Om inte om varit.
Då skulle Ikea blivit det Amazon är idag.
Internetkonsulten Framfab skulle överlevt IT-kraschen och kommit ut på andra sidan som ett urstarkt miljardföretag.
I alla fall om man får tro Jonas Birgersson.
Och efter att ha tillbringat en dryg timme i den gamle IT-ikonens sällskap är jag faktiskt benägen att göra det.
Det är nästan på dagen 20 år sedan IT-bubblan sprack men Jonas Birgersson har kvar sitt driv, entusiasm och lite maniska drag. Självklart ska han fortfarande förändra världen, fattas bara annat...
Men idag är hans plattform betydligt blygsammare jämfört med när han stod på toppen runt millennieskiftet.
Då var hans två skapelser, Bredbandsbolaget och Framfab, enhörningsbolag. På pappret var de värderade till över 1 miljard dollar vardera och Jonas Birgersson var själv miljardär.
“Jag minns inte exakt men jag har för mig att Framfab var värt 43 miljarder som mest och jag ägde ungefär 10 procent av aktierna”, säger Jonas Birgersson.
Vill kunna leva på ett studielån
Inställning till den egna privatekonomin har alltid varit avslappnad. Hans filosofi ända sedan studentåren har varit att minimera utgifterna.
“Jag vill kunna leva på pengar motsvarande ett studielån. Idag äger jag mitt eget boende så i princip skulle jag klara mig på så lite om det krävdes. Det är precis så jag vill ha det”, säger han.
Till skillnad från flera andra av de gamla IT-profilerna så lyckades Jonas Birgersson inte sälja i tid. Framfab sjönk ihop som en sufflé och Jonas Birgersson tvingades se hur hans privata förmögenhet gick samma väg.
Helt lottlös blev han dock inte. Exakt hur mycket han fick loss på sina innehav i Framfab och Bredbandsbolaget är han lite svävande kring. Men officiella dokument från den tiden tyder på att han kunde casha in runt 30 miljoner kronor i samband med att Telenor köpte Bredbandsbolaget 2005.
“30 miljoner? Njä, jag tror det var ungefär hälften så mycket. Men säger du så, jag vet inte”, säger Jonas Birgersson.
Bråk i styrelsen gjorde att han lämnade
2005 hade dock Jonas Birgersson sedan länge lämnat både Bredbandsbolaget och Framfab. Redan i november 2000 hoppade han av sina operativa uppdrag – eller om han fick sparken. Det går att tvista om den egentliga orsaken. Klart är i alla fall att det var oenigheter i Framfabs styrelse som fick Jonas Birgersson att tacka för sig.
“Vi hade fått ett miljardbud på hela konsultverksamheten från Tieto samtidigt som vi hade drygt en miljard i kassan efter en nyemission. Jag tyckte vi skulle sälja och satsa på vår utvecklingsverksamhet. Då hade vi samtidigt haft flera miljarder i en krigskassa”, säger Jonas Birgersson.
Men han blev nedröstad i styrelsen och affären blev aldrig av. Istället var det Jonas Birgersson själv som köpte loss Framfabs utvecklingsdel, Framfab Labs, och drev den vidare i egen regi.
Den verksamheten var under flera år noterad men lagom till sin 40-årsdag tog Jonas Birgersson bolaget bort från börsen.
“Det var min 40-årspresent till mig själv. Nu kan vi driva verksamheten precis som vi vill och investera alla vinster i utveckling”, säger Jonas Birgersson.
Verksamheten är idag indelad i två delar:
# Labs2 – ett mjukvaruföretag som tagit fram affärsstödsystemet Brikks.
# Viaeuropa – en bredbandsleverantör.
Jobbar fortfarande med parhästen från Framfab
Tillsammans omsätter bolagen runt 50 miljoner kronor där Viaeuropa står för den överlägset största delen av försäljningen. Under 2019 omsatte Viaeuropa 45 miljoner kronor och gjorde en vinst på 4,5 miljoner kronor. Jonas Birgersson är tillsammans med sin gamla parhäst från Framfab, Ken Ceder, dominerande ägare i den lilla koncernen.
“Ken var den ende som röstade med mig i styrelsen när jag ville sälja konsultdelen. Efter det har vi fortsatt att jobba med varandra”, säger Jonas Birgersson.
Han säger att han inte grämer sig över att jätteaffären med Tieto aldrig blev av.
“Inte för min egen privata ekonomi. Men däremot grämer jag mig över att vi inte gjorde affären för Framfabs del. Vi skulle fått loss stora resurser för att göra en massa spännande projekt som idag hade varit betydelsefulla”, säger han.
Ikea hade kunnat bli Amazon
När Framfab gick från 5 till 4.000 konsulter inom loppet av 4 år så hade han med sig både Ingvar Kamprad och familjen Rausing bland finansiärerna. Ingvar Kamprads Ikea var också en av Framfabs största kunder. Det var konsulter från Framfab som byggde möbeljättens e-handelssajt och enligt Jonas Birgersson fanns det långt framskridna idéer på att skapa en plattform öppen också för konkurrenter:
“Jag och Ingvar (Kamprad) pratade mycket om det och vi på Framfab tog fram en konkret plan på hur Ikea skulle kunna sälja andras varor. Den stora fördelen Ikea hade jämfört med till exempel Amazon var att man redan hade lager och logistik på plats”, säger Jonas Birgersson och fortsätter:
“Om man gjort den satsningen skulle Ikea haft den position som Amazon har idag inom e-handeln. Men det rann ut i sanden. Jag började jobba med Bredbandsbolaget och tappade direktkontakten med Kamprad och då valde man en annan väg”.
Har fortfarande kontakt med Rausing och Kamprad
Han säger att han fortfarande har god kontakt både med Kamprad-sfären och familjen Rausing. Kanske är det någon av dessa mångmiljardär-familjer som ska hjälpa honom finansiera nästa stora projekt. På en rak fråga svarar Jonas Birgersson lite defensivt men det är ingen tvekan om att han skulle vilja gasa rejält – som under sina fornstora dagar.
“Vi har fortfarande bra kontakt och vi får väl se. Jag tror stenhårt på de projekt vi driver och har andra idéer också”, säger han.
Jonas Birgersson menar att IT-bubblan vid milleniumskiftet var drivet av finansiell spekulation. Tekniken bakom var aldrig någon bubbla. På samma sätt ser han dagens situation:
“Det är klart att det finns en bubbla nu också med värderingar som drivits upp extremt mycket. Men tekniken kommer att tuffa på, det är det som är den verkliga utvecklingen och där de riktiga värdena skapas”.
Lyssna gärna också på Breakits podcast där Stefan Lundell berättar hur det gick för andra profiler från IT-bubblans tid – lyssna här.