I våras klubbades ett omdebatterat lagförslag genom som går ut på att e-handlare i Sverige inte får erbjuda kredit eller avbetalning (till exempel faktura) som förstahandsalternativ för kunder som nätshoppar. Syftet med lagen är att skydda svenskarna från skuldsättning och överkonsumtion. Skälet är att konsumtionskrediterna växer i snabb takt.
Den nya lagen trädde i kraft den 1 juli i år och enligt en genomgång av de 15 största e-handlarna i landet, som Breakit har gjort tolkar de lagen på samma sätt. Samtliga erbjuder direktbetalning eller kortbetalning som förstahandsalternativ i sina digitala kassor.
H&M gör annorlunda
Men ett bolag gör en annan tolkning. I början av veckan berättade Svenska Dagbladet att den svenska klädjätten H&M fortsätter att erbjuda en avgiftsfri faktura på 30 dagar som första betalalternativ i sin e-handel.
”Enligt den nya lagen ska ett betalsätt som innehåller både ett kredit- och debitelement betraktas som kredit. Idag saknas tekniska möjligheter att särskilja ett kredit- och debetkort i e-handelskassor, alltså utgör kortbetalning en kredit”, säger Johanna Behrer på H&M till SvD.
H&M:s inställning backas av betalbolaget Klarna.
Finansmarknadsministern Per Bolund vill inte uttala sig i enskilda fall men köper inte H&M:s resonemang.
“Det som är tydligt i lagen är att man ska skilja på debet och kreditkort. Jag kan inte förstå att det inte är möjligt att skilja på det utan tror att det i allra högsta grad är möjligt”, säger han till Breakit och fortsätter:
“Jag tror att de företag som inte anstränger sig för att följa intentionerna av den här lagen kommer att hamna i förtroendekris. Det framstår inte som om de strävar efter goda villkor för mig som konsument och det verkar inte som de har en önskan om att jag som konsument inte ska skuldsätta mig.”
Menar du att den som erbjuder faktura som första alternativ vill att kunden ska skuldsätta sig?
“Det är lätt att komma till den misstanken – jag tycker tycker att det borde vara möjligt för alla att ha ett alternativ för direktbetalning – vill kunden ha ett lån genom att betala med faktura är det inte svårt att scrolla ner till det alternativet.”
Regeringen kommer att följa upp hur lagen används redan inom ett år för att se till att den fungerar. Fram tills dess är det Konsumentverket och Finansinspektionen som får avgöra om den tolkas på rätt sätt.
Om en betaltjänstleverantör inte följer det nya kravet, kan till exempel Finansinspektionen ingripa mot leverantören. De konkreta sanktioner kan bli aktuella är anmärkning, varning, sanktionsavgift och indraget tillstånd.
Breakit har varit i kontakt med Konsumentverket som är en av lagstiftningens tillsynsmyndigheter. Där sitter man just nu och utreder hur lagen ska tillämpas.
Som det ser ut nu är det tydligt att e-handlarna ska skilja på debet- och kreditkort. Vi har dock uppmärksammats på det inte alltid är tekniskt möjligt och det är i de fallen vi måste ta ställning till hur dessa betalningsalternativ ska bedömas”, säger Rudina Muliqi som är jurist på Konsumentverket till Breakit.