Stockholm har en av Europas hetaste fintech-scener.
Bara under 2019 investerades 9 miljarder kronor i branschen, och värderingarna på bolagen har skjutit i höjden.
Här har unicorn-bolag (miljardvärderade i dollar) som Izettle, Klarna och Trustly fötts, och i kölvattnet av dem har det poppat upp en rad nya startups som vill fortsätta att utmana den gamla finansvärlden på olika sätt.
Det är en bransch som Stockholms stad gärna använder i sin marknadsföring för att locka hit investerare och talang från utlandet, bland annat genom att årligen ta fram en fintech-rapport. Och som förre finansmarknadsministern Per Bolund vid flera tillfällen talat sig varm om.
“Det som gör fintech så spännande är dels allt kapital som finns i branschen men också att det påverkar i stort sett alla andra branscher. Hela samhällets utveckling påverkas oerhört mycket av fintech och finans”.
Det säger riskkapitalisten Indra Sharma, ansvarig för tidiga investeringar på Axel Johnsons investeringsbolag Novax. Hon har tidigare jobbat inom fintechbranschen och är aktuell med boken Förebilderna: Kvinnorna som formar vår framtid.
Men vilka är det som egentligen äger – och därmed tjänar pengar på – Sveriges fintech-framgångar?
Kvinnor lyfts upp – men syns inte i ägandet
I en omfattande kartläggning har Breakit sammanställt 1038 ägare i Sveriges 25 hetaste fintechbolag. Det rör sig om allt från grundare till anställda och investerare.
Här kan du läsa mer om granskningen: Det här är fintech-Sverige – vi har kartlagt 1038 ägare och namn i Sveriges hetaste bolag.
Du kan också bläddra själv i hela listan här.
Både finans och tech är traditionellt mansdominerade branscher. Att även fintech är det kommer kanske därför inte som en överraskning.
Men kartläggningen visar hur försvinnande liten andel som kvinnor faktiskt äger av bolagens totala värde: 0,8 procent.
De senaste åren har allt fler kvinnor lyfts fram i bolagens kommunikation och fler har tagit plats i styrelser och ledningsgrupper.
Men när det kommer till själva ägandet i bolagen, det vill säga vilka som faktiskt blir rika på framgångarna, så är kvinnor kraftigt underrepresenterade.
De anställer kopior av sig själva.
Tillsammans är de 25 bolagen som ingår i kartläggningen värderade till 106 miljarder kronor.
Av den summan äger kvinnor 847 miljoner kronor. Männens aktier står för 29 procent av de 106 miljarderna, motsvarande ett värde på 31 miljarder kronor.
Varje man äger i genomsnitt aktier värda 40 miljoner kronor samtidigt som kvinnornas aktier i genomsnitt är värda 9 miljoner kronor.
Resten ägs av olika riskkapitalbolag, där män i regel också sitter på makten, och andra aktörer som banker och pensionsfonder.
Den kvinna som har störst innehav i rena kronor är Jane Walerud som var Klarnas första investerare. Hennes aktier är värda en bra bit över 300 miljoner kronor.
Andra kvinnor som hamnar högt på listan över störst innehav i kronor är Jousline Ego som var tidig vd i neobanken Northmill vars innehav idag är värt över 100 miljoner kronor, Eva Cederbalk, tidigare ordförande i Klarna med aktier värda 35 miljoner kronor och Emilie Andersson, medgrundare av fondroboten Lysa med ett innehav värt 27 miljoner kronor.
Breakit har i kartläggningen inte tagit hänsyn till personaloptioner, utan har gått på det faktiska ägandet just nu.
Anställer kopior av sig själva
Att fördelningen av ägandet mellan könen är så skev tror investeraren Indra Sharma kan ha många förklaringar.
“Folk som startar fintechbolag har ofta koppling till finansbranschen och techbranschen, och kvinnor är underrepresenterade i båda. Riskkapitalister tittar också mycket på vilka som ligger bakom en idé innan de investerar. Personer som hoppat av höga positioner i till exempel Klarna eller Spotify för att starta eget investerar man gärna i. Och ofta är det män som har haft de höga positionerna”, säger hon.
Indra Sharma, investerare med en bakgrund i fintechbranschen.
Ett annat problem enligt Indra Sharma är att entreprenörerna saknar mångfald i sina nätverk.
“Hade de haft bredare nätverk hade de anställt fler kvinnor eller personer med invandrarbakgrund. Nu anställer de istället kopior av sig själva. Ibland som investerare ser man också att kvinnliga medgrundare har mindre ägande än männen. Det kan bero på olika saker men har inte alltid en logisk förklaring. Det tror jag är något som de flesta i branschen har stött på”, säger hon.
Med fler kvinnor i ledning och på höga positioner kommer också fler att hoppa av och starta eget, tror hon.
En sådan är Raiha Buchanan. Hon är vd i föreningen Women in Fintech och har jobbat inom fintech i tio år på ledande positioner i bolag som Bambora, Izettle och Instantor.
Nu är hon medgrundare i fintech-startupen Gigapay som tagit fram en lösning för gigarbetare.
“Jag älskar fintechbranschen, det finns så mycket idéer och det sker så mycket innovation här”, säger hon.
Under sina år i branschen har hon stött på många drivna kvinnor. Men hon upplever att det har saknats stödsystem och förebilder.
“Istället har det snarare funnits en kultur av konkurrens och hårda armbågar. Kvinnor behöver få nätverk, självförtroende och ledande positioner i bolagen. Att ha en mentor är viktigt, liksom att bolagen har jämställdhet på agendan”, säger hon.
Fördomar hos investerare
Problemet är inte isolerat till Sverige. Enligt en rapport från Deloitte från oktober förra året så har fintech-bolag, globalt, grundade av enbart kvinnor fått 50 procent mindre kapital än bolag grundade av män de senaste fem åren.
Enligt rapportförfattarna kan det bero på fördomar bland investerarna. En undersökning från Harvard Business Review från 2014 slog fast att investerare efter att ha lyssnat på identiska pitchar från män och kvinnor föredrog männens pitchar.
Det kommer nog ta 10-20 år innan vi ser en riktig förändring.
En annan studie från Luleå tekniska universitet, som Breakit skrivit om här, visade att män som sökte riskkapital sågs som unga och lovande medan kvinnor sågs som unga och oerfarna. Och ytterligare en rapport, som vi skrivit om här, visade att investerare ställer olika typer av frågor till män och kvinnor.
“Det har skett en positiv förändring vad gäller kvinnor i styrelser och i ledningsgrupper. Men tyvärr ser vi inte samma sak när det kommer till ägarandelar. Förhoppningsvis kan min generation av fintechbolag bli framgångsrika och förändra på det här. Men det kommer nog ta 10-20 år innan vi ser en riktig förändring”, säger Raiha Buchanan.
Raiha Buchanan, medgrundare Gigapay.
Indra Sharma tycker att det delvis är entreprenörernas ansvar att ge ett rättvist ägande. Men även investerare kan skapa förändring och förklara för entreprenören varför ett felfördelat ägande inte gynnar bolaget i det långa loppet.
“Det finns skattemässiga regler som är ogynnsamma vid omfördelning av aktier, men det finns olika sätt att fixa det på, till exempel genom optioner så att det blir ett jämställt ägande på sikt”, säger hon.
Hon tror också att fler kvinnor måste uppmuntras att ta jobb inom finans, tech och fintech. Något som kan ske genom en mer inkluderande kultur i branschen.
“För då kommer även kvinnor på sikt starta eget precis som män gör. Det är bara en tidsfråga. Alla ledare inom fintech borde fundera på vilka de äter lunch med, vilka de pratar med i korridoren och vilka som får följa med dem på möten. Man brukar prata om ‘the next me’, och man måste tänka att nästa jag kanske ser helt annorlunda ut än vad jag själv gör”.