De flesta svenskar använder internet i någon utsträckning. Det brukar liksom ligga som själva grunden när organisationen Internetstiftelsen varje år presenterar sin stora undersökning Svenskarna och Internet.
Både ifjol och i år svarar hela 94 procent av de tillfrågade (över 16 år) att de använder internet. Men trots det kan årets rapport visa på flera enorma rörelser i hur mycket svenskarna faktiskt använder olika digitala tjänster.
Digitala tjänster ökar
För digitala brevlådor har ökningen varit störst bland 40-talisterna och de som är födda på 00-talet (rimligen för att de växer upp). Totalt svarade 68 procent att de använde en digital brevlåda idag, jämfört med 61 procent under 2021.
Kategorierna ovan kännetecknas båda av två dominanta spelare i de svenska storbankernas alternativ Bankid (som utmanas av bland annat Freja), liksom Kivra (som utmanas av Billo, Eboks och Min Myndighetspost).
Hur mycket ny mark som vinns av Kivra respektive utmanarna ingår däremot inte i undersökningen.
En marknad där det råder högre konkurrens är bland aktörerna som vill digitalisera vården. I Svenskarna och internet undersöks inte bara besök hos digitala läkare, utan även den totala användningen av digitala vårdtjänster. Där ingår även inlogg på exempelvis 1177 Vårdguiden och något så enkelt som att googla efter efter svar på sina olika symtom. Eller “sökt efter information på nätet vid sjukdom”, som det heter i undersökningen.
Med det urvalet kanske det inte är så förvånande att hela 83 procent av svenskarna har använt “digitala vårdtjänster”. Men även här syns en ökning från 79 procent året innan. Det är 60- och 70-talister som ökar mest.
När undersökningen frågar deltagarna hur många som har gjort ett digitalt läkarbesök det senaste året är det bara 24 procent av internetanvändarna som svarar att de har gjort det. Flest digitala vårdbesök görs av 00-talister, följt av 80-, 70- och 90-talister i den ordningen (alla kring 30 procent).
Medvetna om spårning
Enligt Internetstiftelsen begränsar de flesta internetanvändare sin användning på något sätt. Vanligtvis för att man vill skydda sin identitet, vilket innebär en begränsning i vilka sociala medier som används eller vilka funktioner olika appar tillåts använda. Framförallt bland yngre målgrupper är det här ett vanligt beteende.
Hela 81 procent uppger att de skyddar sin integritet online, där några vanliga åtgärder är att inte ge tillgång till platsinfo, att inte ge uttryck för åsikter i sociala medier, att undvika vissa appar och att inte ge tillgång till telefonens kontakter.
Här lyfter undersökningen också fram skillnader mellan könen. Exempelvis väljer männen i högre utsträckning att tacka nej till cookies online, samtidigt som fler kvinnor väljer bort att använda vissa appar helt. Män har däremot valt att undvika sociala medier i högre utsträckning än kvinnor.
Dessutom tänker en tredjedel av internetanvändarna på vilka digitala spår de lämnar efter sig på internet. Mest vanligt är det bland de yngre användarna. Organisationen märker också hur alla internetanvändare reflekterar över riktad reklam och annonser online.
E-handel
Det senaste året har 85 procent av befolkningen handlat på nätet (90 procent av internetanvändarna). I den äldsta målgruppen, vilket består av 20- och 30-talister, uppger 30 procent att de handlat online. Vanligast är att handla skor, kläder och accessoarer online. Men även julklappar och presenter är populära e-handelsprodukter.
Oroväckande nyheter för alla som hoppas på hårda paket under julgranen. Framförallt eftersom att exakt 36 procent av internetanvändarna svarat att de handlat i de två kategorierna det senaste året.
Läkemedel, hälso- och egenvårdsprodukter har 33 procent handlar, följt av böcker på 27 procent och skönhets- och hygienprodukter på 26 procent.
Det är kanske inte så förvånande att tobak och alkohol är det som färst handlar online.
Men att bara 11 procent handlar livsmedel eller hushållsprodukter låter inte så lovande för de många aktörerna som satsat stort på matförsäljning online. Här hittar vi bolag som Mat.se, Mathem, men aktörer som Foodora Marketplace (take away är en egen kategori) och det nyligen konkursade Vembla.
Kryptovalutor
Antalet svenska internetanvändare som har handlat med kryptovalutor är dubbelt så många som under fjolåret. Men det är fortfarande bara 6 procent som uppger att de har handlat med kryptovalutor någon gång under året. Dessutom har 10 procent av männen handlat med krypto, men bara 2 procent av kvinnorna.
Streaming
Omkring hälften av svenskarna tar varje dag del av någon form av streamad video varje dag, medan 87 procent har gjort det de senaste 12 månaderna. Störst är Netflix (flest användare varje dag) och SVT Play (flest användare per år).
Andelen som lyssnat på streamad musik eller podd de senaste tolv månaderna har ökat från 65 till 72 procent.
Streamade tv-kanalers playtjänster är hyfsad hög över alla åldersgrupper. Medans vanliga streamingtjänster som Netflix och musiktjänster som Spotify är vanligare bland unga än hos äldre.
Spotify har dessutom en helt överlägsen ställning hos de svenska internetanvändarna enligt de som har svarat på undersökningen. Hela 66 procent har svarat att de lyssnat på Spotify någon gång de senaste tolv månaderna. För tvåan Youtube Music är siffran 14 procent medans Apple Music och Tidal landar på 2 respektive 1 procent.
Även på poddar är Spotify störst när användarna får svara, med SR play och Apple Podcasts på andra och tredjeplats.
Intressant är också att 6 procent uppger att de lyssnat på ljudböcker på Spotify det senaste året, samma siffra för den etablerade ljudbokstjänsten Storytel är 12 procent. Även e-böcker ingick i frågan som ställdes. Totalt svarade 22 procent att de lyssnat eller läst böcker digitalt det senaste året.
Hemmajobb
Liksom i den förra rapporten har Internetstiftelsen också undersökt hur många som arbetar hemma. Andelen har ökat något från i fjol då 51 procent uppgav att de arbetat hemma något. I år ligger samma siffra på 57 procent.
Det är däremot färre som arbetat all tid hemifrån, från 21 procent 2021 till 15 procent under 2022.