Helena Samsioe har tilldelats titeln ”Drönardrottningen” av medier världen över, och Forbes har gett henne en plats på sin tunga lista ”World’s Top 50 Women in Tech”.
Helena Samsioe är entreprenören som vill skapa en bättre framtid med hjälp av drönare. För fem år sedan startade hon bolaget Globhe som samlar in och analyserar bilddata från drönare i syfte att samla information och förutse katastrofer.
”Det bygger på en digital plattform, Crowddroning by Globhe, som är uppkopplad till 3800 drönare i 82 länder som samlar in bilddata på beställning från kunder. Beställningen matchas mot närmsta drönarpilot i området som flyger varpå datan laddas upp i vår plattform”, förklarar Helena Samsioe.
Globhes drönarpiloter har tillsammans tagit 3 miljoner bilder. Den typiska kunden än hjälporganisationer och privata bolag som behöver uppdatera bilder av aktuella områden.
”Den satellitdata som finns tillgänglig via exempelvis Google är ofta flera månader gammal och visar inte förändringar som skett i närtid och där är drönarbilder ett alternativ. Det kan vara allt från regeringar till FN eller infrastrukturbolag som vill veta vad som händer och vad som behöver åtgärdas. Drönarbilder ger också betydligt bättre kvalité än satellitbilder då man kan zooma in upp till 100 gånger mer”, säger Helena Samsioe
Datan används både för att förebygga katastrofer, exempelvis broar som är på väg att rasa, eller för att skapa överblick över olyckor som redan skett. Drönarna används bland annat för att inspektera telekom-master världen över, scanna efter risker för skogsbränder samt förutse utbrott av malaria genom att kartlägga områden där myggorna förökar sig.
I Sverige används de för att kartlägga vattenföroreningar i Sverige. Globhe har ett projekt i samarbete med Vinnova, DHI och Norrvatten där drönarna övervakar faktorer som algblomning, oljespill och liknande tecken på föroreningar.
Landat tungt avtal
Globhe tar en viss procent av varje beställning från kunden, vilket varierar från land till land, och betalar sedan drönarpiloterna. Under förra året landade omsättningen på 5,5 miljoner kronor, vilket var lägre än förväntat, men tillväxten började sedan att ta fart i slutet av året. Pandemin har inneburit att många av kunderna pausat sina beställningar, i samband med att exempelvis hjälporganisationerna ställde om mot akuta insatser mot Covid-19.
Helena Samsioe är samtidigt positiv inför framtiden och berättar att Globhe nyligen landat ett avtal hon beskriver som “det sannolikt största kontraktet som skrivits inom drönartjänster”. Bolaget har fått i uppdrag av en hemlig telekomjätte att inspektera telekomtorn i ett 30-tal länder.
”Det är upp till tusen torn i varje land. Nu finns det äntligen förutsättningar i branschen som tidigare inte funnits. De kommande tre åren kommer att se väldigt annorlunda ut med nya möjligheter, även om regelverken fortfarande är komplexa och håller tillbaka branschen”, säger Helena Samsioe.
Hon säger att den stora utmaningen som kvarstår är just att regelverken ligger efter sett till teknikens utveckling. Det har exempelvis inneburit svårigheter att flyga drönare längre sträckor. Det nya regelverket som skulle träda i kraft under förra året, och gälla i hela EU, släpptes först i år och även USA släppte nyligen nya regler.
Nu går dessa två jättemarknader mot att skala upp drönaranvändningen, enligt Helena Samsioe.
Kan förhindra pandemier
Helena Samsioe tror att tekniken kommer att spela en allt större roll i framtiden när det kommer till att förutse katastrofer och sjukdomar.
”I det här fallet med corona tror jag inte att drönarna har kunnat upptäcka något, men många andra smittsamma sjukdomar och pandemier sprider sig ofta för att det hänt något i miljö eller bland djur. Om vi kan upptäcka mönster kan vi förhindra pandemier och katastrofer”.
Globhe hjälpte tidigare även till med att frakta medicin, exempelvis åt hjälporganisationer som behöver nå vissa områden. Den insatsen upphörde dock för ungefär två år sedan till följt av logistiska problem samt att regelverken gör det svårt att nå lönsamhet.
”Skulle vi skicka längre fick vi säkra specialtillstånd som tog jättelång tid och vi visste aldrig om vi skulle få godkänt. Det var en riskfylld affärsmodell att inte veta om vi skulle kunna leverera eller inte”.