Nyligen kunde Breakit avslöja att det finns en stor oro bland entreprenörer, vd:ar och andra chefer i Sverige kring hur det ser ut på arbetsmarknaden. Tillgången på arbetskraft inom många yrken är låg och i lönerna pressas upp. Över 100 chefer och grundare vittnade för Breakit om svårigheterna i att rekrytera och behålla talanger.
Några som däremot inte har haft problem att rekrytera, åtminstone enligt dem själva, är just Norrsken. För bara några månader sedan berättade Tove Larsson, general partner på Norrskens riskkapitalbolag, att de fick in över 300 ansökningar varje gång de la ut en ny tjänst.
En som lockats till Norrsken är Sara Kappelmark. Hon ansluter efter hela tolv år på managementkonsultbolaget McKinsey i ryggsäcken, de fem sista som partner. Sen insåg hon att hon satt på ett privilegium som tillät henne att göra något som skulle kunna påverka världen i en positiv riktning – där lönen inte behövde vara det främsta kriteriet.
“Jag kände ett ansvar att ta min erfarenhet, använda den och de operativa år jag har kvar för att vara med och lösa världens utmaningar”, säger hon.
Valet föll alltså på Klarna-medgrundaren Niklas Adalberths impact-satsning Norrsken, där hon tar den kombinerade rollen som finanschef och operationell chef.
Varför lockades du till Norrsken?
“Det finns många sätt att göra skillnad i världen, men jag har följt Norrsken sedan starten och tror på deras idé om effektiv altruism och att använda resurserna där de gör nytta. Sen är jag också imponerad över att Norrsken fått mycket gjort, från verksamheten i Sverige till att börja bygga ett globalt ekosystem för impact, till exempel genom öppningen av Norrsken House i Kigali och vc-fonden Norrsken22, med fokus på afrikanska tillväxtbolag.”
Vad ska du göra?
“Jag ska möjliggöra en uppskalning av Norrskens effekt i världen. Mer konkret innebär det att jag ansvarar för hur vi använder kapitalet för att få mest effekt och sätta upp processer som fungerar för att skala.”
Vad gäller uppskalningen globalt berättar Sara Kappelmark att de i hög utsträckning testar sig fram för att se vad som funkar och inte.
Sara Kappelmark själv lyfter också fram att det kan vara en priviligerad position som gör det möjligt att välja vissa arbeten. Men också att hon själv sett att hon är en del av en större makro-trend.
“Jag tror att det är väldigt personliga val. Men jag är nog också del i en makrotrend där många har gjort samma resa och jag tror att flera i Sverige har den möjligheten att kanske välja det som känns meningsfullt – samtidigt som de ser problemen som måste lösas”, säger hon och fortsätter.
“Jag tror fler ser att man inte vill eller kan separera arbetslivet, med viljan att göra gott eller ens intressen i privatlivet.”
Själv är Sara Kappelmark positiv till att samhället kommer att lyckas nå nettonollutsläpp till 2050, ett mål som behövs för att hålla uppvärmningen under 1,5 grader celsius. Då är hon själv 65 år och hennes dotter 30. Två milstolpar i livet som hon kopplat till klimatkrisen på olika sätt.
“Det blir så tydligt för mig att det här måste ske under mitt arbetsliv. Och min dotter fyller 30, då har man precis börjat arbetslivet. I klimatfrågan lägger vi nog för stor tyngd på vad unga kan lösa, vi kan inte riktigt vänta på dem. När jag var 30 hade jag precis kommit hem från en resa runt jorden, det hoppar jag att min dotter och hennes vänner också kan göra när de är 30”, säger hon.