Det finns en siffra som ökar i Allbrights årliga rapport över jämställdheten i svenska börsbolag. Av de 361 granskade bolagen består styrelserna till 36 procent av kvinnor, en procentenhet högre än föregående år.
På andra områden ser det sämre ut.
Andelen kvinnor i ledningen står stilla på 27 procent mellan 2021 och 2022 och andelen vd-kvinnor på börsen minskar från 12 till 11 procent. Andelen kvinnor som har rollen som styrelseordförande minskar dessutom ytterligare, från 10 procent 2020 till 8 procent 2022.
“Årets rapport är en sällsynt sorglig läsning. Kvinnorna blir också färre på områden som försäljningschef och affärsområdeschef. Vi har sett tillbakagångar tidigare, men inte i nivå med årets siffror. Utöver att bolagen står stilla på 27 procent i år så ser vi också att andelen bolag som har jämställda ledningar står stilla på 19 procent för fjärde året i rad”, säger Amanda Lundeteg.
De områden där majoriteten av de ledande positionerna består av kvinnor är HR (83 procent), kommunikation/IR (66 procent) och jurister (57 procent). Lägst siffror återfinns inom vd:ar (11 procent) och IT/CIO/CTO (10 procent).
Allbright delar upp börsbolagen i tre kategorier. De jämställda finns på gröna listan, och utgör 19 procent av bolagen på börsen. Det är bolagen som har en jämn könsfördelning med minst 40 procent kvinnor i ledningsgruppen. Den röda listan, bolag som helt saknar kvinnor i ledningen, utgörs även den av 19 procent av börsbolagen.
Den gula listan är störst. Det är de bolag som har både män och kvinnor i ledningen, men som inte kommer upp till en jämn könsfördelning. Hela 224 av 361 bolag, eller 62 procent, återfinns i den här kategorin.
“Nio av tio bolag som placerade sig på röda listan i fjol saknar även kvinnor i ledningsgruppen i år”, konstaterar Amanda Lundeteg, som lyfter fram att utvecklingen i Sverige har saktat ned de senaste åren. Hon jämför också med andra länder som USA, där utvecklingen går mycket snabbare och efterlyser mer strålkastarljus på de här frågorna. Men även goda förebilder.
“När vi började kartläggningarna fanns det en helt annan anda. Då låg vi långt bakom på omkring 14 procent kvinnor i ledningen. Nu har vi kommit till en nivå där bolagen kanske tycker att de har jobbat på och nått en viss mättnadskänsla. Jämför vi med andra länder ser vi att det finns ett helt annat tryck som också behöver komma hit”, säger Amanda Lundeteg och fortsätter.
“Exempelvis i USA så har vi stora bolag med stora resurser som har tagit täten i form av Apple, Bank of America och Costco. De förebilderna saknas i Sverige och på gula listan hittar vi bolag som H&M, Clas Ohlson, SaS och Saab. Om de inte klarar av att nå jämställda ledningsgrupper hur ska mindre bolag med mindre resurser lyckas.”
För första gången har Allbrightrapporten undersökt hur lönsamhet och jämställdhet korrelerar med varandra. Här säger Amanda Lundeteg att undersökningen sker på ett litet urval bestående av bolag på den gröna respektive röda listan som ställs emot varandra.
“Vi har tittat på lönsamheten under fem år och på fyra av de fem undersökta nyckeltalen så har de jämställda bolagen en bättre genomsnittlig utveckling än de på den röda listan. Sen ska man vara försiktiga med att dra några slutsatser när det handlar om relativt få bolag och många faktorer som spelar in. Men i och med att vi har undersökt över tid och tittat på flera tal så tycker vi att det ger en indikation”, säger hon.
Siffrorna visar att bolagen på den gröna listan, alltså de med jämställda ledningsgrupper, har presterat bättre i vinstmarginalen, rörelsemarginalen, resultatet och i avkastningen på eget kapital. De ojämställda bolaget har visat en bättre omsättningstillväxt.
“Vi hoppas att det här är något som vd:arna tröskar igenom ordentligt i rapporten. För om det är något som kan väcka andan till förändring så borde det vara möjligheten att öka lönsamheten”, säger Amanda Lundeteg.
Rapporten lyfter också fram hur unga ofta diskrimineras på arbetsmarknaden (45 procent uppger det), att mångfald ofta lyfts fram som en viktig fråga av bolagen men att bara 1 procent har en budget avsatt för mångfald. Dessutom är det bara 1 av 20 bolag som har mätbara mål för fler diskrimineringsgrunder än kön.
Finns det några ljusglimtar i rapporten?
“Att styrelserna har kommit igång efter lång tid av stiltje. De tuffade på tidigare när det fanns ett hot om kvoteringskrav. När det hotet försvann blev det tre år av stiltje. Nu har hotet dykt upp på EU-nivå och då har det börjat gå framåt igen. Det trots att Sverige ser ut att undantas. Men det visar också vikten av tryck i debatten och att rikta strålkastarljuset mot frågan.”
Vad är dina tankar efter rapporten?
“Jag grämer mig för nästa års rapport. Jag hade lättare för att vara hoppfull tidigare år. Men jag är lite orolig för framtiden nu, för jag ser inte så många initiativ från politisk håll och från företagsledare. “