Har du inställningen att det handlar om jobbiga regelverk med onödig byråkrati och onyttig rapportering? Tänk om. ESG är mer relevant än vad du kanske tror och dessutom en förutsättning för ett företags långsiktiga överlevnad.
Är du ändå osäker på varför detta ska vara nödvändigt? Låt oss reda ut några vanliga oklarheter:
ESG handlar om framtidssäkring av företag
Det som många belackare av ESG missar är att varje företag behöver en “license to operate”, vilket i korthet betyder att ett företag behöver förtjäna sitt förtroende utifrån hur företaget beter sig mot medarbetare, kunder, investerare och övriga intressenter. Allt fler företag upplever att deras kunder väljer produkter utifrån koldioxidavtryck eller att medarbetare väljer arbetsgivare utifrån hur företaget arbetar med sitt syfte eller inkludering. Mediernas uppföljning på företag som tar lätt på regelefterlevnad är skoningslös, och investerarna blir allt krassare på att sortera bort bolag som inte är investerbara, då företagens förmåga att arbeta med ESG är direkt avgörande för möjligheten att attrahera kapital. ESG är alltså en förutsättning för att ett företag överhuvudtaget ska existera i framtiden.
Det är skillnad på ESG och Impact
För att undvika att ESG-begreppet i onödan som kategoriseras “greenwashing” måste vi hålla isär ESG och ”impact” någorlunda. Ett impactföretag har som sitt viktigaste syfte att skapa en positiv effekt på omvärlden genom sin produkt, service eller affärsmodell. Ju mer finansiellt framgångsrikt företaget är, desto mer positiv extern effekt kan det åstadkomma, och de två faktorerna hänger intimt samman. Bra exempel är Einride, Northvolt, Oatly och Hyber. Fonder som investerar enbart i “impact” har därför ett förhållandevis smalt nålsöga i sin investeringslins.
ESG å andra sidan handlar om processer och styrning av ett företag, där företagets huvudsakliga syfte inte nödvändigtvis behöver vara att skapa en bättre värld. Företagen både kan och bör likväl ha som målsättning att hantera sina externa effekter, till exempel genom att vara klimatneutrala eller till och med klimatpositiva genom sin värdekedja, eller att styrelsen är representativ för samhället eller genom sin marknadsföring promotar kroppspositivitet. Exempel på sådana företag är Patagonia, Mentimeter, och YMR.
Även om vi sakta rör oss i en riktning där samhället förväntar sig att alla företag tar hand om sin egen negativa externa påverkan ska ändå ESG hållas isär från impact.
Regelverken är lättare att ta till sig än vad man kan tro
En vanlig missuppfattning är att regelverken har tillkommit för att företagen gemensamt ska lösa alla de utmaningar samhället står inför (i korthet rädda planeten). Så är inte fallet. SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation), som är det viktigaste regelverket för ESG, har primärt tillkommit för att värdera ett företags hållbarhetsrisker för att därmed säkra företagets långsiktiga framgång.
Ur det perspektivet är SFDR både företagsekonomiskt motiverat och kan göras begripligt.
Regelverket består av tre pelare:
- Bedömning av de ESG-risker inom som företaget kan utsättas för och hur företaget kan påverka omvärlden. Det handlar främst om hur företagets faktiska förmåga att bedriva sin verksamhet kan påverkas, men även inom vilka områden som företaget riskerar gå fel och genom negativa externa effekter kan förlora sin “license to operate” om inte insatser görs och följs upp.
- Företagets förpliktelse att bidra till eller positivt påverka några utvalda områden på något sätt, t.ex. genom att bygga på FNs Globala hållbarhetsmål.
- Transparens genom att rapportera på rimligt standardiserade mätetal, gärna de så kallade PAI (Principle Adverse Impacts). Framsynta företag bygger in uppföljning på ESG-mätetalen i sin ekonomiska rapportering. Mer komplext än så är det inte. Resten handlar om genomförande.
Framåtblick
ESG är i grunden ett bra ramverk för företag att förtjäna sin "license to operate". Vi som VC-bransch har ansvaret att stödja våra grundare att framtidssäkra sina verksamheter medan det fortfarande finns tid. Senast 2030 kommer detta att vara hygiennivå, och marknaden kommer inte att vara så förlåtande.
Så om vi ska göra 2023 till året då ESG verkligen händer, hur ser det ut?
På vår hemsida har vi publicerad en guide där vi delar metoder och ramverk som vi använder i vår verksamhet. Vi hoppas att du tycker att de tillvägagångssätt och verktyg vi delar är användbara och vi kommer att fortsätta dela våra framsteg när vi fortsätter att implementera vårt ESG-ramverk i vår portfölj. Du får gärna låna från det, förbättra det eller förkasta det, men ignorera det inte. Låt oss veta hur du har använt det och dela dina resultat och reflektioner med oss!
CAROLINE FARBERGER, Partner och styrelseordförande, Wellstreet
JESSICA RAMEAU, Partner och fondchef, Wellstreet