Sök ikon

Teint satsar stort på att inkludera: “Finns många produkter som behöver en makeover”

Nebe Almayahi, grundare av Teint. Foto: Jasmin Said.

Familjen flydde till Sverige när Nebe Almayahi var fyra år – 21 år senare var hon tillbaka i Irak och arbetade med företag som ville etablera sig i området. När hon nu satsar på att bygga sitt egna bolag har bakgrunden spelat en viktig roll.

Tobias Blixt

Tobias Blixt

tobias.blixt@breakit.se

Reporter

Nebe Almayahi ägnade sju år åt att hjälpa svenska företag som ville etablera sig i eller börja sälja mot marknader i Mellanöstern och Asien. Först som managementkonsult på Business Sweden och sedan på life science-bolaget TSS. Nu står hon redo att lansera sin helt egna e-handel Teint – med inkludering och mångfald som ledord – och där plåster anpassade för olika hudtoner är den första produkten att lanseras. 

Men satsningen ska också rymma flera olika produkter som ska göras mer lättillgängliga för människor som behöver dem.

“Vi vill släppa en ny produkt var sjätte månad och är redan i en prototypfas för nästa produkt. Vi siktar på aggressiv expansion här. Men vi vill att när någon tänker på inkluderande produkter, så ska de tänkta på Teint. Det är det vi vill uppnå. Även om det råkar bli så att vi börjar med plåster”, säger hon.

Nebe Almayahi var fyra år när hon och familjen kom till Sverige som flyktingar från Irak. Hon växte upp i Örebro-förorten Vivalla, något hon själv beskriver som en uppväxtmiljö där det i hög grad saknades förebilder att se upp till.

21 år efter att familjen flytt till Sverige återvände Nebe Almayahi till Irak – där hon via en praktikplats på Utrikesdepartementet tog sig vidare till en roll som managementkonsult på Business Sweden. 

“Jag fick möjligheten att stationeras i Bagdad i Irak. För mig, med mitt irakiska påbrå och min svenska uppväxt kändes det som en fantastisk möjlighet att kunna hjälpa båda mina länder, att bygga ett efterkrigets Irak samtidigt som att jag hjälper svenska bolag att öka sin export”, berättar hon. 

Hennes bakgrund har också format och lagt grunden till det hon nu vill göra med sitt bolag. Att det blev plåster kan spåras till när Nebe Almayahi på ett Ica i Stockholm såg hur en av de anställda hade ett plåster i ansiktet som inte alls passade hans hudton.

Plåster har varit hett tidigare

Debatten om plåster (och andra produkter) som borde finnas anpassade för olika hudtoner är inte heller ny. Bland annat fick frågan stor medial uppmärksamhet här i Sverige 2015. 

“Trots detta så är det är svårt att hitta de här plåstren lättillgängligt i Sverige”, säger Nebe Almayahi och fortsätter:

“Jag gjorde sedan en moodboard över produkter som inte är inkluderande, då menar vi i den breda bemärkelsen och inte bara hudfärg, utan även sånt som ålder, funktionsvariation och kön. Det finns många produkter som behöver en makeover idag.”

Design, hållbarhet och inkludering

Teint är idag egenfinansierade. Lanseringen skedde tidigare i veckan på flera marknader, där Sverige, Dubai och Kanada var först ut. Produkterna ska säljas både i en egen e-handel, men också hos återförsäljare som nätapoteket Meds. 

Varför tror du att det saknas produkter av den här typen?

“Jag undrar samma sak. Varför finns det inte? Helt ärligt tror jag, när det gäller plåstren, att de stora bolagen är lite bekväma och föråldrade. Det finns några få stora som är aktiva på marknaden och de sätter agendan och de säljer ändå. Vi vill utmana och få dem att vakna upp.”

Hur tänker ni kring hållbarhet och miljö i tillverkningen?

“Det är en av våra pelare. Vi pratar om design, hållbarhet och inkludering. Vi har plastfria produkter, plåstren är helt i textil. Vi har valt ansvarsfullt framtaget papper och har tagit fram en konstruktion som gör att vi kan använda så lite lim som möjligt och som dessutom är så kompakt som möjligt både i hur plåstren lagras men även hur kartongerna kan packas”, säger Nebe Almayahi och fortsätter:

“Vi tänker också på hållbarhet i andra områden, ekonomisk och social hållbarhet går in i inkluderingspelaren. Vi har valt att jobba med kriminalvården som viker förpackningarna och packar dem. Det är en aspekt som jag tycker är viktigt i social hållbarhet, att man ska ge folk en chans.”

Läs mer