"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här".
Förra året samlades det in 9 miljarder kronor till välgörenhet i Sverige. Det är toppen. Men det skulle vara ännu bättre om alla de som skänker till välgörenhet verkligen tänkte igenom var de där pengarna gör absolut mest nytta, för skillnaderna kan vara väldigt stora, beroende på vem du väljer att ge till.
Det menar de som kallar sig för effektiva altruister.
"Man kan säga att effektiv altruism, som namnet antyder, går ut på att man vill göra gott i världen, men man vill göra så mycket gott som möjligt. Det finns jättemånga olika problem eller tragedier i världen som vi skulle kunna göra något åt, med våra nuvarande resurser kommer vi aldrig kunna lösa allting. Då uppstår frågan, hur ska vi prioritera", säger Aron Vallinder.
Han är filosof och arbetar för Forethought Foundation for Global Priorities Research. Så hur bär man sig åt när man ska räkna ut hur man ska prioritera?
"Det kan verka som en omöjlig uppgift, men samtidigt så måste man ju börja någonstans", säger Aron Vallinder.
Själv är han mest fokuserad på det som han kallar för den väldigt långsiktiga framtiden.
"Rent konkret så har folk inom effektiv altruism som är intresserade av den långsiktiga framtiden fokuserat på en del olika områden. Ett stort område är existentiell risk och hot mot mänsklighetens framtid, där folk försöker se till så att olika teknologier som antingen existerar idag eller som möjligen kommer att existera om 50-100 år, kommer att vara säkra eller att vi har en bra förståelse för dem när vi faktiskt når dit", säger Aron Vallinder.
Den långsiktiga framtiden är ett av tre områden som effektiva altruister har valt att fokusera på. De andra två är global hälsa och djurens villkor, framför allt inom köttindustrin.
De här tre områdena har man valt ut baserat på ett ramverk där man ställer sig tre frågor: är det här problemet stort? Är det försummat? Är det lösbart? Ger man sig på stora, försummade, lösbara problem är sannolikheten stor att man lyckas göra skillnad. Men vad gör man sen då, när man har hittat ett problem som man gärna vill försöka hjälpa till att lösa?
Gustav Alexandrie, nationalekonom som jobbar för Global Priorities Institute och som tidigare har varit engagerad i Effektiv altruism Sverige, menar att det är väldigt viktigt att välja rätt lösning.
"Det kan vara så att om man tar två slumpmässiga program för att förbättra hälsa så kanske det ena är 100 gånger mer effektivt än det andra. Då gäller det ju att vara väldigt noga och välja rätt, för väljer man fel så tappar man 99 procent av värdet som man kunde ha uppnått", säger Gustav Alexandrie.
Men att hitta den välgörenhetsorganisation som använder sina resurser mest effektivt och gör mest nytta, är lättare sagt än gjort.
"Jag tror att det bästa tillvägagångssättet där är att titta på forskningen, och om man inte vill läsa igenom den forskningen själv så är min rekommendation att titta på andra som har gjort det. En organisation som man kan titta på är en amerikansk välgörenhetsutvärderare som heter Give Well. De tittar på forskningen, sen försöker de identifiera välgörenhetsorganisationer som jobbar med program som verkar väldigt effektiva enligt forskningen, och så rekommenderar de dem."
Erik Angner, som är professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, tycker att effektiv altruism är ett beundransvärt projekt. Att unga människor, för det är mest unga som är engagerade i dagsläget, vill göra världen bättre är såklart bara positivt. Men han tycker också att rörelsen väcker en del frågor. För att kunna göra så mycket gott som möjligt måste man till exempel försöka definiera vad gott är, vilket är en komplicerad filosofisk fråga som inte besvaras i en handvändning.
"Men det betyder inte att det är ett misstag att försöka ge sig in i projektet, man kan ju inte vänta på att alla filosofiska problem ska vara besvarade innan man börjar göra något för att förbättra världen. Tvärtom tror jag man ska dra slutsatsen att de här projekten är sammanflätade, det praktiska projektet att förbättra världen hänger ihop med det filosofiska projektet att klura ut vad det är som är människans natur och hennes roll i samhället", säger Erik Angner.
"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här".