Mångfald och representation har blivit en allt viktigare faktor för många bolag att ta hänsyn till.
Nu har det blossat upp en hätsk debatt i det svenska näringslivet i frågan.
Bakgrunden ser i korta drag ut så här.
- Kapitalförvaltarjätten Blackrock har gått ut och sagt att de ska lägga mer vikt vid mångfald i ledningen på företag där de är ägare. Det innebär att de kommer ställa högre krav på bolagstyrelser och arbetsstyrkan när det gäller diversifiering av kön och etnisk bakgrund.
- Det har fått Dagens Industris ledarsida att reagera och skriva en ledare med rubriken “Blackrocks rasism måste få motstånd”. Ledarskribenten menade att målet med mångfald var gott i sig. Men att metoden var skrämmande. Blackrock vill att amerikanska företag ska redovisa bland annat kön, ras och etnicitet. “Kategoriseringen av människor efter hudfärg hör till en svunnen tid, liksom uppdelning efter kön och etnicitet. Att det nu återigen förespråkas, fast som ett sätt att främja mångfald, gör det inte mer rätt. Det är rasism förklädd i goda avsikter,” gick det bland annat att läsa.
Ledartexten väckte starka reaktioner hos flera tunga personer i näringslivet. Vi ringde upp några för att höra vad de tyckte.
Pär-Jörgen Pärson, investerare Northzone
“Jag menar att det synsätt som artikelförfattaren för fram bygger på att det finns en meritokrati i samhället och att Blackrocks åtgärder skulle ställa sig över den. Men så är det inte, utan man måste göra något för att få meritokratin på det sättet som vi vill ha. Att vända på deras arbete och kalla det för rasism är barockt tycker jag”, säger han och fortsätter.
“Det skvallrar också om okunskap om den amerikanska situationen. När man har bott där så har man fyllt i oerhört många formulär om sin etniska bakgrund, av det skälet att det är bevisat sedan många år att man behandlas olika beroende på sin etniska bakgrund. Därför har människorättsorganisationer krävt den här typen av information, den samlas inte in av några rasistiska skäl, utan tvärtom.”
Finns det en skillnad i hur man pratar om den här frågan mellan Sverige och USA?
“Jag tror i grund och botten att i Sverige har vi valt att sopa den här frågan under mattan medan man i USA redan från början har varit multikulturella “
Amanda Lundeteg, stiftelsen Allbright
“Du ska enligt lag arbeta med att eliminera diskriminering och det kan du inte göra utan data. Det är okunnigt att hävda att man inte skulle behöva data när det kommer till samtliga diskrimineringsgrunder.”
“Det här är frågor som bara kommer att bli mer och mer angelägna och något som bolagen måste ta tag i för att bygga inkluderande och hållbara organisationer, men också för att ta till vara på all kompetens och undvika kompisrekryteringar.”
Hur ska man mäta det här rätt?
“Du kan till exempel kartlägga utländsk bakgrund. Vissa bolag använder anställdas personnummer och tar hjälp av SCB för att få ett underlag som visar hur många anställda med utländsk bakgrund som finns på bolaget. Därefter kan du sätta mål utifrån det.”
“Sedan ska du enligt lag kartlägga om det finns diskriminering på företaget och då kan du undersöka det utifrån andra parametrar. Men då ska det ske anonymt och med självidentifikation. Exempelvis om det sker på grund av hudfärg eller namn.”
Amanda Lundeteg vänder sig också emot ledartextens kritik mot att den här typen av statistik inte behövs eller i sig är rasistisk.
“Ledaren osar okunskap. Om man på riktigt tror att diskriminering på grund av kön och etnicitet hör till en svunnen tid måste man ha missat både metoo och BLM. Tack vare könsuppdelad statistik har vi kunnat synliggöra orättvisor och ta stora jämställdhetskliv i Sverige. De som hävdar att vi inte behöver statistik när det kommer till etnicitet och ursprung verkar vilja sopa problemen under mattan”, säger hon.
Ashley Lundström, partner EQT Ventures (svarar på mejl)
"Inom EQT Ventures är vårt generella ställningstagande att det finns många bolag som behöver förbättra könsbalans och mångfald, i styrelserna och bland medarbetarna. Det leder till starkare bolag, som fattar bättre beslut och ger långsiktig avkastning. Mångfald är ett fokusområde för oss”