I Danmarks säljs sedan flera år äpple- och ingefärsjuice med krossade torkade syrsor och i Schweiz kan du äta en “Flexi burger”, en burgare med 50 procent kött och 50 procent mjölmaskar.
Men i Sverige har det gått segt att få insekter godkänt som mat. Den 27:e oktober 2020 kom så av många bolag det efterlängtade beskedet från Livsmedelsverket: sju arter är nu godkända för försäljning i Sverige. Nu är det inte längre någon tvekan om att insekter är framtidens mat.
De som orkade härda ut under de tunga åren i väntan på beskedet kan nu klappa sig själva på axeln. I Sverige finns drygt tio insektsentreprenörer, men det är få som har fått igång sin intäktsström. Tebrito är förmodligen det bolag som har kommit längst. Deras idé är att odla mjölmaskar, som innehåller mängder med protein, i industriell skala. De kallar sig själva ett business-to-business-företag och levererar idag insektsprodukter till livsmedelsindustrin i hela Europa. Just i år firar de tioårsjubileum.
Tebrito har fått göra andra grejer i väntan på Livsmedelsverkets beslut, bland annat tagit tillvara på spillningen från mjölmasken, och sysslat med djurfoder. Deras senaste innovation går ut på att använda bioslam från massaindustrin som näring för mjölmaskarna, i stället för rester från spannmålsindustrin, vilket öppnar för en ny värdekedja.
Med Livsmedelsverkets godkännande kom också riskkapitalet. I ett första skede 8,3 miljoner kronor. Nu har man tagit in ytterligare 30 miljoner kronor i en kapitalrunda som gjorts i det tysta.
“Vi blev fulltecknade. Pengarna ska användas till att automatisera vår anläggning i Orsa och att bygga produktionsvolymer. Målet är att nå 200 ton insekter till 2024”, berättar Nils Österström, som är grundare och vd på Tebrito.
Almi Invest är storägare och gick in för tredje gången gillt. Bland övriga ägare finns Creality, Aqil och Crosslight Food.
“De som har investerat har inte bara kommit med pengar, utan med kompetens, och är några som bidrar till utvecklingen. Det är personer med industriell tyngd som tidigare har byggt framgångsrika bolag.”
Man har dessutom inlett ett samarbete med Tetra Pak, som bygger på att de utvecklar lösningar för processlinor för framtidens alternativa proteiningredienser. Här testar de en mockadryck baserad på mjölmaskarna.
“Vi har ett lyckosamt samarbete med Tetra Pak, mjölmaskarna tillför rätt konsistens och känsla till mockaprodukten.”
Utmaning att plocka in pengar
Men Nils Österström erkänner att det var en utmaning att ta in riskkapital innan beskedet kom.
“Det är svårt att agera på en marknad där man inte får sälja produkter. Men det fanns också andra möjligheter till affärer då vi gör växtnäring som baseras på spillningen från mjölmasken och djurfoder.”
Marknaden för just mjölmaskar som mat kommer växa med drygt 28 procent årligen fram till 2030, enligt researchföretaget Meticulous Research. Nils Österström tror att de har en fördel i och med att de var tidiga på banan.
“Vi försöker uppfinna så lite som möjligt nu. Efterfrågan stiger över tillgången, så nu behöver vi skapa en effektiv produktion.”
Kan ni komma att expandera till andra arter utöver mjölmaskarna?
“Mjölmasken passar bra med svenska förhållanden och smakar bra. De lösningar som vi tar fram kanske passar till andra typer av insekter, men vi ser i dagsläget att man behöver specialisera sig, och då blir det på mjölmasken.”
Många ryggar fortfarande tillbaka när de hör att vi ska äta insekter i framtiden. Måste vi vänja oss nu?
“Vi ser faktiskt en ganska stor del som inte har problem att äta insekter, särskilt de som bryr sig om kropp och miljö. De ser det som ett alternativ till att få i sig alla näringsämnena.”
Men än dröjer det innan vi får se insekter i svenska livsmedelsbutiker.
“Det finns ett antal produkter i pipen, men just nu är det produktutveckling och matcha volymerna som finns tillgängliga. Det kommer bli en spännande tid framöver.”