ‘vi har blivit lurade, vi kommer att sluta, du borde också springa härifrån’. De litade inte på någon i ledningen.”
Flera härleder bristen på tillit till hur cheferna skötte våldtäktsdomen.
“Det var helt befängt. Sätter du en person i chefsposition är det självklart att man måste kolla upp individen innan. Det hanterades på helt fel sätt.”
“Ofta ska det bli ett jävla liv innan de tar ansvar.”
***
Sommaren 2022.
Efter att den våldtäktsdömde chefen fått sparken börjar Foodora genomföra kontroller av belastningsregister innan de anställer människor. Det bekräftar flera av källorna för Breakit, men är något som motsägs av huvudkontoret. Mer om det nedan.
En ny chef, som blivit befordrad från en annan tjänst, presenteras – men försvinner direkt.
Har han råkat ut för något? Har han covid?
Efter tre veckor med en tom kontorsstol haglar frågorna in från de anställda.
Många faller på brottsregisterkollen
Till slut kommer det fram att chefen, som knappt hunnit börja sin nya position, har häktats för en våldtäkt som genomförts på en nattklubb i centrala Stockholm. I november 2022, fastställs domen i tingsrätten. Han får tre års fängelse.
“Istället för att säga att nu är anställningen avslutad så skyddade de honom. Alla människor känner till vad som har hänt. Ändå stoppar de huvudet i sanden. De har aldrig erkänt vad som egentligen hände internt.”
Kontrollerna av belastningsregister håller inte länge, drygt två månader, enligt en person med insyn nära HR.
“Många faller på brottsregistret. Men det struntar Foodora i. De som anställs kan ha domar inom narkotika och misshandel, och så säger Foodora till de anställda som undrar att de redan har gjort en bakgrundskontroll, fast det inte är sant.”
“Anledningen är att det är så svårt att få in folk.”
***
En slagning på Linkedin visar att personalomsättningen på huvudkontoret är hög och medelåldern låg. Det är inte ovanligt att människor på vissa avdelningar arbetar ett, ett och ett halvt år. På Foodora är det också kutym att starta med titeln “junior” med moroten om att man inom ett halvår kommer få den “riktiga titeln”.
“Man får muntliga avtal om att ‘du kommer bli det här’ inom en viss tid”, säger en person och får medhåll:
“Varken HR eller ekonomi vill ta det i skrift. De yngre förstår inte hur viktigt det är att ha det i skrift”, säger källan, som menar att cheferna lockar med framtida befordringar som aldrig kommer.
Att leverera dåligt på målen kan få direkta konsekvenser genom att man får sluta.
“På Foodora gäller ‘survival of the fittest’. Ju mer du presterar desto högre blir målen.”
En annan:
“Från den ena dagen till den andra ska du uppnå en skyhög budget, utan få vägledning och med chefer som försvinner.”
Foodora lyckas tysta ner allting
Att sätta sig upp mot ledningen kostar det också. Breakit har varit i kontakt med flera personer som på ett eller annat sätt blivit utköpta från företaget. Kontakten har skett via telefon, mejl och sms. Men de vågar inte yppa sig på grund av rädsla för vad Foodoras jurister kan göra.
De har nämligen skrivit på ett avslutsavtal som ska garantera Foodora att de inte berättar om något de har varit med om på företaget.
“Det är rent personligt. Varje gång det blir någon typ av stor diskussion om saker man har varit med om så har man lyckats tysta ner det. Är man ingen rättshaverist så orkar man inte driva det vidare.”
Hur fungerar då egentligen de här avtalen? Vi vänder oss till Åsa Erlandsson, advokat och delägare i advokatbyrån Setterwalls.
Enligt henne är den här typen av avtal numera vanliga, och till viss del skräddarsydda med den information som arbetsgivaren vill hålla hemlig.
Det som däremot inte är prövat är exakt hur lång tid efter att anställningen upphört som avtalet gäller.
“Skriver man att ’du ska hålla allt hemligt för alltid’, ja, då finns en risk för att det kan vara oskäligt och man bör fundera över om man ska begränsa åtagandet. Saker och ting slutar ju ha ett skyddsbehov efter ett tag. Men i slutändan beror det på den enskilda situationen. Vilken bransch vi talar om, vad arbetstagaren har haft för roll och så vidare”, säger Åsa Erlandsson.
Hade de utköpta Foodora-anställda kunnat prata öppet med Breakit och gå ut med namn och bild utan att vara rädda för legala påföljder?
Enligt lagen får du som privatanställd lämna uppgifter till media och vara anonym – det kallas meddelarfrihet och trumfar avslutsavtalen. Däremot skyddas du inte av det så kallade efterforskningsförbudet. Det innebär att arbetsgivaren får ta reda på vem det är som har läckt.
***
Även kollektivavtalen har varit en snackis.
Under 2021 blev Foodora det första last mile-bolaget i Sverige att sluta ett kollektivavtal för sina, då, 2000 cykel- och mopedbud. Överenskommelsen gjordes med Transportarbetareförbundet – men först efter massiv mediebevakning. Huvudkontoret har ännu inget kollektivavtal. Det har inte heller de 500 lagerarbetare som jobbar i dolda “Foodora-markets” eller de 2500 personer som är bilbud, enligt en granskning som Dagens Nyheter nyligen publicerade.
“Foodora är faktiskt en av de som erbjuder buden de bästa arbetsvillkoren. Däremot är det jättekonstigt att vi inte får ta del av det på huvudkontoret.”
Har ni försökt ligga på för att få igenom ett kollektivavtal även på huvudkontoret?
“Frågan har lyfts utan framgång. Unionen har fått flera samtal från anställda som kämpat. Men vi kunde inte ens få efterfrågade vindjackor till våra restaurangpartners, så ett kollektivavtal kändes ganska långt bort”, säger en annan person.
Ytterligare en:
“Vissa har frågat om det, men det är inget som jag vet skulle ha krävts av medarbetarna.”
När SVT gjorde en granskning i slutet av 2021 visade det sig att kollektivavtalet hade förbisett även många cykelbud. De hade nämligen anställts via dotterbolagen.
“De lyfter det som en milstolpe i företagets historia, när de facto så många står utanför.”
***
Varför ingriper inte Foodoras HR-avdelning om arbetsmiljöproblemen verkar påverka bolaget så hårt?
Enligt tidigare och nuvarande medarbetare har de inte fått något riktigt gehör när de vänt sig dit för hjälp.
“HR kan prata med dig i tio minuter, sedan gå till chefen det handlar om. Men sen sker inte uppföljning. Du har möte med dem en gång, sen bye bye”, säger en av dem.
När HR har instiftat möten har de anställda inte heller dykt upp, berättar en annan.
Men om möten nu bokas, varför inte dyka upp?
“För att de bokar möten med källan till problemet trots att folk uttryckligen sagt att den personen är grunden till kulturen.”
Men är inte det en av förutsättningarna för att lyckas lösa problemet, att faktiskt prata med grunden till det?
“Vi har velat prata med chefer längre upp i kedjan, men HR har motsatt sig.”
På frågan om varför man väljer att vara kvar på en arbetsplats där man uttrycker att arbetsmiljön är så dålig svarar en person:
“Foodora öppnar också för väldigt många möjligheter. Många har jobbat där länge och problemen är så olika från team till team. Oavsett så blir det ändå så att man förr eller senare tröttnar då man inte känner sig uppskattad.”
***
Det ska inte bara handla om arbetsmiljöproblem. Även restaurangägarna ska ha drabbats av den snabbväxande jätten.
Ett tillfälle, som flera av källorna minns tydligt, var när Foodora glömt att fakturera restaurangerna under pandemin på grund av ett fel i systemet. Det innebar att krögarna hade en hög skuld till bolaget.
De som hade använt tjänsten “fri leverans” skulle få fakturor vid fem-sex olika tillfällen, men fick nu allt i ett svep. Vissa så mycket som 100.000 kronor.
“Då sa ledningen ‘här, varsågoda och ring de här restaurangerna och kräv in betalning’. Och det är inga små summor. Både kollegor och krögare grät i telefonerna. Foodora slukar varenda öre de kommer över.”
Våra mål ökade, medan vi fick merjobb
Samtliga accountavdelningar i Stockholm, Göteborg och Malmö involverades.
En annan källa berättar om ett dokument där varje anställd fick spalta upp vilka av deras partners som hade hotat med att säga upp avtalet med Foodora på grund av efterfaktureringen.
“Efter en tid valde cheferna ut restauranger som man inte ville tappa och sponsrade dem med en del av betalningen, i vissa fall strök de hela. Det är så orättvist.”
Det var ekonomiavdelningen som stod för misstaget, men det slog i säljarnas budget.
“Vi fick ingen kompensation. Ekonomiavdelningen kunde inte ens svara på vad som hade hänt. Våra mål ökade, medan vi fick merjobb.”
***
Hans Skruvfors har varit vd för Foodora i drygt tre år och koncernchef i två år.
När Breakit försöker nå honom för att ställa frågor kring arbetsmiljön och de specifika problemen så lägger han locket på. Vi har ringt och sms:at vid ett flertal tillfällen.
I ett av sms:en skriver Hans Skruvfors: “Jag sitter väldigt tight till, men du får gärna höra av dig till vår kommunikationsdirektör Johanna Lindskog Lindell.” Trots att vi i nästa sms säger att problemen är allvarliga och att han måste bemöta dessa så kommer inga fler svar.
Efter kontakt med pressavdelningen får vi ändå inte prata med Hans Skruvfors. Foodora hänvisar istället till bolagets HR-direktör Åsa Guvå. Hon ger först med ett samlat uttalande, och svarar sen på våra frågor via mejl.
Kan ni förstå de anställda och dåvarande anställda som känner sig illa till mods att en våldtäktsdömd chef fick hålla i ett möte om hot och trakasserier?
“Absolut, det har vi full förståelse för, det var väldigt olämpligt och där har vi brustit. Vi agerade fort och den här personen är inte längre anställd hos oss."
Efter att ett massmejl skickats ut sommaren 2021 där domen var medskickad så fick chefen sparken. Men ni informerade inte de anställda om anledningen till att han fick sluta, varför?
“Att sprida information om en anställds tidigare domar är förtal och därmed brottsligt. Självklart strävar vi efter att alltid dela så mycket information som möjligt, och det gjorde vi genom att samla teamet och ge den information vi hade rätt att dela. Vi som bolag skickade inte massmejlet.”
Ytterligare en chef dömdes för våldtäkt under tiden han skulle tillträda som på Foodora. En dag var han borta. Stämmer det att ni aldrig sa vad som hade hänt där heller?
“Det stämmer inte. Vi informerade det närmaste teamet. Även i detta fall kunde vi inte berätta om vad personen dömts för, utan bara att personen varit borta.”
När anställda har blivit trakasserade av restaurangägare så har Foodora sagt “stäng av dem då”, men då förlorar de en del av sin inkomst, provisionen. Så de vågar inte. Vad tänker du kring det?
“Att anställda känt sig hotade av restaurangägare har skett i några fall, där har vi agerat. Att vissa känner att de inte vågar berätta, är något som jag och mitt team kommer titta närmare på.”
“Hoten togs upp med cheferna. Men folk valde istället att brösta det, då här finns en utbredd tystnadskultur", säger en källa. Vad tänker du om det?
“Det ska inte finnas en tystnadskultur i vårt bolag. Vi som bolag strävar hela tiden efter att ha en öppen och kommunikativ kultur och vi har exempelvis ett visselblåsarverktyg som anställda kan använda anonymt.”
Flera har uppgett att ni har missat att fakturera restaurangerna för deras “fri leverans”-dealar. De har då fått en stor faktura i efterhand, vissa så mycket som 100.000 kronor. Kan du bekräfta den missen?
“Det hände hösten 2021 när vi precis hade bytt system och var engångsföreteelse.”
Hur tyckte du att det sköttes?
“När det inträffade lät vi våra partners dela upp deras faktura över tid. Vi ringde upp våra partners och de har visat förståelse för att det skedde på grund av bytet av systemet.”
Ni låter anställda som blir utköpta skriva på "tystnadsavtal" där de inte får säga vad de har varit med om på Foodora. Varför och i hur många år låser ni in personerna, så att de inte får prata om bolaget?
“Det stämmer inte. I ett anställningsavtal och även enligt lag ingår att inte sprida företagshemligheter eller annan konfidentiell information om bolaget och det gäller även efter en anställning avslutats, oavsett anledning. Däremot är innehållet i en överenskommelse, eller ett avslutsavtal, alltid konfidentiellt i sig, också för den anställdes skull.”
Vår källa med insyn i HR-avdelningens arbete säger att Foodora har infört kontroller på belastningsregister innan de anställer, men att de skrotade detta snabbt då de inte fick in rätt folk. Foodora nekar till att de någon gång skulle ha infört bakgrundskontroller.
“Vi har påbörjat en process för att införa bakgrundskontroller vid anställning.”
Samma källa hävdar att ni anställer trots domar. Stämmer det? Varför?
“Vi tar inte bakgrundskontroller ännu men i de fall vi känner till tidigare domar, tar vi självklart hänsyn till det. Vi som bolag tar kraftigt avstånd från all brottslighet.”
Hur jobbar ni för att förbättra arbetskulturen?
“Anställda i våra sälj/AM-team trivs enligt våra medarbetarundersökningar bra på Foodora. Men självklart tar vi det här på mycket stort allvar och det finns alltid saker vi kan förbättra.
Vi gör medarbetarundersökningar och skyddsronder regelbundet och tar action på de saker som kommer upp tillsammans med våra chefer. Vi kommer att fortsätta att vårt löpande arbete med alla våra anställda ska känna sig trygga på jobbet, och att de också kan säga till om något händer.”
***
Finns det något hopp bland de anställda? Kommer arbetsmiljön bli bättre? De anställda har inte speciellt hög tro på att Foodora kommer att lösa det här, enligt de källor vi pratat med.
“Har du turen att få en bra chef med bra kollegor vid din sida så kanske det finns hopp. Men det är fortfarande en skyhög omsättning på personalen och om inte det är ett kvitto på en usel arbetsmiljö så vet jag inte vad det är. De ansvariga borde skämmas för den kultur de skapat”, säger en av källorna.
Vad krävs för att det ska bli förändring?
“Foodora behöver tänka mer långsiktigt. Utan restaurangerna skulle den här plattformen inte finnas, och krögarna får ingen uppskattning alls. Tvärtom, de får bara mindre och mindre pengar kvar och det blir till slut inte lönsamt för majoriteten att stanna kvar. Ledarpositionerna måste sen börja värna om sin personals hälsa och mående.”
En annan:
“Personligen tror jag inte det är möjligt att förändra situationen om samma chefer och mellanchefer sitter kvar i deras position. Jag tror det hela grundar sig i okunskap och bristfälligt ledarskap som speglar kaoset som utspelat sig på Foodora under alla dessa år.”
LÄS OCKSÅ:
1. Krismöten på Foodora – pressad Hans Skruvfors talar ut: "Det är jävligt olyckligt”
3. Sekretessavtal på livstid – är det rimligt? Så svarar advokaten
4. Efter granskningen – nu vill anställda på Foodoras högkvarter bilda fackklubb
5. Krögarnas missnöje med Foodora: “De är som en kartell – de slukar våra pengar”
6. Julia Lundin: "Jag är Foodora-krögarnas värsta mardröm"
Vet du mer? Eller känner du till något bolag vi borde granska? Tipsa reportern på julia@breakit.se. Självklart går det bra att vara anonym.
Vill du vara först med det senaste? Ladda ner Breakits app här och aktivera pushar – då missar du aldrig en viktig nyhet.