Digitala tjänster som Mrkoll och Lexbase har gjort det till sin affärsidé att göra det lättare att komma åt personuppgifter. Med hjälp av den nya tekniken har man sammantällt uppgifterna och gjort de enkla att söka bland.
Informationen de samlar är offentliga handlingar som ska vara tillgängliga för allmänheten – men uppgifterna kan ändå vara känsliga.
Både Lexbase och Mrkoll har fått högludd kritik och tidigare i år kunde vi avslöja en storm av anmälningar mot sajten till Datainspektionen. Myndigheten hade också startat en utredning mot bolaget som fortfarande är öppen.
Nu kan Breakit visa att Mrkoll, som drivs av Nusvar AB, också avslöjar direkt i sökresultaten på Google om en person är åtalad för ett brott. Dessutom hänvisar man till att det finns en dom att ta del av genom sajten.
Det innebär alltså att du bara genom att googla ett namn kan få detaljerad information om namn, adress och ålder, tillsammans med exempelvis formuleringen “är tilltalad i brottmål och en dom har fallit”. Vilken information som visas i Google baseras bland annat på så kallade meta-taggar, vilken information som finns där väljer sajten själv ut.
"Meta-beskrivningen i Mrkoll är dynamisk och utgörs av en kortfattad text från det innehåll på en eftersökt person som historiskt eller just nu är den mest relevanta för flest antal besökare", skriver Mrkolls grundare och ansvariga utgivare Simon Krantz i ett mejl till Breakit.
"Detta baseras på vilken information som får mest fokus i tjänsten. Det kan vara en person med många företagsengagemang, lärarbehörigheter eller t.ex. förekomst i brottmål. Däremot får förekomst i tvistemål eller strafföreläggande inget utrymme i beskrivningarna".
Utöver det kan Googles söktjänst själv välja ut vilken information som ska visas upp beroende på vad den bedömer är relevant.
Fått kritik
Mrkoll är inte ensamma om att visa såna här uppgifter direkt på Google utan även Lexbase – som samlar domar – har fått kritik för det.
Normalt sett skulle såna här sammanställningar av personuppgifter bryta mot dataskyddsförordningen, men sajter med utgivarbevis, som Mrkoll och Lexbase, har ett undantag och kan därför publicera den här typen av uppgifter.
Men en sajt som inte har det är Google – där uppgifterna alltså syns. Trots det behöver de inte oroa sig för att göra något olagligt.
“Google är en distributör av innehållet och har i stort sett inget straffrättsligt ansvar för att de vidarebefordrar vad andra skriver", säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
"Så som lagstiftningen är utformad idag kan jag inte se hur Google skulle kunna ställas till svars för sammanställningarna av de här uppgifterna.”
Kan gå att få bort informationen
Google själva säger att de inte vill kommentera detta i detalj. Men hänvisar till EU-domar om rätten att bli glömd, där dessa sökresultat kan falla in.
"I enlighet med domarna i EU-domstolen tar vi bort sökresultat om vi inte bedömer att sidan ifråga innehåller information som är av stort intresse för allmänheten, och att detta intresse väger tyngre än individens rätt till privatliv. Det gäller även för webbsidor som exempelvis innehåller information om tidigare brott", skriver Joakim Larsson, kommunikationschef på Google i Sverige i ett mejl.
Trots att de här uppgifterna kan uppfattas som integritetskränkande är de alltså inte olagligt – än så länge.
Ett förslag om att begränsa tjänster som Mrkoll och Lexbase röstades nyligen ner eftersom det innehöll förslag som skulle göra det möjligt för vissa yrkesgrupper att fortsatt använda tjänsterna.
Men i juni i år lyfte regeringen frågan på nytt och gav tryck- och yttrandefrihetskommittén i uppdrag att utreda om det finns ett behov av en inskränkning i grundlagen “för söktjänster som offentliggör uppgifter om enskildas lagöverträdelser”.
Enligt Simon Krantz gör Mrkoll bedömningen att informationen ska vara offentlig. Men att de också gör gallringar i materialet som användarna få se.
"Vidare anser vi att offentlig information är just det, offentlig. Mrkoll tillämpar gallringsrutiner för brottmål, tvistemål och strafförelägganden. Exempelvis gallras brott där straffskalan innehåller som strängast fängelse i 2 år efter 5 år."
LÄS OCKSÅ: Kränkande, känsligt och oroväckande – nu måste regeringen bli bättre på att lägga pussel
I senaste avsnittet av Breakits podcast pratar vi om de här frågorna. Spaningen börjar vid ungefär 12 minuter – lyssna här.