I Europa finns ett gemensamt regelverk om hur stora kapitalbuffertar banker och andra finansinstitut måste ha i sina balansräkningar för att samhällsrisken inte ska bli stor. I Sverige är Finansinspektionen som övervakar reglerna och ser till att de följs.
Förra hösten rapporterade Dagens Industri att FI ställt ett mycket högre kapitalkrav på Klarna än tidigare, motsvarande 7,5 procent av det som brukar kallas de riskvägda tillgångarna. Det skulle nästan innebära en fördubbling i fråga om kapitalbehov för Klarna som överklagade till förvaltningsrätten.
Men FI står på sig, rapporterar DI, och refererar till ett yttrande som tillsynsmyndigheten har lämnat till förvaltningsrätten. I detta står det bland annat att de nya kraven är nödvändiga “för att återspegla den höga risknivån” i fintechbolaget.
”Vägledningen är inte enbart ett resultat av stresstestets utfall, utan resultatet av en sammanvägd bedömning i vilken Klarnas sammanlagda risker och Klarnas förmåga att hantera och absorbera dessa ingår”, skriver FI i sitt yttrande, enligt Dagens Industri.
Klarna, som gjorde en förlust på drygt 7 miljarder kronor i fjol, har under de senaste åren gjort flera emissioner. På finansmarknaden och i fintechbranschen är det många som frågar sig när bolaget ska ta in nästa pengar och till vilken värdering. Flera av Klarnas noterade sektorkollegor har fallit brant på börsen under det senaste året, till exempel Affirm och Adyen.