Den 17 december 2021 började en ny visselblåsarlag gälla i Sverige. Nya EU-direktiv har kommit som innebär att den tidigare lagen som Sverige hade på det här området inte höll måttet.
Bland annat innebär den nya lagen att skyddet för visselblåsare i privata företag blir starkare. Ett exempel är att alla bolag med minst 50 anställda senast 2023 måste upprätta interna kanaler för rapportering för visselblåsare. Företag med över 250 anställda måste ha det här systemet färdigt redan i juni 2022.
Tidigare behövde anklagelserna vara brottsliga för att få skydd men nu räcker det att de visar på allvarliga missförhållanden och är av allmänintresse. Det finns inte heller längre ett krav på att först och främst rikta anklagelserna internt utan nu går det att direkt visselblåsa till media.
“Det här är en signal från samhället om att man vill att folk ska våga berätta om missförhållanden som sker. Och att personer som gör det också ska få skydd”, säger Helène Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer.
Visselblåsande i techbranschen
Visselblåsande som fenomen är ofta förknippat med skumraska myndighetsutövanden. Många tänker nog exempelvis på Edward Snowden och hans avslöjande om USA:s omfattande spionage 2013.
Den nya lagstiftningen är dock också högst relevant för techbranschen. I takt med att techbolagens inflytande ökar över privatpersoners vardag så går det att se en ökning i av antal rapporter om missförhållanden och oetiska beteenden från techbolagens håll.
Ett tydligt exempel i närtid är Frances Haugen, tidigare datavetare på Facebook. I oktober läckte hon tiotusentals interna dokument som visade på att bolaget i de flesta fallen prioriterar sig själva när det uppstår en intressekonflikt i vad som är bäst för för bolaget och för allmänheten. Kontentan var att Facebook inte lyckas så bra med att stoppa propaganda och vilseledande information som man påstår sig göra.
I höstas kunde även Breakit avslöja att den svenska spelutvecklaren Paradox hade problem med interna missförhållanden. En medarbetarundersökning som genomfördes av fackförbunden Unionen och Sveriges Ingenjörer visade att 44 procent av de anställda hade upplevt kränkande/felaktig behandling. Sammanställningen visade att problemen främst handlade om mobbning och könsdiskriminering.
Komplex lagstiftning
Många lyfter dock fram att den nya lagen aktualiserar en problematik som finns sedan tidigare. Risken finns att visselblåsarlagen “krockar” med lagen om företagshemligheter.
“Även om syftet är väldigt gott så är det en väldigt krånglig lagstiftning som är mycket mer omfattande än den vi har haft tidigare i Sverige. Om man läcker en företagshemlighet, till exempel information om en skadlig produkt som ännu inte är patentskyddad så ska man inte drabbas av skadeståndskrav”, säger Helène Robson.
Hon fortsätter:
“För att skyddet ska gälla måste det dock vara ett missförhållande som det finns ett allmänintresse för. Det är såklart svårbedömt när det finns och man måste ju också kunna visa att man har fog för det man säger vilket kan vara svårt. Kan man inte bevisa det så har man inget skydd av lagstiftningen och då kan det bli väldigt allvarliga konsekvenser”
Med tanke på de eventuella konsekvenserna menar Helène Robson att den som funderar på att visselblåsa inte ska förhasta sig.
“Vårt råd generellt är att man kontaktar facket för att få råd innan man går till media med den informationen man har. Det är trots allt inte helt riskfritt att visselblåsa och det är bra att få råd om vilket skydd som man har. Även om inte längre måste slå larm internt först längre så kan det vara värt att överväga med tanke på att man tar en betydligt mindre personlig risk då”, säger Helène Robson.