Jag läser Breakits Johanna Ekströms granskning om männen som bygger miljardbolag med så kallad “female empowerment” och precis som många andra kvinnor känner jag mig träffad. Det är faktiskt något som skaver med att klicka hem ett par tajta träningstajts på Instagram och tro att jag stärker kvinnor – när jag i själva verket bidrar till att en grupp män blir mångmiljonärer.
Men det som verkligen får mig att haja till är intervjun med Henrik Grundén, medgrundare av klädbolaget Stronger.
Han blir förvånad över frågan – och har inte reflekterat över att någon skulle reagera negativt på att tre killar säljer träningskläder till kvinnor med peppiga budskap om självkänsla. I stället lyfter han att bolaget har en kvinnlig vd och att 90 procent av de anställda är kvinnor.
Det är såklart fint på ett sätt – någonstans är ju viljan att göra gott det viktigaste.
Men det säger också något om klimatet i tech- och startupvärlden just nu.
Vi tror att vi är så jämställda för att vi anställer kvinnor och har kvinnor som vd:s och i styrelsen. Vi skriver peppiga budskap på Instagram om starka kvinnor och känner att vi har gjort något. Som hajpade rakhyvelbolaget Estrid, som lägger ut Instagramposter om att “f*uck norms and the patriarchy” – och samtidigt har två manliga storägare som inte verkar förstå problemet med just det.
Men så länge kvinnor bara äger småsmulor i den här branschen kan vi inte kalla oss jämställda. Det gäller särskilt de bolag som gjort feminism till sin affärsidé.
Jag är själv delägare i Breakit och vet att frågan om ägandeskap är komplex. Det är tyvärr inte så enkelt som att ägarna bara kan ge bort lite aktier och så är saken löst. För att äga 10 procent av Stronger i dag skulle jag behöva 150 miljoner kronor – och det säger sig självt att den typen av kapital är svårt för de flesta att skaka fram. (Sen finns det andra vägar att gå – som optioner, reverser, aktieägarlån och jobb mot equity, men det är en annan krönika.)
Men det vi åtminstone kan göra är att sluta låtsas – och börja kalla en rakhyvel för en rakhyvel. Ett bolag som till en majoritet ägs av män blir inte jämställt för att de anställer kvinnor och postar peppiga budskap om starka kvinnor. Där går gränsen, och att smarta entreprenörer och investerare inte ser den paradoxen övergår faktiskt mitt förstånd.
LÄS OCKSÅ: Männen bygger miljardbolag på feminism – kvinnor kammar hem noll