I våras klubbades ett omdebatterat lagförslag genom som går ut på att e-handlare i Sverige inte får erbjuda kredit eller avbetalning som förstahandsalternativ för kunder som nätshoppar. Syftet med lagen är att skydda svenskarna från skuldsättning och överkonsumtion. Skälet är att konsumtionskrediterna växer i snabb takt.
“Förslaget stärker skyddet för konsumenten genom att risken för att ta en kredit utan ett eget aktivt val minskar", har finansmarknadsministern Per Bolund tidigare sagt.
Den nya lagen – som trädde i kraft den 1 juli i år – har samtidigt fått skarp kritik från bland annat betalbolaget Klarna, som är ett av bolagen som erbjuder e-handlare olika former av betalalternativ. Ett av deras mer populära alternativ går ut på att kunderna får 14 dagar på sig att betala för sitt köp.
Enligt Klarna – som tjänar pengar på krediter och näthandel – vill de erbjuda det bäst lämpade betalalternativet för varje konsument som första alternativ. Något som de alltså, enligt den nya lagen, inte får göra nu.
Men nu tycks bolaget, tillsammans med H&M, ha hittat ett kryphål.
Enligt Svenska dagbladet erbjuder H&M idag en avgiftsfri faktura på 30 dagar som första betalalternativ i sin e-handel – inte direktbetalning som lagen kräver.
Anledningen är nämligen att H&M menar att de – såsom lagen är skriven – inte har direktbetalning som alternativ.
Företaget bedömer nämligen att betalkort och betalning via Paypal kan jämställas med krediter, och därför inte kan räknas som direktbetalning.
”Enligt den nya lagen ska ett betalsätt som innehåller både ett kredit- och debitelement betraktas som kredit. Idag saknas tekniska möjligheter att särskilja ett kredit- och debetkort i e-handelskassor, alltså utgör kortbetalning en kredit”, säger Johanna Behrer på H&M till SvD.
Kryphålet som H&M och Klarna har upptäckt har inte testas lagligt än och Finansinspektionens samt Per Bolund har ännu inte kommentera det specifika ärendet, uppger Svd.
Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att H&M tagit bort direktbetalning som alternativ. Det stämmer inte – korrekt är att de har tolkat att deras befintliga alternativ inte räknas som direktbetalningar, utifrån hur lagen är skriven.