Konsumentkrediter har blivit en allt större del av de svenska hushållens totala skulder.
Sedan 2016 har konsumtionskrediterna ökat snabbt och i dagsläget växer de med runt 7 procent per år och utgör cirka 18 procent av hushållens totala skulder.
Det är en mindre andel än bostadskrediterna, men enligt regeringens utredning så står konsumentkrediterna för en större andel av de totala betalningarna eftersom räntan och amorteringstakten är högre för den typen av lån.
Redan i somras meddelade Finansmarknadsminister Per Bolund att regeringen har som ambition att förbjuda betalbolag som Klarna att erbjuda köp på kredit som förstahandsval eller förval vid e-handel, när andra alternativ finns.
Något som fick Klarna att reagera starkt.
"Det regeringen föreslår är inte bara ett omfattande ingrepp i svenska företags frihet och möjlighet att innovera och utveckla digitala tjänster för konsumenterna, utan också ett försök att tala om för medborgarna vad som är bra för dem", skrev kommunikationschefen Aoife Houlihan i ett inlägg på Klarnas sajt.
Träder i kraft nästa år
Förra veckan lade regeringen fram förslaget i en lagrådsremiss. Planen är att lagförändringen som ska förbjuda betalbolag att erbjuda krediter som förstahandsval ska träda i kraft första juli nästa år.
“Det är orimligt att konsumenten knuffas in i att ta en kredit för att betala för varor eller tjänster i e-handeln. Forskning visar att vi är benägna att välja det som kommer upp först eller är förvalt vid presentationer av olika ekonomiska alternativ.”
“Det här förslaget förbjuder en sådan marknadsföring och säkerställer att konsumenterna tar en kredit för att de vill ha det, och inte bara för att alternativet är förvalt”, säger finansmarknadsminister Per Bolund i ett uttalande.
Men enligt Klarna, som även lämnat in ett kritiskt remissvar, träffar det nya lagförslaget helt fel. I ett blogginlägg menar bolagets produktchef David Fock att det till och med kan få motsatt effekt.
“Jag tror alla kan vara överens om att ett läge där konsumenter “knuffas” in i att ta en kredit är dåligt, så ska det naturligtvis inte gå till. Därför är det angeläget att förtydliga att den bild som målas upp är gravt missvisande”, skriver han.
"Ger starkast möjliga konsumentskydd online"
Enligt Klarna har regeringen förbisett att kunder inte vill ta några onödiga risker vid köp online.
“Det vill säga, man vill inte ligga ute med pengar för en vara som a) ännu inte levererats, b) inte kunnat kontrolleras eller c) som man ännu inte vet om man vill behålla”.
“Det är mot bakgrund av det här som den helt avgiftsfria 14-dagarsfakturan Klarna erbjuder vuxit fram som den mest populära betalningsmetoden online i Sverige. Den ger det starkast möjliga konsumentskyddet online, utan att för den sakens skull kosta konsumenten ett öre”, skriver David Fock.
Klarna menar att man uppmuntrar regeringen att få ner skuldsättningen, men anser att det nya lagförslaget är felriktat. David Fock menar att fokus istället borde riktas mot stora konsumtions- och blancolån.
Han skriver också:
“Undersöker man Kronofogdemyndighetens statistik kan man fråga sig om betalningstjänster är rätt mål för regeringen att skjuta in sig på. Där framgår nämligen att en av de sektorer som ökat snabbast när det gäller ansökningar om betalningsförelägganden är offentlig verksamhet. Mellan 2016 och 2018 har offentlig verksamhet ökat sin andel av betalningsförelägganden med 50 procent", skriver han och fortsätter:
“Vi är kort sagt oroliga att regeringen identifierat ett problem, letat upp en syndabock (betaltjänster) och genom en skyndsam process, som saknar tillräcklig analys, genomför åtgärder som inte kommer lösa problemet. Man kan till och med argumentera för att regeringen påverkar konsumentskyddet online negativt med lagda förslag”.
Klarna har vid flertalet tillfällen kritiserats för hur de arbetar med krediter, bland annat har de fått kritik av konsumentverket.
Knappt en tredjedel av Klarnas intäkter kom förra året från krediter.