När den här artikeln publicerades första gången var vi mitt i den första NFT-boomen. Sedan dess har vi hunnit igenom vad som måste beskrivas som en krasch på marknaden – för att nu se nya jätteaffärer igen. Som att auktionshuset Sothebys nyligen sålde en samling digitala apor för 163 miljoner kronor.
Men för dig som fortfarande inte vet riktigt vad en NFT är, eller varför människor i din omgivning pratar om det finns den här texten.
Begreppet NFT eller non-fungible token har seglat upp som en riktig snackis de senaste veckorna.
Det har varit rusning till olika plattformar för att investera i krypto-fenomenet vilket har fått priserna att skjuta i höjden. Artisten Grimes har sålt digitala målningar för 55 miljoner kronor, ett digitalt samlarkort på Lebron James som dunkar har sålts för 1,8 miljoner kronor och det anrika auktionshuset Christies auktionerade iväg ett konstverk från konstnären Mike “Beeple” Winkelmann för otroliga 591 miljoner kronor.
Det handlar alltså om enorma summor pengar som just nu satsas på konst, musik och andra produkter i digital form.
LÄS MER: 733 procent på 2 dagar – så blev min investering i NFT en succé
Allt detta tack vare att de registreras på blockkedjan och därför är spårbara. Det går helt enkelt att se vilken bild som är den äkta, vem som äger den och vad den såldes för – allt som krävs för att skapa åtråvärda digitala samlarobjekt och se vilka som är äkta.
Det här är den enkla guiden som förklarar vad allt går ut på.
Låt oss börja med att reda ut begreppen.
Vad är en blockkedja?
Man kan jämföra en blockkedja med en databas eller loggbok. Den stora skillnaden är att den är decentraliserad och utgörs av alla användare som är kopplade mot blockkedjan. Det gör att informationen alltid kontrolleras och är uppdaterad hos alla samtidigt. Dessutom är den spårbar och informationen som lagras kan därför inte manipuleras.
Vad är NFT och kryptovaluta?
Förkortningen NFT står för non-fungible token och det är precis som kryptovalutor en enhet som lever på blockkedjan.
Men det finns skillnader.
Det du behöver veta är att en bitcoin kan bytas mot en annan bitcoin utan att det har någon betydelse för dig som användare, precis som att en 20-lapp kan bytas mot en annan 20-lapp ute i verkliga världen.
Men en NFT representerar någonting unikt, även om det exempelvis kan vara nummer 1373 av 10.000 annars likadana samlarkort föreställande Los Angeles Clippers-spelaren Kawhi Leonard. Vilket råkar vara det kort jag själv sålde för ganska exakt 1.000 kronor nyligen.
Du kan tänka på en NFT som ett ägandebevis till någon form av unik digital produkt.
Okej, men hur köper man NFT då?
Jag har än så länge gjort en rätt blygsam vinst på mina digitala investeringar. Kortet som såldes för 1.000 kronor var ett av tre kort i ett paket som jag köpte för 120 kronor.
Det köpet gjordes på sajten NBA Top Shots som låter användare samla på digitala basketkort som är officiellt licensierade av NBA. I det fallet var det egentligen inga konstigheter. Jag registrerade mig på sajten, ställde mig i kö när de släppte ett av sina paket med kort (de är konstant slutsålda) och lyckades vid ett tillfälle lägga nävarna på ett av paketen som resulterade i att jag nu hade tre samlarkort på mitt konto. Betalningen kunde jag göra med mitt vanliga bankkort från Nordea.
De här korten kan sedan köpas och säljas mellan användarna och det höga intresset har trissat upp priserna ordentligt. Grundarna själva har gått ut med att kort har bytt ägare för mer än 230 miljoner dollar sedan starten förra året.
Men sajten är också i beta-stadiet och det finns flera frågetecken att reda ut. Som att det går utmärkt att köpa kort men om du säljer vidare korten som jag gjorde så måste ditt konto godkännas innan du kan välja att plocka ut några pengar. Vilket i dagsläget sägs ta uppemot 30 dagar. Dit har inte jag nått ännu och därför är mina pengar något låsta för tillfället. Användare i USA kan också få sina pengar direkt till banken medan vi andra får gå via utbetalningar i en speciell kryptovaluta som är knuten till dollarvärdet.
Andra farhågor här är vad som händer med korten om och när hajpen dör ut. Just nu är NFT:er stekhett, men som vanligt i den snabba digitala världen finns det inga garantier för att det som är populärt en dag ska vara populärt nästa dag.
Finns det fler butiker?
Det finns det verkligen. I det flesta fall är det däremot nödvändigt att skapa någon form av kryptoplånbok för att handla. Att skaffa en plånbok är i sig ingen svår sak. Det finns flera stycken att välja bland. Jag valde exempelvis Metamask som fungerar genom ett tillägg i Google-webbläsaren Chrome.
Men det uppstod problem när varken Nordea eller Revolut tyckte att jag skulle få köpa pengar direkt via deras tjänst. De verkar istället föredra att man startar sina köp via en kryptobank. Då kan svenska Trijo eller den amerikanska jätten Coinbase vara bra ställen att vända sig till.
Att föra över din kryptovaluta (Ethereum för de flesta NFT:er) är däremot enkelt. Din plånbok har en unik kod som används när du skickar och sänder kryptovalutorna. Var beredd på att det kan kosta en hel del att skicka pengar när trycket är högt, det kan handla om allt ifrån några kronor till en hundring eller mer när det är som värst.
Sedan öppnar sig en värld av marknadsplatser som går under namn som Rarible och Opensea. Det är platser där konstnärer, musiker eller företag kan sälja sina egna NFT:er. Bandet Kings of Leon har exempelvis valt att sälja en digital skiva som NFT via sajten Yellowheart, men där den som köper en token även kan lösa in den mot en fysisk LP-skiva som kommer att tryckas upp längre fram. Twitter-grundaren Jack Dorsey har även valt att sälja den första tweeten som NFT, i en välgörenhetsauktion där högsta budet i skrivande stund ligger på 2,5 miljoner dollar.
Du nämnde att hajpen kan dö ut?
Som vanligt går det snabbt på nätet. Många har rusat till NFT:er de senaste månaderna och vem som helst borde ifrågasätta om det verkligen finns en framtid för många av de verk som säljs för stora summor just nu. Framförallt när det egentligen rör sig om en artificiell bristvara – det finns egentligen ingen gräns för hur många digitala kopior som kan skapas av någonting.
Personligen tror jag att det absolut finns en marknad för digitala samlarobjekt. I spelvärlden har det redan bevisats, i populära Counter-strike säljs redan nu ovanliga utseenden för stora summor.
Och som vanligt baseras värdet på samlarobjekt nästan aldrig av vad de faktiskt består av. Oavsett om det gäller sneakers, Pokémon-kort eller leksaker. Istället är det någon form av habegär som sätter prislappen.
En varningsklocka som ringer här är att många av tillgångarna som nu köps och säljs har funnits under en väldigt kort period. Det finns en risk att folk rusar efter det som är nytt för att snabbt kunna kapitalisera på det innan andra hinner dit.
Det kanske finns en framtid för flera av de här verken, andra kanske kommer att vara helt bortglömda redan om någon månad. Men NFT-baserade samlarspelet Cryptokitties, där köper, avlar och säljer katter, har åtminstone hållit igång sedan 2017, vilket tyder på att det åtminstone finns någon form av långvarigt intresse för den här typen av produkter.
Några fler risker eller faror med NFT?
Eftersom att det här fenomenet har blivit oerhört populärt just nu så finns alltid risken att det lockar till sig mindre seriösa aktörer. Det finns gott om bluffar i kryptovärlden och det kan vara svårt att veta vem som är seriös och inte.
En fara när det gäller just NFT:er är att du inte äger originalverket, bara den digitala kopian, så det finns egentligen inget som hindrar skaparen från att registrera nya exemplar på blockkedjan av samma sak som du redan har köpt, det är också en risk bland oseriösa aktörer.
Sedan får vi inte glömma bort en annan oerhört viktig faktor. Tekniken bakom blockkedjan slukar enorma mängder energi. Bara bitcoin har i olika undersökningar beräknats göra av med lika mycket energi som hela länder.
Det här är en anledning till att jag själv bara har doppat tårna i NFT:er och även till att jag valde just NBA Top Shot för mitt första köp.
Anledningen till att blockkedjan drar mycket energi beror nämligen på hur varje transaktion verifieras, vilket kallas för proof of work och sker genom avancerade beräkningar gjorda av datorer. Men vissa nya blockkedjor har börjat använda sig av ett annat sätt att verifiera transaktionerna som använder mycket mindre energi, något som kallas för proof of stake.
Det är bland annat det som används i blockkedjan Flow som Dapper, företaget bakom Cryptokitties och NBA Top Shot, har byggt sitt kortsamlande kring.
Men det är ändå värt att hålla koll på dem?
Absolut. Vi vet ännu inte vad som kommer att hända med NFT:er i det långa loppet, men precis som vanliga kryptovalutor är det helt klart värt att hålla koll på utvecklingen.
Som investeringsobjekt känns NFT:er helt klart riskfyllda, framförallt med tanke på de galna belopp som idag ofta har betalats för dem. Men vad som står klart är att det går att tjäna sig en rejäl hacka – om man lyckas pricka rätt.