"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.
I början av millenniet började norrmannen Einar Aas göra sig ett namn på den nordiska kraftbörsen. Han hade en nästan kuslig förmåga att kunna förutspå prissvängningar, och tjänade miljontals kronor på den.
Vad man måste förstå om den nordiska elmarknaden är att det inte bara finns en, utan två börser. En där elbolag kan köpa el, och en – den finansiella kraftmarknaden – där man kan spekulera i priset på el.
Den senare används främst som en metod för elbolagen att kunna säkra framtida intäkter, men det finns också aktörer som inte handlar med faktisk el, men som verkar på den finansiella marknaden för att spekulera.
Aktörer som Einar Aas.
Det som handlas på den finansiella elmarknaden är terminer, futures, vadslagningar om huruvida priset på el kommer att gå upp eller ner under en viss tidsperiod.
Einar Aas gjorde dessa vadslagningar med stora summor pengar, och med hävstång – ett finansiellt instrument som i princip går ut på att man lånar pengar för att kunna göra större satsningar. Går man själv in med 10% av summan, och priset går ner med 10%, förlorar man allt.
Med andra ord var det en vadslagning med hög risk som Einar Aas höll på med. Och hans deklarationer skvallrade om att han var bra på det. 2013 hade han intäkter på 330 miljoner norska kronor. Året senare hade han tjänat en halv miljard. 2016 drog han in 833 miljoner.
Han toppade listorna över de personer med högst inkomst i hela Norge, men blev aldrig någon kändis. Han har aldrig gett intervjuer, och såg under hela sin framgångsperiod till att hålla låg profil.
Inför 2018 hade Einar Aas tagit en av sina största positioner någonsin. Han tittade på den nordiska och den tyska kraftmarkanden, och tyckte att skillnaden i pris mellan el från Tyskland och Norden var för stor – den nordiska elen var ovanligt billig.
Han kortade då den tyska marknaden och köpte på den nordiska. Om allt gick som Aas trodde så skulle den tyska marknaden sjunka samtidigt som den nordiska steg, och han skulle göra en av sina största vinster någonsin.
Istället skedde motsatsen. Det nordiska elpriset är extremt beroende av nederbörd. Regnar det, kan man samla vatten i magasin för att sedan använda i den omfattande vattenkraften som finns i både Sverige och Norge. Den tyska marknaden är mer fossilberoende, främst genom sin kolkraft.
I september 2018 börjar det så regna ovanligt mycket, och de nordiska vattenmagasinen fylls snabbt på. Priset på nordisk el störtdyker. Samtidigt införs nya hårdare regler kring utsläppsrätter som får det tyska elpriset att skjuta i höjden.
Var händelse för sig hade Aas förmodligen kunnat hantera, men nu blev han tvungen att kasta in handduken. Den 10 september släpper Nasdaq ett pressmeddelande om att en av de handlande på den nordiska kraftbörsen hamnat i obestånd.
Prisskillnaden mellan det tyska och nordiska elpriset har då svängt 17 gånger större mer än normalt. Einar Aas betalade in 300 miljoner kronor i säkerhet till börsen, bara den sista dagen av handel, men det räckte inte. Hans positioner tvångssåldes av Nasdaq, till ett underskott av en miljard kronor, pengar som de övriga handlande på börsen fick skjuta till.
Kraschen lyfte frågan om en börs ansvar när allt går fel, och Nasdaq fick kritik från flera håll. Men Einar Aas? Han undvek personlig konkurs genom att sluta ett avtal med några av marknadens aktörer, och för ett par veckor sedan fick han ett nytt jobb som analytiker av den nordiska elmarknaden.
Jobberbjudandet kan låta konstigt, men faktum är att till slut fick han faktiskt något slags upprättelse. Den nordiska marknaden närmade sig den tyska betänkligt de följande månaderna, och hade han lyckats hålla ut hade han gjort en enorm vinst.
Han hade med andra ord rätt, bara inte rätt i rätt tid.
"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.