De kallas ”loppistjejerna” i branschen och har guerillamarknadsfört sig live i Melodifestivalen och för det fått smäll på fingrarna av SVT.
Deras senaste affärsidé tar inspiration från amerikanska tv-program som ”Förrådsfyndarna” där antikexperter i blindo köper upp förråd i hopp om att komma över en dyrgrip eller två.
Loppistjejerna heter Maria Wiberg och Emma Perning. De är branschveteraner och ligger bland annat bakom Stockholmsmarknader AB. För 15 år sedan tog de fenomenet bakluckeloppis till Stockholm.
I lika många år har Maria Wiberg ofta fått frågan om hur länge loppistrenden kommer att vara. Det är som att på 1950-talet undra hur länge köpcentrum kommer att vara på modet, säger hon.
Loppisintresset växer explosionsartat, pådrivet av en egen skara influencers som Gustavsrum, Sofia Wood och Jenny Flealess som visar sina personliga köp på Instagram, och branschen måste akut bli mer professionell, menar Wiberg.
Det är där nystartade Loppla kommer in.
Räddar prylar från tippen
Loppla är en köp och sälj-sajt där säljaren auktionerar ut ett parti med saker, ett helt förråd eller ett dödsbo, antingen noggrant beskrivet med bild på varje pryl eller som en enda bild på det gäckande myllret av kartonger.
”Vi vill rädda alla prylar som aldrig kommer iväg – vi älskar dem med”, säger Wiberg.
Säljarna som aldrig kommer i väg med sina prylar, inte hinner eller kan på grund av livets omständigheter eller bara saknar bil blir av med rubb och stubb.
Köparna kan se sakerna i nytt ljus. Det kan handla om hobbysamlare som anar potential i någon annans samlade bråte eller professionella handlare som genom Loppla får en grossistkanal som tidigare har saknats, säger grundaren.
”Loppisbranschen är underutvecklad i struktur. Oprofessionell på många sätt och vis.”
Med Loppla faller en viktig bit på plats, enligt Maria Wiberg.
”Den i handlarledet får försöka smussla i grovsoprum eller gå runt på andra loppisar för att komma över varor. Det finns inga partihallar för begagnat.”
Hon säger att begagnatbranschen kommer explodera – att den måste göra det på grund av överkonsumtion och av miljöskäl.
”Det är inte bara lite på kul. Det kommer vara en stor och viktig del av framtidens ekonomi. Alla stora varumärken jobbar med cirkulära delar av försäljningen.”
Tipset: Tänk större!
Maria Wiberg har ett grundtips för den loppisbitna, och det rimmar med Lopplas affärsidé: Vidga vyerna för vad som är ett fynd.
Bara för att man inte har förrådet fyllt av Børge Mogensen-möbler och Murano-lampor betyder det inte att man inte sitter på en skatt.
”Fynd förändras över tid och fynd är olika beroende på varifrån man kommer i världen. Jag vet människor från andra länder som köper upp alla fotbollsskor de kommer över och sedan skickar dem till hemlandet. Det är gyllene fynd.”
Wiberg lyfter också fram kollegan Emma Pernings köp av gamla schlagerskivor i början av 00-talet. På ett par år gick de från att värderas till ett par kronor till att kunna säljas till entusiaster för några hundralappar.
Bakom Loppla står inte bara Maria Wiberg och Emma Perning. De har två investerare med sig, Paul Anderlind och Tom Wehtje, samt 50.000 kr i innovationsbidrag från Almi innovation.
Initialt kommer Loppla vara Stockholmsbaserat men intresset är stort runt om i Sverige.
”Vi är ganska sugna på att fortsätta vidare. Det är inte så länsbundet. Många vill hoppa på”, säger Maria Wiberg och påpekar att finländarna åker och storhandlar begagnat i Sverige då det jämförelsevis fortfarande är väldigt billigt.
”Det är vårt mission att rädda prylar! Det här vet vi är så himla efterlängtat, att koppla ihop de som inte orkar eller kan med de som längtar efter att ge sig ut.”