Vad är AI? Hur ska vi människor hantera och relatera till denna nya teknologi? Efter att ha blickat tillbaka på AI:ns historia i den första delen av min artikelserie om artificiell intelligens vill jag med denna andra del lägga några teoretiska grundstenar på plats genom att förklara vad teknologi är och hur den har utvecklats. Ett ramverk som du alltid kan ha med dig både privat och i arbetslivet.
Ordet teknologi härstammar från grekiskans tekhnologia, som är en sammansättning av orden konst och lära (tekhne och logia). Innebörden av ordet är ”kunskapen och användandet av verktyg, hantverk och system”. Det handlar alltså om människans relation till “döda” ting som står i hennes tjänst och som hon använder för att underlätta tillvaron.
Men frågan är vad teknologi i grunden egentligen är, och hur vi kan förstå den på djupet? För oss som lever nu är teknologi det närmsta man kan komma magi. Magi är ett ord som används för att beskriva det komplexa som vi inte riktigt kan förstå oss på, och går vi in på AI räcker inte vår mänskliga bandbredd till. Det är bortom det mänskliga på gränsen till det gudomliga. Vi trodde att teknologi skulle vara en linjär process med ettor och nollor som vi kunde förstå oss på, men nu är det kanske redan bortom det rationella.
För allting i livet börjar med en förväntan och slutar med en erfarenhet. Det gäller även vår relation till teknologi. Teknologi är inte statisk utan evolutionär. Den är inte subjektiv utan i sitt väsen objektiv. Men beroende på hur vi använder eller kodar den kan den bli högst subjektiv.
Säger du teknologi, digitalisering eller artificiell intelligens skapar det känslor hos människor, och så gott som alla har en uppfattning om ämnet.
En del ser på teknologisk utveckling som ondskan själv, som sakta men säkert förgör
mänskligheten. För dem blir AI det verkliga exemplet på den fruktade zombien eller
Frankensteins monster – ett dött ting som blir “levande”. Andra ser teknologin som ett medel som gör världen bättre och som hjälper oss lösa vår tids största utmaningar.
Teknologins lagbok
För drygt 40 år sedan skrev Melvin Kranzberg, professor i historisk teknologi på Georgia Institute of Technology, sex lagar kring teknologi för att förklara dess kraft och utveckling. Även om studien baserades på dåtida exempel med kalla krigets teknik i fokus, med exempel som i mångt och mycket har föråldrats, är det fascinerande hur modernt tankesättet är med tanke på dagens teknik med AI, smartphones, VR, drönare och blockchain.
Jag beskrev dessa lagar i min bok Apparnas Planet, men vill i denna artikel gå igenom Kranzbergs lagar kopplat till AI för att skapa en större förståelse för teknik och dess innebörd. Du har troligen aldrig hört talas om dessa lagar eller dess författare. Faktum är att de allra flesta tech-entreprenörer, kodare och innovatörer inte heller har hört talas om dem.
Kranzberg formade som sagt lagarna under det kalla kriget och var verksam fram till 1988 (han gick bort 1995). Tursamt nog har dessa principer förmedlats vidare av tech-entusiaster och de ger än idag en förståelse för vad teknik och digitalisering innebär och hur vi bör bejaka den tid vi lever i. Kranzbergs 6 lagar är:
- 1. Teknologi är varken god eller ond, men inte heller neutral.
- 2. Uppfinnandet är nödvändighetens moder.
- 3. Teknologi kommer i förpackningar, stora som små.
- 4. Även om teknologi kan vara ett viktigt inslag i många offentliga frågor, är det icke
- tekniska faktorer som till slut har företräde i teknik-politiska beslut.
- 5. All historik är relevant men historien om teknologi är mest relevant.
- 6. Teknologi är en högst mänsklig aktivitet, så även historien om teknologi.
Lag nummer 1: Teknologi är varken god eller ond, men inte heller neutral
Professor Kranzbergs första lag är den kanske mest viktiga – en insiktsfull förståelse av vad teknologi är. Låt oss därför fokusera lite extra på den här och nu.
Enligt professorn ska en dam ha kommit fram till den store violinisten Fritz Kreisler efter en konsert och sagt "Maestro, din fiol gör så vacker musik." Kreisler ska då ha hållit sin fiol mot örat och sagt "Jag hör ingen musik som kommer ut ur den". Instrumentet, hårdvaran, själva fiolen var till ingen nytta utan det mänskliga elementet. Men samtidigt, utan instrumentet hade Kreisler inte kunnat skapa musik.
Kranzberg förstod alltså att teknologi är beroende av dess geografiska och kulturella räckvidd.
Teknologi är i sitt väsen amoralisk, varken ond eller god, utan är de facto oftast både och beroende på hur det används. Ett exempel är elektricitet som kan användas både för att utöva dödsstraff och samtidigt förse människor med energi som används för att hålla dem vid liv – som respiratorer eller i form av element som värmer upp människors hem.
Detsamma gäller för internet, som både kan användas för goda ändamål och för att hacka andra eller förstöra. Samma sak gäller också Facebook, som kan användas till att finna överlevande efter ett jordskalv eller för att sprida propaganda och lögner.
Tekniken, internet eller mjukvaran är i sig självt därmed varken god eller ond. Den kan vara både och beroende på kontexten. Teknologin öppnar dörrar, men långt ifrån alla dörrar bör öppnas – för med stor teknologisk makt följer även ett stort teknologiskt ansvar. Detta gäller i synnerhet för giganter som Google, Apple, Facebook, Amazon, Microsoft och Tencent, som alla förfogar över enorma mängder persondata från deras användares liv.
Lag nummer 2: Uppfinnandet är nödvändighetens moder
"Allt som inte utvecklas avvecklas”, skrev den svenska föreläsaren och författaren Christer Olsson i en av sina böcker. Och när det kommer till teknologi är det inget undantag. Ny teknologi föder ny teknologi, där slutmålet är en jakt på effektivitet och förbättring som inte har ett tydligt mål. Det är digital darwinism i sin bästa form där utvecklingen är konstant och där vi hela tiden måste anpassa oss efter nya beteenden, mönster och krav.
När ny teknik vinner mark känner vi i allmänhet inte till effekterna och måste därför efter hand reglera det vi inte accepterar. När bilen kom körde människor rattfulla och utan bilbälte, vilket först inte fick någon rättslig påföljd. Vi hade ju alltid kunnat vara druckna när vi körde med häst och vagn! Men starka drycker i samband med bilkörning ledde till olyckor och dödsfall, och med det kom regleringar. Innovation födde ny innovation, som i bilens fall blev bilbälte, krockkuddar, backsensorer och autonoma system som hjälper oss att undvika olyckor.
Varje teknologisk innovation skapar därmed behovet av en vidare teknologisk utveckling, menade professor Kranzberg. Det här är en variabel som gör att den tekniska utvecklingen kommer fortgå så länge människan och tekniken existerar.
Lag nummer 3: Teknologi kommer i förpackningar, stora som små
För att förstå teknologi måste vi se till dess förpackning, interaktion och beroenden. Professor Kranzberg menade att teknik aldrig kan särskiljas från människan, då det är vi som är själva navet för hur teknologin ska fungera.
Innovationer i form av maskiner, järnväg och elektricitet ersatte befintliga jobb, men skapade samtidigt nya. Och nu, i den fjärde industriella revolutionen, kan vi se att den digitala teknologin gör detsamma. Skillnaden idag är med vilken hastighet detta sker.
Innovationer bygger ofta på tidigare innovationer, och komplexa lösningar består oftast av ett antal mindre delar. Delarna sätts ihop till en helhet som får andra egenskaper än delarna hade var och en för sig. Teknologi är således aldrig svart eller vit. Den kommer i många skepnader.
Det vi antar att den ska utvecklas till eller skapas för, blir sällan den verkliga slutdestinationen.
Det vi trodde skulle bli stort blir oftast litet och det som ser litet ut blir ofta stort. Det är många steg, paketeringar och till slut marknaden som avgör utfallet, inte paketen i sig. Därför gäller det att vara försiktig med att sia om teknologins framtid. Det som kan se ut som en uppenbar succé är inte alltid det. Inte heller är det den första versionen av något som nödvändigtvis blir standard för framtiden.
Lag nummer 4: Även om teknologi kan vara ett viktigt inslag i många offentliga frågor, är det icke-tekniska faktorer som till slut har företräde i teknik-politiska beslut
Läs gärna om den meningen, för det här kan inte skrivas mycket bättre. Det ger oss en bra förståelse för att det är den offentliga verksamheten, politiken, juridiken och kulturen som till slut avgör såväl teknologins begränsningar som dess framtid.
Det som kan kännas tekniskt självklart är inte alltid politiskt givet, och politikers, det vill säga människors, omdömen har fram till nu avgjort teknologins framtid. Det kan kännas naturligt att internet ska vara gratis för alla och att det ska vara en öppen och fri plats utan begränsningar, men det finns alltid politiska krafter som tycker annorlunda, och just dessa tyckanden har företräde framför teknologin.
I många år fick giganter som Facebook och Google härja fritt, och obehindrat samla och sälja vår data. Det var först när det blev en opinion, kryddad med en skandal eller två, som politiska beslut fattades för att reglera hur datan får användas. Tekniken och mjukvaruleverantörerna Google och Facebook fick efter det inte verka som de ville, utan måste anpassa sig till europeiska politikers beslut genom GDPR. Det var i slutändan icke-tekniska faktorer som avgjorde.
Lag nummer 5: All historik är relevant men historien om teknologi är mest relevant
Om vi vill förstå framtiden måste vi först och främst vara pålästa om vår historia. För att förstå teknologisk innovation och framtid så måste vi läsa och studera den teknologiska historien. Men varför är teknologisk historia viktig?
Det skulle kanske räcka med att se till betydelsen av ångmaskin, elektricitet och internet som vi har skapat, men det finns en annan händelse som på ett unikt sätt för alltid förändrade förutsättningarna för mänskligheten. Den 16 juli 1945 klockan 05:29:45 på morgonen sprängdes världens första kärnvapen på provsprängningsområdet Alamogordo i New Mexico, USA.
Atombomben var född, och det var en innovation som plötsligt gav människan förmågan att förgöra hela mänskligheten. En superkraft låg nu i våra händer. Ironiskt nog har människan, kanske just på grund av den, aldrig levt så länge utan ett världskrig. För om det finns en kraft som kan förgöra hela vår jord, vem vågar då ta konsekvenserna av att starta ett världskrig?
2000-talets krig har därför handlat mer om information än om materiella erövringar. Professor Kranzberg menade att 1900-talets teknologiska landvinningar skedde mycket tack vare en ständig teknologisk kapprustning mellan USA och Sovjet under det kalla kriget.
Idag befinner vi oss kanske inte i det kalla kriget, men bevittnar nu de facto en teknologisk kapprustning som främst utkämpas av USA och Kina. Kampen om AI är redan här, och den står dels mellan stater, men även mellan tech-giganterna.
Lag nummer 6: Teknologi är en högst mänsklig aktivitet, så även historien om teknologi
Sista lagen handlar om det som definierar teknologi, nämligen människan. Professor Kranzberg klargjorde helt korrekt att många av våra teknikrelaterade problem uppstår på grund av de oförutsedda följderna som uppstår när tydligt godartade teknologier används i stor skala.
Apples vd Tim Cook gav 2017 följande citat i sitt anförande på Massachusetts Institute of Technology vid Harvard University: "Teknologi har förmågan att göra underverk. Men den vill inte göra underverk, de facto vill den inte göra någonting alls.”
Poängen som Tim hade var att trots teknikens förmåga är det vi människor som avgör dess kraft. Faktum är att ju mer tiden går och ju mer digital världen blir, desto mer ökar värdet på det som inte kan digitaliseras, det som är djupt mänskligt, vilket vi kommer att återkomma till längre fram i denna serie. Det är viktigt att förstå att undermålig teknik som fyller mänskliga behov alltid vinner över helt fantastisk teknik som inte tillgodoser mänskliga behov. Som professor Kranzberg kärnfullt konstaterade vid internets födelse:
Behind every machine, I see a face – indeed, many faces: the engineer, the worker, the businessman or businesswoman, and, sometimes, the general and admiral. Furthermore, the function of the technology is its use by human beings – and sometimes, alas, its abuse and misuse.
Teknologi är alltså en variabel som alltid kommer att förändras, medan människan är
konstanten som man behöver förhålla sig till.
AI i ljuset av teknologins 6 lagar
Vänder vi nu blicken mot AI, kan vi dra en hel del intressanta slutsatser med hjälp av teknologins lagbok. Den första slutsatsen vi kan dra är att AI:ns intåg i våra liv kommer få både positiva och negativa konsekvenser. AI kommer med största sannolikhet ha en positiv inverkan på samhället genom att göra processer mer effektiva och automatisera flera viktiga uppgifter. Men den kan också skapa nya problem, såsom bred arbetslöshet och etiska dilemman relaterade till exempelvis vem som bär ansvaret för en AI:s handlingar och vad som definieras som levande. Vi kommer att fokusera på detta i nästa del av denna serie.
I vilken utsträckning kommer sedan AI:s nettoeffekt vara negativ eller positiv? Det avgörs av vem som kommer använda AI och till vad. AI kan användas för att främja frihet och demokrati genom att automatisera beslutsfattande och göra information mer tillgänglig, men det kan också användas för att förtrycka hela befolkningar och begränsa deras friheter genom övervakning och kontroll.
Om vi utgår ifrån den tredje lagen är det inte AI som kommer bestämma historiens gång, utan det är människan som använder AI som kommer bestämma historiens gång. AI är ett verktyg som människan använder för att påverka historien, men det är människans val och handlingar som avgör hur teknologin används och vilken inverkan det har. Det är väldigt viktigt att komma ihåg.
AI kommer inte att vara en ensam kraft i samhället. Även vår allra senaste teknologi är ett resultat av sociala och kulturella förändringar. AI utvecklas och förändras i samspel med högst mänskliga faktorer, och den påverkar och påverkas av samhällets värderingar och normer.
Till sist behöver vi påminna oss själva om att teknologin inte är en underordnad faktor – den är en del av människans historia och samhälle. AI är inte bara ett verktyg som människan använder, det är också en del av människans historia och påverkar och formas av det. AI är inte något som existerar utanför människan. Den är en integrerad del av människans kultur och samhälle.
Med stöd av teknologins lagbok kan vi alltså se att AI är en teknologi som kan komma att ha en stor inverkan på samhället, både positivt och negativt, och det är viktigt att ta hänsyn till detta när man diskuterar AI-utvecklingen och dess konsekvenser.
Med denna förståelse i bagaget är det dags att gå vidare i nästa artikel i serien och utforska den fjärde industriella revolutionen lite djupare, med artificiell intelligens i fokus. Vilka etiska och sociala dilemman medför AI-revolutionen? Stay tuned för nästa del som kommer om en vecka.
ARASH GILAN, vd och medgrundare av marknadsföringsbyrån Viva Media.
Han driver även vd-podden och skrivit flera böcker inom tech och digitalisering där den senaste boken heter “En djävel på e-handel”.