Breakit logo
Sök ikon
Breakit logo

Gästkrönika

Einar Bodström: Sverige har blivit med climate-tech – här är 6 spaningar från året som gått

Einar Bodström, medgrundare, ClimateView. Foto: Press/iStock

2021 blev året då svenska climate tech-branschen etablerades, växte och frodades.

Einar Bodström, medgrundare ClimateView, blickar tillbaka och summera året med ett gäng spaningar.

“Branchkollegor” svarade jag när min fru undrade vilka jag skulle äta frukost med. Jag noterade mitt eget ordval som nytt och ställde senare kontrollfrågan till Mathias Wikström (Doconomy), Kristian Rönn (Normative) och Tove Larsson (Norrsken): har Sverige gått och blivit med en klimatteknikbransch? 

JA! blev svaret.

2021 blev året då svenska climate tech-branschen etablerades, växte och frodades. Låt oss blicka tillbaka och summera året med följande spaningar. 

1. Det är jättebråttom i climate tech-branschen

Kommentar överflödig.

2. Talang goes climate

Tove Larsson berättade att Norrsken får i genomsnitt mer än 300 sökande på varje tjänst. Samtidigt kan vi andra konstatera att vi har en exponentiell ökning av supertalanger från världens alla hörn som söker sig till oss. En av de vanligaste återkommande profilerna är en hyfsat nybliven förälder runt 35 år som vill flytta från från fintech till climate-tech. Varmt välkomna säger vi!

3. VC goes climate 

Att investeringar i climate-tech är hett råder ingen tvekan om. En iakttagelse som vi alla delar är att VCs som säger att de “tittar på climate-tech” men inte gjort några faktiska investeringar kan rodna så att det syns på Zoom.

Vi (ClimateView), Normative och Doconomy stängde våra respektive serie A-finansieringsrundor inom loppet av ett par veckor under hösten 2021 där allas rundor leddes av internationella investerare. Att vi under kommande år får se några svenska climate tech-bolag ta in s.k. “monsterrundor” ser vi som givet.

4. Staten och näringslivet sitter i samma båt

“Staten har aldrig varit sexigare än i klimatomställningen”, hörde jag någon säga är beredd att hålla med. Den ljuvaste musiken uppstår sen när staten och näringslivet drar åt samma håll. 2022 kommer såklart vara fyllt av infekterade målkonflikter (vindkraft, kärnkraft, skogsbruk mm), men också av en furios framfart där så många, kanske för första gången, delar samma tydliga målbild. Är climate tech statens nya darling? Det tror vi. 

Sverige är väl positionerat som föregångsland. Det märkte vi på COP26 där vi var inbjudna av svenska paviljongen att närvara jämte industrijätterna. Climate-tech som svensk exportvara lär bli allt tydligare under 2022 med ett knippe viktiga möten kring smarta städer, ungas klimatengagemang och Stockholm 50+ som hålls under året som kommer. 

5. Go big or go home

Klimatomställningen är det mest förutsägbara skifte som världen hittills skådat. Eftersom den också är förbluffande symmetrisk mellan världens länder, städer och företag så är förutsättningarna för supersnabb global uppskalning fantastiska. Utan tvekan så har Northvolt varit en inspirationskälla för hela det svenska ekosystemet i att tänka stort och fort.

6. Ett svenskt climate tech-under?

Northvolt, H2Steel, Einride, Cake, Candela, Xshore, Heart aerospace, Normative, Doconomy, ClimateView, m.fl. Listan kan göras lång. Kommer 2022 vara året då uttrycket “the Swedish climate tech wonder” används för första gången? Inte omöjligt.   

2022 kommer det bli åka av i svenska climate tech-branchen. Hoppas att ni vill vara med!

Einar Bodström, medgrundare, ClimateView

Läs mer