Förra veckan inleddes med Breakits avslöjande om att många anställda, framför allt kvinnor, på gamingbolaget Paradox har upplevt kränkande behandling på bolaget.
Dessutom fanns det flera vittnesmål om att det råder tystnadskultur på bolaget och att den högsta ledningen skyddar förövarna om dessa finns på chefsnivå. Bara en vecka efter Breakits artikel gick bolaget vd Fredrik Wester ut med att han uppträtt “olämpligt” mot en enskild anställd på en konferens i början av 2018.
Några veckor innan härvan på Paradox kom till allmän kännedom hade Sveriges Radio satt luppen över branschen och då med fokus på det omfattande övertidsarbetet för vissa spelutvecklare på framför allt mindre spelföretag, det som i branchen kallas crunch.
Nu har Sveriges Ingenjörer bjudit in branschorganisationen Dataspelsbranschen till ett möte för att diskutera problemen.
“Det har på senare tid framkommit tydliga uppgifter om att det finns upplevda arbetsmiljöproblem. Det gör att vi vill få till det här mötet så fort som möjligt. Vi har haft en dialog med branschen redan innan, men nu känns det väldigt påkallat att träffas”, säger Ulrika Lindstrand, som är förbundsordförande i Sveriges Ingenjörer, till Breakit.
“Vi vill fånga in branschens syn på de här frågorna”, fortsätter Ulrika Lindstrand och lägger till att förbundet bland annat vill diskutera arbetstid och andra arbetsmiljöfrågor.
Internationellt har flera gamingbolag också skapat rubriker på temat dålig arbetsmiljö. Den senaste tidens artiklar i Sverige har av vissa setts som en bekräftelse på tidigare farhågor om att problemen även finns bland svenska bolag.
“Det har varit en bransch med ganska små företag som på kort tid vuxit sig stora. Ofta har det varit riktigt eldsjälar som drivit de här bolagen. Då kanske man inte alltid har tänkt på exempelvis arbetstider, utan man har kört på”, säger Ulrika Lindstrand om de möjliga skälen till varför problemen ser ut att vara utbredda bland just gamingbolagen.
Branschen är som sagt ung, men de senaste årens explosiva tillväxt gör att bolagen även sätter ett makroekonomiskt avtryckt i Sverige. Bolagen representerar numera stora exportvärden, något som speglas i Sveriges Televisions dokumentärserie Det svenska spelundret.
“Vi vill så klart att denna bransch ska fortsätta växa och leva. Men om detta ska bli en långsiktigt hållbar bransch, där människor kan utvecklas och trivas, då kan man inte köra det på samma sätt som man gjorde från början. Man måste hitta en bättre balans”, menar Ulrika Lindstrand.
Hon hoppas att den senaste tidens negativa uppmärksamhet blir en “ögonöppnare för branschen”. Nu när branschen har blivit så stor kan den inte förlita sig på några få superduktiga kreatörer som gett allt och lite till för att få fram spel. Därmed måste fler kompetenser tillvaratas, lyder hennes resonemang.
“Det är kanske inte så lätt att cruncha om man är småbarnsförälder. Då måste arbetstiden och arbetsmiljön anpassas på ett annat sätt”.
Men kulturen har ändå byggts upp under flera år. Hjälper det verkligen att två organisationer sätter sig ned och dricker kaffe och pratar?
“Jag tror att det en bra början och kan ge en bra grund att stå på. Om vi kan kan komma överens om hur vi skulle vilja att det ska se ut, vilka villkor som ska gälla, så blir det lättare att få till en dialog lokalt ute på bolagen”, svarar Ulrika Lindstand.
Inbjudan om mötet gick ut tidigare i veckan och i skrivande stund har Dataspelsbranschen inte svarat på denna.