Svenskarna köper allt mer på kredit för att konsumera. De så kallade konsumtionskrediterna växer med 7 procent per år och utgör idag 18 procent av hushållens totala skulder.
För att komma till rätta med problemet har regeringen lagt fram ett omdebatterat lagförslag som innebär att betalning på kredit inte får visas som förstahandsvalet vid utcheckningen i e-handlarnas kassor. Om det går att göra köpet med direktbetalning så ska det visas först.
Men aktörer som Klarna och Qliro har kritiserat det nya lagförslaget hårt. Tunga e-handelsprofiler har också vänt sig emot förslaget.
Det kritiken främst har gått ut på är att förslaget även innebär att kostnadsfria fakturor (som kostar först om betalning uteblir på utsatt tid) också omfattas.
"Slår för brett"
Enligt betalbolagen kan det vara en fördel om konsumenten kan få hem varan och kontrollera den innan betalning måste ske. Ett exempel som har lyfts i debatten är Klarnas kostnadsfria 14-dagarsfaktura. Den som inte betalar efter 14 dagar får dock en påminnelseavgift på 60 kronor samt en dröjsmålsränta på 24 procent.
När Klarna nyligen kom med rapport för helåret 2019 stod det klart att bolagets kreditförluster växer snabbt. Från 426 miljoner för 2018 till 1,24 miljarder för 2019.
Kreditförlusterna uppstår när kunderna väljer att betala på kredit, men sen inte kan betala av sin skuld.
Men nu ställer sig Moderaterna och Liberalerna delvis bakom Klarnas invändning. I följdmotioner på förslaget som lämnats in till Finansutskottet skriver både M och L att de förvisso delar regeringens bedömning att det behövs skärpta regler kring betaltjänster – för att komma åt problemet att allt fler privatpersoner hamnar i skuldfällan.
Liberalerna menar dock att lagen slår för brett eftersom både betalningsmetoder med hög risk och “vanliga köp mot faktura” omfattas.
Partiet vill därför att regeringen skriver om förslaget så att det blir tydligare åtskillnad mellan krediter som innebär ränta och avgifter direkt och krediter som inte innebär några extra kostnader så länge de betalas i tid.
Annan risk med förslaget
Moderaterna, med ekonomiskpolitiska talespersonen Elisabeth Svantesson i täten, är inne på samma spår även om de inte kräver någon förändring i lagtexten. Partiet menar att det kan innebära ett ökat konsumentskydd att få betala på faktura just eftersom kunden då kan kontrollera varan.
Däremot pekar partiet på en annan risk med förslaget: Att det enbart gäller när det finns olika betalningsalternativ, alltså antingen direktbetalning eller kredit. De menar att risken är att e-handlarna helt enkelt plockar bort möjligheten att betala direkt och enbart erbjuder olika krediter.
"Tyvärr riskerar regeringens förslag att missa det uttalade målet att stärka konsumentskyddet. Propositionens förslag till reglering kommer att vara lätt att kringgå, och i värsta fall motverkas regeringens viktigaste syfte med förslaget nämligen att konsumenten inte ska lockas att ingå dyra kreditavtal", skriver Moderaterna.
Partiet avslutar med att trycka på att effekterna av den nya lagen “inom en snar framtid” efter att den har trätt i kraft måste utredas.
Om förslaget går igenom riksdagen är planen att den nya lagen ska införas den 1 juli i år.
LÄS OCKSÅ: Klarna-grundarens utspel till ägarna: ”Vi kan inte, och kommer aldrig, förlora detta”