Som en del av en granskning av lånebranschen gjorde Svenska Dagbladet Näringsliv, SvD, ett köp av en mascara från Bianca Ingrossos snabbväxande e-handel Caia Cosmetics som använder sig av en betalningslösning från Qliro.
I samband med köpet klickar tidningens reporter i en ruta som gör att man som konsument godkänner Qliros villkor, bland annat att kontaktuppgifterna kan användas för marknadsföring av bolagets andra tjänster.
Bara någon dag efter köpet får SvD ett erbjudande om att skjuta upp betalning för mascaran till en kostnad om 50 kronor. Ett par veckor senare får tidningen ett första erbjudande om att låna pengar från Qliro.
”80 000 kunder har redan ansökt. Gör som tusentals andra, testa och se vad vi kan göra för dig”, lyder det första erbjudandet.
Sedan följer ytterligare 17 mejl på fem månader med erbjudande om att låna pengar av Qliro.
Såväl Caia Costmetics som Konsumentverket reagerar på uppgifterna.
“18 mejl om blancolån om man har gjort ett köp, det är inte något som vi vill bidra till. Jag kommer att ta ett samtal med Qliro och fråga dem om det är såhär det går till”, säger Caias vd Mikael Snabb till SvD.
Svensk lag säger att marknadsföring av krediter ska vara måttfull och inte påträngande.
“Spontant skulle jag säga att marknadsföringen inte känns särskilt måttfull när syftet var att köpa en mascara och du inte ens efterfrågat en kredit”, säger Anna Hult, jurist på Konsumentverket, till tidningen.
Qliro, som har nästan 50 handlare på sin kundlista, ökade sin utlåning med 20 procent under det andra kvartalet och den översteg därmed 1 miljard kronor, däribland blancolån.
Qliros vd Carolina Brantman har inte velat ställa upp på en intervju med SvD.
Angående kritiken från Konsumentverket skriver bolaget i ett mejl till tidningen att bolaget följer branschens riktlinjer.