Stiftelsen Allbright har återigen lanserat en matig rapport där de synar börsbolagens jämställdhetsarbete i sömmarna. I år lyfter rapporten upp flera ljusglimtar i utvecklingen – men som vanligt går utvecklingen långsamt.
Till de positiva talen hör att antalet kvinnor i börsens styrelser blir fler, från 34 till 35 procent mellan 2020 och 2021. I ledningsgrupperna ökar kvinnorna från 25 till 27 procent och antalet kvinnor på vd-posten i börsbolagen ökar från 35 till 43 stycken – totalt utgör de 12 procent av Stockholmsbörsens bolag.
“Det går framåt, men det går inte i något rasande tempo”, säger Maija Inkala, talesperson för Allbright till Breakit och fortsätter:
“Det positiva är att det går framåt på flera fronter. Vi ser en positiv utveckling i ledningsgrupperna, i styrelserna som stått stilla i tre år, och även en ökning i både vd-poster och i linjepositioner. Vilket kan jämföras med att vi förra året såg att utvecklingen tog ett steg bakåt.”
Maija Inkala lyfter också fram att vi med dagens tempo kommer att ha lika många män och kvinnor i ledningsgrupperna först 2042.
Att antalet kvinnor i linjepositioner, alltså roller med resultatansvar, ökar är också en viktig nyckel för att säkerställa en fortsatt bra utveckling med fler vd-kvinnor framöver. Eftersom att vd-rollen ofta rekryteras därifrån.
Vad tror du att den här utvecklingen beror på?
“I fjolårets rapport kunde vi visa att andelen bolag som helt saknade kvinnor på högsta position ökade. Då gick Nasdaq ut och sa att det inte kunde fortsätta såhär och utbildade företag inom detta. Så vi kan ju hoppas att det faktiskt har skett en kompetenshöjning som också kan öka på takten ytterligare.”
"Kvinnor kan inte själva ansvara för utvecklingen"
En annan ständigt aktuell fråga inom näringslivet är vilka som faktiskt får ta del av kapitalet och vilka som har ägandemakt. Allbrights rapport visar att börsens ledande befattningshavare ofta har äganden i sina bolag, men av det totala aktievärdet så äger manliga chefer i börsens ledningsgrupper hela 99,28 procent.
Något som rapporten bland annat förklarar med att det är mycket vanligare med män som både grundar bolag och sedan sitter kvar som vd efter börsnoteringen. När Pernilla Nyrenstens Revolutionrace börsnoterades tidigare i år vad det första gången under de 160 som Stockholmsbörsen funnits som en kvinna gjort den resan. Vilket rapporten också lyfter fram delvis kan förklaras med att kvinnor endast får omkring 1 procent av riskkapitalet varje år.
“Kvinnor kan inte själva ansvara för utvecklingen. Det måste vara de som sitter på pengarna och makten”, säger Maija Inkala och fortsätter:
“Här är investmentbolaget Kinnevik ett bra exempel. De antog ett ramverk för mångfald och jämställdhet för dem själva och deras portföljbolag. Sen öronmärkte de också pengar som skulle investeras i kvinnliga grundare. De har uppnått nästan alla mål de satte upp och de visar att den här förändringen är möjlig.”
Antalet "godkända" bolag kvar på samma nivå
Av rapporten framgår också att det nu finns 67 av totalt 347 bolag på Stiftelsens “Gröna Lista”, vilket rankar bolagen efter närheten till en helt jämn fördelning mellan män och kvinnor i ledningsgruppen, i linjepositioner i ledningsgruppen och i styrelsen. Procentmässigt utgörs listan fortsatt av 19 procent av börsens bolag, precis som under 2020.
Listan över bolag som har både män och kvinnor i ledningen men som inte uppnår en jämn fördelning utgörs av 211 bolag eller 61 procent. En ökning med 1 procent mot föregående år.
De röda bolagen, alltså de som helt saknar kvinnor i ledningsgruppen, uppgår till 41 stycken och har minskar med 1 procent till totalt 20 procent.
“Tittar vi på den röda listan så består den i hög grad av samma bolag som året innan”, konstaterar. Maija Inkala.